Svenskens bluffekonomi

Analytiker, företagsledare, riksbankschefen slår alla ut med armarna och undrar varför ekonomin inte kickas igång. Alla vet innerst inne att vi levt i en lånefest där inget varit för lite för att låna till. Det har bara varit att gå in på en elektronikkedja och hämtat ut ett par hörlurar och när man ändå varit där slängt med en smartplatta. Allt som krävts är en signatur.

Samtidigt har folk suttit framför TV:n och skrockat till Lyxfällan angående hur de kan både röka och dricka energidryck och det samtidigt som de själva är belånade upp över öronen.

Som min gode vän som är ekonomisk rådgivare sen över 20 år tillbaka brukar påstå. "Den typen av folk är sällsynta hos mig, det är betydligt vanligare att det sitter både män och kvinnor med för dyra skjortor och väskor och som bor på bra adresser som kommer till mig".

Lånefesten skickade ut en hel generation som aldrig fick lära sig att något kostat. Den fick även tidigare generationer att glömma. Många har blivit varse och med all rätta blivit försiktiga.

Det är inte ROT som stimulerat byggbranschen utan låneförmedlarna.

Ekonomin kickar inte igång eftersom de fortfarande betalar på Thailands-resan 4 år tillbaka, de betalar trallen, badtunnan och den tjusiga belysningen. Framförallt drar de sig för att dra på sig mer nu när det kostar.

Vi har fått leka miljonärer under tiden vi fått uppleva nedskärningar i vård skola, omsorg. Vi får uppleva hur järnvägsnätet, avloppsnätet och våra vägar på flera platser är på upphällningen.

Då har vi kunnat döva det faktumet att svensken blivit så mycket fattigare.

Ekonomi komme rinte "kicka" igång, vi är på väg mot ett nytt normalläge.

Kvarna

Mon 18 Aug 20:00

#5

Anonym (Pär) skrev 2025-08-17 23:38:35 följande:

Folk har det definitivt sämre ekonomiskt än vad dom vill erkänna. Det märks på den dåliga tillväxten och ekonomin i Sverige. Den tilltar inte, eftersom folk inte konsumerar/spenderar.

Vilket tyder på att folk förmodligen inte har råd att köpa saker i samma utsträckning längre. Och att en del förmodligen sparar, för att det är osäkra tider.

Jag fattar inte varför en hel del människor vill ge skenet av att allt är bra I Sverige till varje pris. Vi har haft det för bra för länge. Och nu är det svårt bita i det sura äpplet för många.

Personligen är jag glad över att jag aldrig varit intresserad av status och materiella saker. Folk belånar sig över huvudena , bara för att man ska ha "det där huset, bostadsrätten eller bilen" och man sneglar gärna på vad grannen har. Det är något riktigt sjukt över det faktiskt. Säger en hel del om våran samtid och samhälle.

Vet inte om det där med att jaga status och materiella ting där man sneglar på grannen skulle vara något typiskt för vår samtid och samhälle.

Det går ju att spåra tillbaka till stenåldern att människor även då gillade status och materiella ting. Vissa gravar är monument över deras liv. Faronerna i sin tur var inte nådiga i sin jakt på status och materiella ting och de levde 3000 år före Kristus. Så gissningsvis är det förprogrammerat i oss.

Även om folk inte sitter i skiten så har många nog fått sig en läxa och vet nu värdet av att spara ihop till saker och lärt sig att det kan vara rätt bra att ha något sparat utifall att.

Kvarna

Sat 23 Aug 20:27

#8

Anonym (Orimligt) skrev 2025-08-23 09:25:28 följande:

Bostadsmarknaden tappade ju alla rimliga proportioner under lång tid. I och med sajter som Hemnet kunde alla se allt som var till salu. Bostaden blev mer och mer ett mått på framgång och det blev huggsexa på objekten med budgivningar vilket trissade och trissade upp priserna. Lågt ränteläge lurade folk att de hade råd. Slutresultatet är att en vanlig villa i ett storstadsområde i Sverige ofta har ett pris på mer än tio miljoner. De allra flesta har inte en chans att uppnå den levnadsstandarden om de inte har något väldigt bra att sälja. Det är synd om unga idag. Och klasskillnader befästs med samhällsproblem till följd.

