Nära skilsmässa

Kan elefanten i rummet vara trötthet, stress, hunger, osv? Att vara småbarnsförälder innebär ju att man mer eller mindre konstant sätter sin kropp i ett stadie här man har lätt att bli vresig och överreagera på småsaker hela tiden. Jag vet hur det kan kännas när småsakerna övergår i bitterhet, så att man knappt kan vara i samma rum utan att allt rivs upp igen. Men det är inte för evigt. 

Att vara i bråkstadiet i en månad är länge ur vissa perspektiv, men ur andra perspektiv är det ingenting. Låt inte en månads humör avgöra hela er framtid! Ha is i magen, vidta åtgärder. Parterapi eller liknande kan vara en god idé. Bryta av och göra något annat än vardagstugget, så att man hinner se varandra och inte bara tvätthögarna, osv.

Men jag vill också slå ett slag för att göra saker för att komma "på rätt sida", underlätta för varandra, utan kortsynta förväntningar på omedelbar effekt och tacksamhet. Ta tvätten utan att klaga, se det som egentid och försök att inte låta det bli ammunition i nästa bråk. Ta egentiden när du behöver, så länge det inte förstör för barnen eller gör det alltför jobbigt för partnern. Träna, gå en promenad, eller vad du tycker om att göra för att hinna tänka dina egna tankar i din egen takt. Det ger kraft att orka när man kommer tillbaka till stöket. Låt partnern få sin egentid i rimlig mån, han behöver det också. Och förvänta er inte att allt ger effekt direkt. Ni kommer att bråka igen, även om ni försöker göra rätt. Men långsamt kommer sådana handlingar att få en positiv effekt.