Anonym (Ulrika) skrev 2025-08-24 10:11:13 följande:
I början när det precis hänt kan man få ett bättre sexliv för att man omedvetet använder attraktionen som en slags tröst och bekräftelse... Han vill fortfarande ha mig alltså är det mig han älskar.. man kan uppleva ett intensivare och stundtals bättre sex för att man använder sexet som ventil av känslor man kanske inte kan sätta ord på eller inte vågar säga. Desperation och sorg kan skapa stor elektricitet i sexet.
Men.. en dag kommer verkligheten ikapp och otroheten slår med full kraft till mitt i ansiktet och man inser att det finns så mycket att bearbeta och gå igenom och att man har långt kvar inann man tagit sig igenom den.. och nu blir den även närvarande i sexet som plötsligt kraschar ..
Så ropa inte hej än ..
Tack för att du uppmärksammar mig på detta!
Ja nu är det ju i en slags nyförälskelsefas helt klart, den kommer inte att vara forever. Delvis tror jag att det beror på att jag efter otroheten kände att jag inte hade så mycket att förlora och bad att vi skulle förändra en del saker vilket fallit ut väl men du har säkert rätt, att det kommer att bli svårare....och ja, en del är helt klart sorgen som tar ut sin rätt. Vi pratar massor om det dock, allt utom detaljer om vad man gjort med andra.
Jag kan inte låta bli att prata om det helt enkelt, jag måste få ur mig alla detaljer, alla triggers, allt i princip är triggande nu, hon är närvarande i mina tankar på ett ohälsosamt sätt, helt klart. Jag skulle så önska att själva samlivet var fredat men det är som jag skrev: så fort det är över återkommer hon i mina tankar och leder ganska ofta till gråtsession, jag tänker att vill han ha mig får han stå ut med det.
Men ska ta upp det här i parterapin, det kan vara bra att förbereda sig på så tack! Har du egen erfarenhet och hur gick det isf (om du vill berätta?
