• Anonym (Lee)

    Orkar inte min autism

    Anonym (autisten) skrev 2025-08-15 22:46:12 följande:
    Orkar inte min autism

    Jag har autism och det har förstört mitt liv. Massvis med gånger i mitt liv så har jag betett mig väldigt klantigt socialt och lagt kommentarer och frågor som är olämpliga och dumma. Har inga nära relationer på grund av detta. Nu har jag hamnar i en djup depression då jag inser att hela mitt liv är skit och förstört.

    Vet inte om jag orkar leva såhär :(


    Du behövee hitta människor som är lika dig själv i det avseendet! Så att de inte blir förvånade av vissa kommentarer eller över att de behöver vara raka i sin kommunokation med dig.

    Kanske genom förenimgen Attention eller via Facegroup.
  • Anonym (Lee)

    Ribbimgs etikettbok. Den är mänsklig och inte så stram. Kan finnas att låna genom biblioteket. 

  • Anonym (Lee)

    Magdalena Ribbings etikettbok ska det stå.

  • Anonym (Lee)
    Nordbundet666 skrev 2025-09-03 11:40:42 följande:

    Du är långt ifrån ensam med att må sådär. Ärligt talat så är det stundtals rätt så hopplöst att leva med NPF eftersom man kommer liksom aldrig att bli av med den. Jag har inte autism så jag kan inte säga att jag vet hur det är att leva med det. Däremot så har jag adhd och jag har haft många perioder av depression och ångest. Det följer ofta med, lite som en bonus, fast tvärtom. Det är lätt att man sätter krokben för sig själv. Jag har gjort det genom impulsiviteten. Det finns mycket i livet som jag ångrar, saker jag har sagt, saker jag har gjort, dumheter. Men, att älta alla de misstag man har gjort, det ger ingenting. Det finns en hel del grupper på facebook, både för adhd och för autism. Kanske är det ett sätt för dig att knyta nya kontakter. Någonstans så tror jag att du behöver andra i ditt liv, som fungerar lite som du gör, som förstår på ett helt annat plan. Neurotypiker kommer aldrig riktigt att kunna förstå. De kommer alltid att se varje form av npf som någonting som bara är ett uttryck för dålig disciplin. ?Om du bara gör såhär eller sådär så löser det sig.? Det finns neurotypiker som är jättebra också, de som ändå gör sitt bästa för att förstå och ha tålamod. Men, de flesta kommer mest sucka och pusta och tycka att man är världens jobbigaste. 


    Jag tror att du behöver öva lite på att kanske vara lite snällare mot dig själv, ha tålamod med dig själv, tillåt dig själv att snubbla lite ibland. Jag vet inte hur det är för dig, men jag har väldigt lätt för att falla in i negativa tankemönster, och verkligen sparka på mig själv för minsta lilla misstag. Gör jag en enda miss, då är jag totalt värdelös och kan ingenting, ungefär. Det är knappast en grogrund för att man ska må bra, som du hör. 


    Jag ber om ursäkt för ett väldigt långt svar, och tyvärr så är det inte så matnyttigt egentligen, för jag famlar själv runt i mörkret och försöker orka med min adhd, och det finns absolut dagar då jag tänker att jag absolut inte orkar mer. Vill du prata så är du välkommen att göra det.


    Jag tror att Nordbundet har helt rätt! Du behöver umgås med personer som har autism eller som har drag av det. De har ofta en större förståelse för ditt sätt!

    Då känner du dig också mindre ensam. 

    Kan du inte hitta ett abete där dina personlighetsdrag kommer till sin rätt? Inom vissa yrken är det vanligt med drag av autism eller att ha diagnosen. 

    Till Nordbundet vill jag säga: Det verkar enligt forskning som att motion en gång varje dygn kan hjälpa  en person med ADHD att reglera sin energinivå en del. Man behöver uppnå viss pulsökning och bli lite svettig en stund.
  • Anonym (Lee)
    Anonym (Kr) skrev 2025-08-15 22:50:02 följande:

    Hitta vänner och relationer bland andra autister då.

    Eller läs på lite om socialt vett och etikett. Även autistiska kan lära sig det sociala spelet. De flesta iallafall, med normal intelligensnivå. 


    Ja umgängesregler, men det där intuitiva kan vara svårt att få till i alla lägen. Personen kan behöva säga till nya vänner och arbetskamrater att.de behöver vara tydliga med honom, för att han ibland missar signaler. 
  • Anonym (Lee)

    Ja det kan nog vara bra att förstå varför neurotypiska gör på vissa sätt.

    Som att de t.ex inte säger som det är till folk, för att de kan vara mer rädda om relationen till den personen, än att de tycker att de måste vara helt sanningsenliga. De vet att neurotypiska människor går efter hur du får dem att känna sig inombords.

    Eller att många med autism har lättare att förstå att här har vi en maktkamp (vilket de ofta uppfattar helt rätt), än andra aspekter av relationen. Så maktkampen får en större tyngd i situationen än den kanske skulle ha för andra. 

    För ibland behöver även den som var autism interagera med neurotypiska, även om det oftare är lättare att umgås med någon som liknar en själv.

  • Anonym (Lee)

    Absolut, så är det ju. En kamp om resurserna. 

    Men man kanske inte behöver hoppa på de oviiktiga kamperna, där man inte har så mycket att vinna, men som bara tar energi från en. Strunta i om det inte är 100% rättvist vid.något tillfälle.

     För orättvist är det då och då för alla. 
     

Svar på tråden Orkar inte min autism