Inlägg från: Gräddtårtan |Visa alla inlägg
  • Gräddtårtan

    Trivs inte i nya huset

    Jag och maken köpte tillsammans ett hus, som vi nu bott i under sex månader.

    Problemet är: jag trivs verkligen inte! Jag trivdes inte från början, och jag trivs bara sämre och sämre för varje månad som går.

    Jag var tveksam redan vid inköpet, då det finns en trafikerad väg nära huset med stor insyn. Min make var dock stressad över att få komma in på husmarknaden, och eftersom jag också hade fertilitetsproblem och svårt att ge honom barn gav jag med mig och gick med på att köpa huset, för mitt dåliga samvete på annat plan. Missförstå mig inte -min make har varit jättefin under processen och det är verkligen inte hans "fel" att vi hamnat här.

    Hur som, vi har diskuterat saken och kommit överens om att sälja. Även fast min make trivs jättebra -vilket ger mig ännu mer dåligt samvete.

    Till problemet hör att vi inte lyckas hitta något annat hus vi tror på. Alla hus vi tror på blir för dyra i slutändan. Därmed blir frågan: ska man sälja ändå och sätta sig i en hyresrätt under tiden vi letar nytt? Nackdelen med det är att vi då står utanför marknaden, och missar eventuella uppgångar -vilket gör det ÄNNU svårare att hitta ett hus vi båda kan trivas i..

    Någon som har några kloka funderingar? 

    Kan tillägga att vi planterat en häck för att hjälpa mot insynen, men den tar många många år innan den växer tillräckligt för att täcka. Dessutom störs jag enormt av all trafik som man hör även inomhus, med stängda fönster och dörrar..

  • Svar på tråden Trivs inte i nya huset
  • Gräddtårtan
    Tow2Mater skrev 2025-08-18 22:16:13 följande:

    Var har du bott tidigare om du inte hört trafiken? Det gör man ju i de flesta hus om man bor någorlunda centralt, även inomhus. Se till att dina förväntningar faktist är realistiska.

    Kanske kan ni sätta upp sk privacy fence, vad det nu heter på svenska, medans häcken växer till sig. 


    Hej!

    Vi har alltid bott i tätort, fast i lägenhet. Några gånger i lite mer ytterkant med mindre trafik, och några gånger mer centralt med mer trafik. De gånger jag vantrivts även i lägenhet är de gånger vi bott mer centralt med mer trafik. Jag verkar vara en sån person som störs av det med tanke på den erfarenheten.. Det här är vårt första hus vi köpt dock, så det kan absolut vara så att man hör mer i hus -att de är mer lyhörda på något vis. 

    Dock är det ju den här vägen precis utanför huset, där det åker mycket traktorer (även fast det huset ligger i tätort), motorcyklar och lastbilar. Det är egentligen en 30-sträcka, även fast ingen åker i 30. Det är någon form av genomfartsled, så den är mer eller mindre alltid trafikerad ganska tätt, förutom kanske mellan kl 2-5 på natten. Motorcyklar åker i princip hela tiden förbi, de överröstar TVn i sovrummet, lastbilar accelererar över fartguppet, you name it. Jag håller på att bli tokig! Det finns inget rum i huset där jag INTE hör trafiken, och det känns som att jag inte kan fly.

    Jag har vuxit upp i hus, också i tätort, utan detta problem. Jag tänker att det nog finns många hus som inte har detta problem. De kanske dock hamnar i en prisklass utanför vår budget.. För att undvika all trafik utan att priserna skall gå upp för mycket (så att vi har råd) kommer vi nog behöva titta på hus även utanför tätort, d.v.s. lite mer på landet. Tänker vi iallafall.
  • Gräddtårtan
    Anonym (Fint) skrev 2025-08-18 22:09:17 följande:

    Tycker det är väldigt fint av din man att han värnar så om di, men jag tycker inte du ska ha massa skuldkänslor kring det. Jag tror att din man håller med om att han vill att ni båda ska trivas i ert hem. 


