Trivs inte i nya huset

Var har du bott tidigare om du inte hört trafiken? Det gör man ju i de flesta hus om man bor någorlunda centralt, även inomhus. Se till att dina förväntningar faktist är realistiska.

Kanske kan ni sätta upp sk privacy fence, vad det nu heter på svenska, medans häcken växer till sig. 

Tycker det är väldigt fint av din man att han värnar så om di, men jag tycker inte du ska ha massa skuldkänslor kring det. Jag tror att din man håller med om att han vill att ni båda ska trivas i ert hem. 

Gållande det andra så handlar det väl mycket om hur pass mycket du vantrivs. Är det så illa att du hellre gör ett jättejob med att packa ihop er för att den packa ihop er igen?
Eller kan du uthärda här under en tid tills ni hittar någon ni båda trivs i, för att slippa allt merjob?
Det är det bara du som kan avgöra. Och personligen tycker jag att ditt psykiska mående är viktigare än vad som är det mest ekonomiska valet.

Jag och maken köpte tillsammans ett hus, som vi nu bott i under sex månader.

Problemet är: jag trivs verkligen inte! Jag trivdes inte från början, och jag trivs bara sämre och sämre för varje månad som går.

Jag var tveksam redan vid inköpet, då det finns en trafikerad väg nära huset med stor insyn. Min make var dock stressad över att få komma in på husmarknaden, och eftersom jag också hade fertilitetsproblem och svårt att ge honom barn gav jag med mig och gick med på att köpa huset, för mitt dåliga samvete på annat plan. Missförstå mig inte -min make har varit jättefin under processen och det är verkligen inte hans "fel" att vi hamnat här.

Hur som, vi har diskuterat saken och kommit överens om att sälja. Även fast min make trivs jättebra -vilket ger mig ännu mer dåligt samvete.

Till problemet hör att vi inte lyckas hitta något annat hus vi tror på. Alla hus vi tror på blir för dyra i slutändan. Därmed blir frågan: ska man sälja ändå och sätta sig i en hyresrätt under tiden vi letar nytt? Nackdelen med det är att vi då står utanför marknaden, och missar eventuella uppgångar -vilket gör det ÄNNU svårare att hitta ett hus vi båda kan trivas i..

Någon som har några kloka funderingar? 

Kan tillägga att vi planterat en häck för att hjälpa mot insynen, men den tar många många år innan den växer tillräckligt för att täcka. Dessutom störs jag enormt av all trafik som man hör även inomhus, med stängda fönster och dörrar..

Får väl tillägga att vi båda snart är 60 och har några "sambo-kilon" i bagaget men - torra slemhinnor, rosa mysisar, två timmar resväg emellan så är vi efter snart 11 år fortfarande tillsammans.
Oavsett kläder!

Var har du bott tidigare om du inte hört trafiken? Det gör man ju i de flesta hus om man bor någorlunda centralt, även inomhus. Se till att dina förväntningar faktist är realistiska.

Kanske kan ni sätta upp sk privacy fence, vad det nu heter på svenska, medans häcken växer till sig. 

Var har du bott tidigare om du inte hört trafiken? Det gör man ju i de flesta hus om man bor någorlunda centralt, även inomhus. Se till att dina förväntningar faktist är realistiska.

Kanske kan ni sätta upp sk privacy fence, vad det nu heter på svenska, medans häcken växer till sig. 

Jag och maken köpte tillsammans ett hus, som vi nu bott i under sex månader.

Problemet är: jag trivs verkligen inte! Jag trivdes inte från början, och jag trivs bara sämre och sämre för varje månad som går.

Jag var tveksam redan vid inköpet, då det finns en trafikerad väg nära huset med stor insyn. Min make var dock stressad över att få komma in på husmarknaden, och eftersom jag också hade fertilitetsproblem och svårt att ge honom barn gav jag med mig och gick med på att köpa huset, för mitt dåliga samvete på annat plan. Missförstå mig inte -min make har varit jättefin under processen och det är verkligen inte hans "fel" att vi hamnat här.

Hur som, vi har diskuterat saken och kommit överens om att sälja. Även fast min make trivs jättebra -vilket ger mig ännu mer dåligt samvete.

Till problemet hör att vi inte lyckas hitta något annat hus vi tror på. Alla hus vi tror på blir för dyra i slutändan. Därmed blir frågan: ska man sälja ändå och sätta sig i en hyresrätt under tiden vi letar nytt? Nackdelen med det är att vi då står utanför marknaden, och missar eventuella uppgångar -vilket gör det ÄNNU svårare att hitta ett hus vi båda kan trivas i..

Någon som har några kloka funderingar? 

Kan tillägga att vi planterat en häck för att hjälpa mot insynen, men den tar många många år innan den växer tillräckligt för att täcka. Dessutom störs jag enormt av all trafik som man hör även inomhus, med stängda fönster och dörrar..