• Anonym (Särbo)

    Särbo separation med bonusbarn

    Hej, 


    Jag har kommit fram till att jag inte mår bra i mitt förhållande, och vill lämna det. Vi har hållt ihop i 6 år, och har varsitt barn. 
    Barnen ser varandra som extra syskon, och tycker om varandra. 7 och 12 år. 
    För min kille är detta det värsta som kan hända honom - att jag lämnar honom. 
    Så han är otroligt ledsen och besviken på mig som tänker ge upp våran familj. 
    Jag tycker såklart att detta är sjukt jobbigt, och har övervägt det här beslutet länge! Jag tycker det är otroligt sorgligt att mitt beslut påverkar barnen också. Det blir ju en separation även för dom i det här, fast dom inte vill. 
    De har möjlighet att hålla kontakt om de ringer varandra, men jag tror att de kommer bli så ledsna över att jag splittrar det som vi hade. 
    Vi bor för långt ifrån varandra för att barnen ska kunna ses själva (och det är inget som de skulle ha tagit initiativ till själva)
    För min del hade jag kunnat träffas för barnens skull då och då när de känner att de saknar varandra. Men tror inte att min kille hade känt att det känts bra. Han ser nog inte det som ett alternativ för barnens skull. Utan jag ska få känna att jag verkligen sliter sönder precis allt genom mitt beslut. 
    Någon som har varit i samma situation? Eller något liknande? Där barnen har blivit särade ifrån varandra vid en separation? 
  • Svar på tråden Särbo separation med bonusbarn
  • Olsdotter
    Anonym (Särbo) skrev 2025-08-20 20:17:14 följande:
    Särbo separation med bonusbarn

    Hej, 


    Jag har kommit fram till att jag inte mår bra i mitt förhållande, och vill lämna det. Vi har hållt ihop i 6 år, och har varsitt barn. 
    Barnen ser varandra som extra syskon, och tycker om varandra. 7 och 12 år. 
    För min kille är detta det värsta som kan hända honom - att jag lämnar honom. 
    Så han är otroligt ledsen och besviken på mig som tänker ge upp våran familj. 
    Jag tycker såklart att detta är sjukt jobbigt, och har övervägt det här beslutet länge! Jag tycker det är otroligt sorgligt att mitt beslut påverkar barnen också. Det blir ju en separation även för dom i det här, fast dom inte vill. 
    De har möjlighet att hålla kontakt om de ringer varandra, men jag tror att de kommer bli så ledsna över att jag splittrar det som vi hade. 
    Vi bor för långt ifrån varandra för att barnen ska kunna ses själva (och det är inget som de skulle ha tagit initiativ till själva)
    För min del hade jag kunnat träffas för barnens skull då och då när de känner att de saknar varandra. Men tror inte att min kille hade känt att det känts bra. Han ser nog inte det som ett alternativ för barnens skull. Utan jag ska få känna att jag verkligen sliter sönder precis allt genom mitt beslut. 
    Någon som har varit i samma situation? Eller något liknande? Där barnen har blivit särade ifrån varandra vid en separation? 
    Jag har varit med om liknande. 

    Säg till barnen att de självklart kan fortsätta hålla kontakten ändå, även fast ni föräldrar går isär!

    Sedan kommer de inte att hålla kontakten ändå, utan glida isär. Det är inte hela världen.
  • fornminne

    Du skriver att du inte mår bra i relationen. Vet din kille det, samt varför du inte mår bra?

    För nu verkar han lägga all skuld på dig. Om han inte ens vill underlätta barnens fortsatta umgänge, låter det som han saknar förståelse för situationen. Jag kan förstå att han är ledsen och besviken, men förstår han dig?

    Man brukar inte ge upp ett förhållande utan vidare.

Svar på tråden Särbo separation med bonusbarn