Känner jag kommit in i en dålig spiral där jag har lätt att säga allt jag tänker. Tex om kollegor osv så fort någon stör mig är det nästan som att jag lite tvångsmässigt måste börja prata med någon annan för att ventilera.
Jag tycker inte om att jag blivit sån här. Hur får jag slut på det dåliga beteendet?
Jag känner igen mig. Jag har blivit en sur gammal jävla gubbe som tycker att alla är idioter.
Jag har väl lite samma problem.
En bra sak för att hålla tillbaka sig själv är en bit klassisk filosofi.
"När jag tänker öppna munnen, uppfyller det jag ska säga följande tre påståenden?
Är det sant?
Är det snällt?
Är det nödvändigt?"
Fråga två stoppar mycket elakheter som kan ge en sämre rykte på en arbetsplats.
Fråga tre stoppar onödigt skvaller, som kan vara harmlöst men ändå inte tillför så mycket.
Sen kan man reagera ut och säga alla de dumma sakerna i bilen på väg hem istället. Jag har välutvecklad bil-Tourettes efter 30 år i stressat näringsliv.
Vilket bra inlägg!
Jag har väl lite samma problem.
En bra sak för att hålla tillbaka sig själv är en bit klassisk filosofi.
"När jag tänker öppna munnen, uppfyller det jag ska säga följande tre påståenden?
Är det sant?
Är det snällt?
Är det nödvändigt?"
Fråga två stoppar mycket elakheter som kan ge en sämre rykte på en arbetsplats.
Fråga tre stoppar onödigt skvaller, som kan vara harmlöst men ändå inte tillför så mycket.
Jag känner igen mig. Jag har blivit en sur gammal jävla gubbe som tycker att alla är idioter.
Jag har väl lite samma problem.
En bra sak för att hålla tillbaka sig själv är en bit klassisk filosofi.
"När jag tänker öppna munnen, uppfyller det jag ska säga följande tre påståenden?
Är det sant?
Är det snällt?
Är det nödvändigt?"
Fråga två stoppar mycket elakheter som kan ge en sämre rykte på en arbetsplats.
Fråga tre stoppar onödigt skvaller, som kan vara harmlöst men ändå inte tillför så mycket.
För mig är det extremt humörsberoende. Mår jag genuint bra och trivs på den plats i livet jag är? Då blir det enklare att vara snäll. Är jag missnöjd i mig själv så blir jag också hårdare mot omgivningen. Så det är liksom en bra statusmätare på hur JAG mår.
Sen blir man ju sjukt irriterad ibland ändå för att en del är så vansinnigt korkade och tröga. Då kan jag öppna ett tomt dokument, skriva alla elaka saker och sen stänga utan att spara. Är det riktigt illa så avreagerar jag mig med en kollega som har samma inställning till personen typ som jag.
Nu sitter inte de jag retar mig på på samma kontor som mig utan i ett helt annat land, så det är liksom mailledes och Teams-ledes som dessa människor lyckas.
Jag tror att ett första steg kan vara att du bestämmer dig för att skriva ner det istället för att säga det. Sen ska det inte skickas till någon eller så, utan antingen har du en anteckning på telefonen där du kan få ventilera, eller så raderar du bara.
Men också bara genom inse att om man alltid ska säga allt man tänker så kommer man trampa i klaveret hela tiden, och då är det bara en tidsfråga innan man börjar göra sig ovän med folk. För om du börjar göra det allt mer utan att ens tänka på att du gör det, så är du nog farligt nära det.
Kanske ta för vana just du tänka igenom allt du ska säga en gång til, bara för att börja den vanan.
För mig är det extremt humörsberoende. Mår jag genuint bra och trivs på den plats i livet jag är? Då blir det enklare att vara snäll. Är jag missnöjd i mig själv så blir jag också hårdare mot omgivningen. Så det är liksom en bra statusmätare på hur JAG mår.
Sen blir man ju sjukt irriterad ibland ändå för att en del är så vansinnigt korkade och tröga. Då kan jag öppna ett tomt dokument, skriva alla elaka saker och sen stänga utan att spara. Är det riktigt illa så avreagerar jag mig med en kollega som har samma inställning till personen typ som jag.
Nu sitter inte de jag retar mig på på samma kontor som mig utan i ett helt annat land, så det är liksom mailledes och Teams-ledes som dessa människor lyckas.