Varför går man med i en frikyrka?

De flesta för att de är uppväxta så. Vilken kyrka gäller det?

Jag är uppvuxen på en ort där det är normalt att vara med i en frikyrka. Fler är med i frikyrkor än i svenska kyrkan där. Och fler är religiösa än inte på den orten. 

Förstår inte riktigt varför du verkar tycka att det är konstigt eftersom jag är så van vid frikyrkliga människor. Har frikyrklig släkt men är själv med i svenska kyrkan.

Vissa som är med i frikyrkor är inte så mycket mer kristna än alla andra svenskar. Men andra är såklart väldigt religiösa och låter tron ta mycket plats i vardagen. 

Kanske ska du undersöka lite mer om hur hans tro ser ut och hur det ter sig i vardagen och ta nästa steg därifrån?

Ta reda på vilken kyrka det är, så det inte är en sekt...för då är det ju en helt annan fråga.

Eller har du något principiellt emot kristendom eller religion överlag? I så fall kanske det är en dealbreaker för dig och det är bäst att inte gå vidare med honom.

Min partner var strikt ateist när vi träffades, men han har blivit väldigt intresserad av religion och följer gärna mer till kyrkan nuförtiden. 

En frikyrka är man oftast uppvuxen inom och inget man söker sig till i vuxen ålder om det inte hänt något exceptionellt.  

Om detta påverkar en eventuell relation beror på vilken typ av kyrka det är och vilken syn kyrkan har på samboskap, sex före äktenskap etc.. samt vad personen själv har för tro. Är han starkt troende eller nån som bara glider runt på gemenskapen för att familjen är medlemmar - kan det då möjligen finnas förväntningar på hur han ska leva sitt liv? 

Jag blev medlem i en frikyrka vid vuxen ålder.
Inget exceptionellt har hänt. 

Vilken frikyrka gäller det? För det är en himla skillnad. Frikyrkor behöver inte vara extrema, själv är jag med i Equmeniakyrkan och folk där är helt normala, vi talar inte i tungor eller något sådant och det finns inte tusen regler som gör att man inte kan leva ett vanligt liv. 

Jag tycker du ska ta reda på mer innan du avfärdar honom. Följ med på en gudstjänst och bilda dig en egen uppfattning. 

Min gymnasiekompis gick med i frikyrka för hon ville utöva sin tro, hennes föräldrar var ateister och tämligen emot det men gav med sig efter en del diskussioner.

I övrigt var hon rätt hemstickad och helylle med lite hemmafruartade hobbies, så det blev nog jättebra att hon hittade motsvarande konservativ man då.

För att man vill utöva religion på ett lite mer passionerat sätt än det som ofta bjuds i svenska kyrkan. Eller så är man född in i frikyrkan och tänker inte på, eller vill inte går ur. Eller så har man hittat vänner där i en period när man hade svårt att hitta andra vänner, eller bara hade kul med kyrko-vännerna. 

För att man har en tro och vill dela den i ett större sammanhang med andra människor. Är uppvuxen inom frikyrkan, så jag skulle inte reagera alls om jag var i din situation. Det är så naturligt för mig. 

Vad är du orolig för? 

Själv hade jag bekymrat mig över krockande värderingar och försökt stämma av lite vad han tycker om tex abort och transpersoner. 

Kanske är han förtegen för att det är en sekt snarare än en frikyrka och i så fall bör du ju avsluta kontakten. 

Jag skulle inte sluta ses innan jag hade bildat mig en egen uppfattning om hurdan hans kyrka är.

Känner flera som är med i frikyrkor. Vissa är så att säga födda in i kyrkan och andra har joinat som vuxna eller tonåringar. En av dem är t om gift med en ateist. Om man är tolerant mot varandra och ger varandra stor frihet att tro och tycka vad man vill kan det fungera. Samt att man inte dömer varandra på förhand. :)