Ångest hos barn vad har funkat för er?

Tapping har jag provat med gott resultat. Finns kostnadsfritt på YouTube.

Sluta med koffein, se till att skapa en lugn atmosfär utan skärmar innan läggdags.och mycket fysisk aktivitet.

Från en med 18 års ångest i bagaget där jag provat säkert 10-15 olika antidepressiva som inte har hjälpt.

Så träffade jag en läkare som sa så här:

- Lyssna på kroppen. Den är överbelastad, stresshormonerna är överallt vilket skapar en ångestreaktion i kroppen. Hjärnan går på högvarv så du kan inte varva ned på kvällarna. 

- Rör på dig. Lagom. För mycket kan öka stresshormonerna mer (kroppen vet inte om man flyr från nåt eller om man faktiskt tränar om man tex springer). Lugn träning, tex simning, yoga, eller lugn promenad. 

- Dra ned på skärmar. Speciellt några timmar innan läggdags. HJärnan matas med miljoner intryck snabbt och detta stressar huvudet helt enkelt. Det blir för mycket att bearbeta. Sätt sedan detta ihop med hennes rädsla för prov, den oron som är fullständigt normal. Men som kan bli överdriven när hon redan är i taket pga ångest. 

- Ät nyttigt. Frukt, grönsaker. Det får kroppen att slappna av, återhämta sig lättare. 

- På kvällarna, ha inte upptänt. När det är solnedgång / några timmar innan läggdags, dimma ned belysningen. Låt henne inte kolla på några våldsamma eller spännande saker på tvn. Kolla på lugna naturprogram istället. Eller något som är lugnt. Naturligt. Bra, eller roligt. Annars kommer stressreaktioner i kroppen där med.

DEt är mina tips och det här är det enda som har fungerat för mig genom åren. Jag hade svår ångest som ingen greppade, på riktigt. Nu är jag utskriven och tar ingen medicin överhuvudtaget. 

En sak i taget. 

Och koffein, drick inte det efter kl. 4 på eftermiddagarna. Kroppen ska varva ned därefter. Och koffein stressar kroppen.

Egentligen ska hon inte dricka skiten alls. 

Sen, er föräldrars bemötande är ju viktigt också. Är ni stressade / oroliga kommer hon automatiskt ta efter. Se över era egna vanor också. Om det inte är så att ni är kolugna.

Det jag saknade när jag var 15 och fick mina hemska besvär var en tröstande förälder som bara satt bredvid, fanns där. De stressade, skyndade på mig och gärna pressade med skolan, tex "nu MÅSTE du göra något, du är så lat" 

Det hade jag gärna sluppit. Säger inte att ni gör så. Men, att sitta uppe till 05 om nätterna och gråta, banka huvdet i väggen för man bara vill slippa all ångest, helt ensam... det var inte roligt. 

Hoppas mina tips kan hjälpa.

JA just det, en sak till. 

Tänk att det här är en naturlig kroppslig reaktion. Ångest är inte farligt. Ångest går över. 
Förstår hon sin egen ångest och att det är naturligt då kroppen reagerar så för det varit för mycket, så kommer det bli bättre. Hon kommer ha lättare att få ner ångesten självmant.

Jag är bara rädd att det kommer bli värre med åren om hon fortsätter på samma stil. Tonåren är inte lätt direkt

Förlåt svordomen, men FY FAAAAN vilket klockrent svar. Det du skriver är exakt rätt och du förklarar det på ett jättebra sätt. Om människor med ångest, stress, eller närstående med dessa problem bara fick läsa ett enda inlägg på FL så bör det vara ditt!

Grymt bra jobbat att komma tillrätta med dina svårigheter också och stort grattis!