Svag?
Anser du psykiskt sjuka vara svagare än andra? I livet liksom. Att andra som inte mår dåligt psykiskt är starkare?
Inlägg från: Anonym (G)
|
-
-
Svar på tråden Svag?
-
Jag tänker också att det till stor del handlar om gener. Många sjukdomar är ärftliga, även psykiatriska. De som sluppit är väl inte per automatik starkare utan snarare tursamma?Anonym (Abc) skrev 2025-08-24 21:15:52 följande:
Nej.
Jag anser att det i första hand beror på gener.
I andra hand kostproblematik.
-
Anonym (Abc) skrev 2025-08-25 21:27:52 följande:
Det här är mina egna spekulationer som förvisso är baserade på egna erfarenheter. Nu menar jag inte att kosten är ensam ansvarig. Ärftligheten behöver nog finnas i botten. Just psykossjukdomar har jag ingen erfarenhet av så om kost spelar in där har jag så klart ingen aning om.
Men jag tror absolut att kosten kan göra skillnad på om man är funktionell i sin vardag eller ej när det gäller andra mildare psykiska åkommor.
Förr var det vanligt med dålig hygien vid hantering av livsmedel och det var tidvis brist på dem. Idag har vi problemet med många processade näringsfattiga livsmedel. Mycket tomma kalorier och alldeles för stor andel kolhydrater.
Detta kan jag tänka mig trigga bland annat kortisolet och skapa problem som inte skulle funnits om kosten varit mer näringsrik.
Spekulationer som sagt.
Jag vill också lägga till en grej i min lista. Jag lägger dem i den ordning jag gissar har mest påverkan.
1. Gener
2. Trauman
3. Kost
Tror också trauman spelar stor roll. Även om genetiska komponenten skulle saknas tror jag att med tillräckligt hög grad stress kan vem som helst hamna där.
Känner folk som varit stabila hela livet, sen nån stress eller krisreaktion på äldre dar när belastningen blivit för hög.
Tycker det är svårt att mäta.
Tänker också att en med en mildare variant av psykisk ohälsa som ändå roddar livet som högfungerande kanske t.o.m. är starkare än den som inte har ohälsan och roddar samma liv. Hade den haft samma belastning hade det kanske blivit sjukskrivning. Ingen vet ju. Därför har jag så svårt för detta prat om vem som är stark eller svag.
Det som triggade min tråd är att en kompis ofta pratar om hur sköra folk är och att de inte varit med om något ?riktigt? och bara gnäller i princip. Hen själv har ju såklart haft det värre än alla andra, fast jag utifrån kan se att så är såklart inte fallet. Så samtidigt som hen ska utmåla sig som så stark inser inte personen att den också har en ganska tjock offerkofta på sig. Därtill väldigt lite empati för andra och utmålar de som kanske mår dåligt av olika anledningar som just svaga. Har svårt för detta.
-
Anonym (Abc) skrev 2025-08-25 22:16:08 följande:Är personen ung? Det tar ju en livstid att få någon som helst förståelse för andras situation.
Jag tror de flesta människor kan härda ut stora påfrestningar. Men i vårt moderna samhälle behövs det inte som tur är. Förr kanske man först och främst fick oroa sig för mat på bordet och hade liksom inte chansen att få tvångstankar eller depression. Man var i överlevnadsläge hela tiden. Hjärnan slösade kanske inte energi på känslor eller jaget.Personen är tyvärr inte ung utan medelålders.
Jag tror vi är gjorda för att oroa oss för basala behov, eller lägga energin där och resten av liden leva nära i flock. Tror också kost och livsstil spelar in. Tror vi är menade att röra oss mycket mer. Också dessa skärmar.
Psykiska ohälsan och stress ökar ju stadigt i samhället. Tänker det står för något. Alla kan ju inte vara ?svaga?. Mycket ensamhet i vår del av världen, mycket uppkoppling, lite återhämtning, karriärdrivet samhälle där båda ska jobba heltid och göra karriär men ändå ha familj, så var det inte förr. Då hade man en roll, nu ska man göra allt, vilket jag inte kritiserar men jag kan undra om vi är gjorda för det.