Bostadsmarknaden ballade ur. Känner inte igen det där med bostaden skulle signalera framgång, är kanske en storstadsgrej?

Problemet enligt mig var att bankerna var lite väl generösa. De slår ihop inkomsterna, räknar i underkant på vad det kostar att leva och om personerna som söker har råd om räntan går upp till 7-8%.

Många med relativt låga inkomster fick därmed låna pengar de inte borde fått. När räntorna gick upp hade många bara råd att bo och inte leva. Lite krediter på det och ekonomin blir mer än bara tajt. Många har blivit brända och har dragit på sig skulder under de åren räntan var uppe på 4-5%.

Konsumtionen har inte kommit igång och det för att vi levt i en bluffekonomi där folk trott att de varit rikare än de egentligen varit men nu lider av sviterna av det.

Kvarna

Sun 24 Aug 09:48

#10

Anonym (Vill) skrev 2025-08-23 20:54:36 följande:

Ja de historiskt låga räntorna som Sverige har haft under många år har drivit upp bostadspriserna till extrema nivåer.

Vi hade t.o.m. låga räntor under en högkonjunktur under en period, vilket är emot alla sunda ekonomiska strategier. Bostadskostnaderna har gått upp mycket mer än lönerna, för alla bistadsformer.

Dessutom har matpriserna gått upp ordentligt.

Samtidigt har det allmänna försummats. Man har prioriterat privatsering (som läcker skattepengar) och avdrag.

Vi är också inne i en lågkonjunktur, med hög arbetslöshet.

Skattesänkningen gav mer till de med höga inkomster, som använder pengarna till att investera istället för att konsumera.

Så ja, det ekonomiska läget är inte bra.

Vad menar du med att ha prioriterat privatisering? Privatisering uppstår när någon tror sig kunna göra en exempelvis vårdcentral effektivare d.v.s. kunna erbjuda bättre vård till billigare peng. Det läcker inte mindre pengar om den vårdcentralen är allmän. Det är samma pengar som tas till båda varianterna. Sen får man välja fritt vilken man vill nyttja.

Att det allmänna försummats(infrastruktur o dyl) är för att vi bara är 4.1 miljoner som heltidsjobbar och vi är 10,5 miljoner invånare. 1.5 miljoner jobbar timmar eller har låtsasjobb. Vissa har inte åldern inne och vissa är för gamla. Men vi har drygt 1.5 miljoner i arbetsför ålder som inte jobbar av olika anledningar och det är ett stort problem.

Sen att de med höga inkomster väljer att investera istället för att konsumera kan jag inte svara på. Finns det bevis på det? Konsumerade dem mer när de betalade högre skatt?

Skattebasen är mer intressant än enskilda skatter för en viss grupp. Irland har väldigt mycket lägre skatt än Sverige och gick från fattigdom till rikedom på nolltid och irländska staten drog in betydligt mer skatt efter att de kapat skatten för alla.

Vi vet att höga skatter minskar konsumtion, vi vet att skatter motverkar nyetablering och innovation.

Kvarna

Sun 31 Aug 19:13

#14

Förutom tidigare fokus på slarvepellar och skatt så vad får dessa ekonomer allt ifrån?

Läser med jämna mellanrum att "konsumtionen borde kommit igång" med argumentet att det inte alls är som för något år sedan. Jag undrar då i vilken värld de lever i?

Matpriserna är upp 40%, räntan på bolånen är mer än dubbelt som hög än tidigare, bränslepriserna är högre o.s.v. precis allt som får ett hushåll att dras runt har en helt annan kostnadsmassa i dag än för 3 år sedan. Löneökningarna har visserligen varit större än vanligt men täcker inte i närheten upp kostnadsökningarna.

Som om inte det vore nog har priserna stigit på sällanköpsvaror. Folk måste ha däck till bilen, gräsmattan måste klippas. Priset på ungars aktiviteter har gått upp, priset på fotbollsskor har gått upp o.s.v.

Nu handlar det inte om mig, jag har inga problem att dra runt det men barnfamiljer har lätt åkt på kostnadsökningar på 10 000-15 000/mån och har kanske fått totalt 2000-4000 kr skattat och klart i löneökning under denna perioden.

Många har svårt att bygga buffert även om de håller igen för där dyker alltid upp något. Är det inte ett nytt kylskåp så är det något annat.

Svenskens bluffekonomi

INNEHÅLL