    Gållande det andra så handlar det väl mycket om hur pass mycket du vantrivs. Är det så illa att du hellre gör ett jättejob med att packa ihop er för att den packa ihop er igen?
    Eller kan du uthärda här under en tid tills ni hittar någon ni båda trivs i, för att slippa allt merjob?
    Det är det bara du som kan avgöra. Och personligen tycker jag att ditt psykiska mående är viktigare än vad som är det mest ekonomiska valet.



    Ja min make är väldigt fin som värnar om mina känslor och välmående. <3

    Till problemet (eller lyckan) kan det tilläggas att jag några veckor efter vi skrev på kontraktet för detta hus till sist lyckades bli gravid (efter många misslyckade IVF-försök). Så vi väntar en liten knodd till hösten vilket kommer göra det ännu bökigare med flytt fram och tillbaka. Dock vantrivs jag verkligen i huset och har ångest över att behöva vara mammaledig i detta hus hela dagarna med trafiken.

    Om vi BARA, rent egoistiskt av mig, skulle gå på mina känslor skulle det vara absolut skönast att trots böket flytta och sedan flytta igen för att kunna få lite ro....
  • Gräddtårtan
    ResanTillMelonia skrev 2025-08-18 22:30:23 följande:
    Här har vi en som tofflar för sin partner, som inte har tänkt på att det är båttre att leva ensam och inre ta så mycket hänsyn till vad en oviktig partner vill och inte vill
    Tycker du min partner skulle må bättre utan mig kanske? Skrattande Ja, så kanske är fallet. Men jag tror inte han kommer lämna mig i den närmsta framtiden iallafall -så problemet kvarstår
  • Gräddtårtan

    För det första vill jag säga TACK Hjärta till alla som tagit sig tid att läsa och svara på mina tankar och funderingar, det hjälper att höra andras perspektiv.

    Vi har funderat några vändor till, och landat i att det vore oklokt att sälja bara för att mellanlanda i en hyresrätt utanför bostadsmarknaden. Det blir liksom ännu svårare att komma tillbaka på marknaden då. Speciellt med tanke på det en av er skrivit - att de förmodligen kommer ändra reglerna för kontantinsats så det blir ännu svårare att komma tillbaka på marknaden.

    Dessutom som flera också nämnt kommer ett litet barn med i bilden om bara några veckor, vilket gör att det blir ännu mer jobb med flytt x2 fram och tillbaka in och ut i lägenhet. Jag tyckte det var ett fint perspektiv att kanske kommer man inte tänka så mycket på allt störande ljud när man har en liten som tar allt fokus.

    Just nu tänker vi som så att vi fortsätter leta vidare, men bor kvar i huset tills dess att vi hittar något som känns rätt för vår familj. Framför allt bort från en högtrafikerad väg! (Också för vårt kommande barns skull). Jag tror för övrigt att det finns många hus även inne i tätort där inte trafiken hörs in på samma sätt det gör här. Som många skriver -en liten sidogata eller några hus in. Men tyvärr behöver vi nog leta utanför tätort för att ha råd, då de flesta husen i denna stad är ganska dyra. Tror en av anledningarna till att detta hus blev inom vår budget var just för vägen och att många som tittade blev bortskräckta av den.

    Kanske är jag kräsen som stör mig på det mesta, det är något jag får vara uppmärksam på framåt, men ska jag vara helt ärligt känner jag mig ganska trygg i mig själv att så inte är fallet.

    Vi har haft några visningar på huset och till och med fått in ett bud -men då vi inte har någonstans att ta vägen, samt att min man trivs (plus bebis), kommer vi inte sälja förrän vi hittar något nytt.

    Mäklaren sa för övrigt att den feedback han fått från de intressenter som tittat på huset har varit just vägen -att den varit för nära och för traffikerad.

Svar på tråden Trivs inte i nya huset