Mentalt urlakad

För barnets skull måste du ta dig och barnet, och hundarna (?) därifrån. 

FÖR BARNET. 

Börja på en plan. Helt huvudlöst ska du så klart inte lämna. Ta din mamma och mormor till hjälp att tänka, de behöver inte göra något fysiskt. 

Har du jobb? Inkomst? Se till att sära på era ekonomier så mycket det går utan att han märker för mycket. Eget sparande han inte kommer åt, så du kan använda det som flyttpengar. Börja leta eget boende.

Jag växte upp så där. Min mamma borde ha lämnat min pappa innan jag var stor nog att komma ihåg, istället väntade hon till jag var 12, för "de hade ju ett litet barn tillsammans". Jag har c-ptsd från min barndom och är fruktansvärt arg på  min mamma för att hon inte gjorde något åt situationen.