Swisha kompisars föräldrar

Då kan man tacka nej.
Man får kommunicera.

Givetvis båda föräldrarna.
Har man inte råd ska man inte ta med extra barn.
Men man kan inte heller anta att det andra barnets föräldrar har råd.
Vet man inte i förhand tycker jag inte heller att man ska swisha.
Bara om man kommer överens i förhand.

Tror att de andra föräldrarna äter ute så mycket för att de ska slippa laga mat, de orkar inte, eller så har de inte lust. 

För dem är det motsvarigheten till att bjuda på middag hemma.

Så när ni bjuder deras barn på mat hemna hos er, så kanske de tycker att ni gör precis detsamma som de gör, ser till att barnet får middag när det är tillsammans med er familj.

Om de har det riktigt bra ställt så är pengarna till middagarna ute ingen stor kostnad för dem.

Men visst kan ni erbjuda er att betala. Jag tror att viktigast i de fallen är nog ändå att erbjuda sig att betala för ert barn om de gör någon särskild aktivitet eller resa med ert barn. 

Jag skulle aldrig förvänta mig betalt om jag bjuder med en kompis till barnen på något. Tar vi med dom så betalar vi ju såklart, speciellt om man inte ens informerar föräldrarna i förväg. 

Det skulle ju kunna bli skitkonstigt om vi gjort något och föräldern inte har råd att betala. På samma sätt tänker jag inte på att erbjuda mig att betala om det är tvärtom heller, så det kan säkert uppfattas nonchalant om dom förväntar sig bidrag för mat el.dyl.

Då skickar man inte iväg sina barn på sådana nöjen.

Varför tar man med andras barn utan att informera först?

Jag skulle aldrig dra på någon annan en kostnad utan att informera om det innan, så gör bara pack som inte vet vad negativ avtalsbindning är.

Om vi alltså tar någons barn på nöjen i Sverige så bjuder vi givetvis. Om vi bjuder på en vecka utomlands så ber vi att det gästande barnet tar med sig egna fickpengar till godis och marknadskrafs så att det känner att det kan köpa något litet roligt själv utan att be oss.

TS berättar om familjer som har som livsstil att ofta äta middag ute, det är deras vardag,

De tycker därför inte att de behöver informera TS om ett restaurangbesök. Troligtvis är den extra kostnaden helt försumbar för dem. Det motsvarar i deras tankar att de skulle ha bjudit barnet på mat i deras hem. 

TS vet inte i förväg att den andra familjen ska gå ut. Ska TS förbjuda sitt barn att vara med deras barn?

Det skulle ju kunna vara bara en sådan enkel grej som minigolf och glass. Är en kompis en heldag hos oss på tex semestern så hör inte jag av mig och frågar om det är ok att spela minigolf, utan det gör vi bara. Jag har svårt att se att det skulle vara ett problem.

Likaså om vi äter ute eller köper hem mat, middag ska dom ju ha oavsett om dom är hos oss den tiden. Jag åker ju inte bort till grannstaden utan att berätta det.

Låt dem bjuda, de har pengar., vill ha med ditt barn, inget att bråka om.

Däremot kan du lyfta fråga med dem. Säg som det är att du är glad att de vill ha med ditt barn på middagar och annat, men att du känner dåligt samvete att ni inte har ekonomi att bjuda igen på samma sätt, och egentligen inte ekonomi att stå för maten de gånger ditt barn följer med dem heller. Då kanske de svarar att de gärna bjuder, eller så får ni komma överens om en lagom summa/lagom ofta som ditt barn kan få följa med. 

Jag förstår verkligen din känsla ? det är lätt att få dåligt samvete som förälder, även när det egentligen inte finns någon anledning. 

Som du själv skriver har du inte fått några signaler om att de förväntar sig ersättning, och ofta är det ju så att familjer med mer resurser gärna bjuder utan att tänka på att få något tillbaka. Ni ger ju också av det ni kan ? gemenskap, hemlagad mat, en plats där barnen trivs ? och det är minst lika mycket värt.

Kanske går det att prata öppet med föräldrarna och bara säga att ni uppskattar allt de gör, men att ni inte alltid kan matcha på samma sätt. Jag tror de allra flesta har förståelse för det, och uppskattar ärligheten.

Barnen får ju det bästa från båda världar ? ibland aktiviteter och restaurang, ibland varm och mysig hemmamiljö. Det är inget att skämmas för.