• Anonym (Drake)

    Gifta och har barn. När bör man gå vidare tillsammans och när bör man skilja sig?

    Ja, vad säger ni?

  • Svar på tråden Gifta och har barn. När bör man gå vidare tillsammans och när bör man skilja sig?
  • Anonym (Drake)
    EnAnonumius skrev 2025-09-07 13:25:28 följande:
    Tycker du skall läsas vad Jimmy75 skrev till dig, i inlägg #159. Skulle vara intressant att se din på det han skriver. 

    Nope mitt inlägg innehåller inte plattityder utan 50% av det är sarkasm, första meningen, stor skillnad. 

    Den sistas delen (andra meningen) är en lite näsknäppa för att få dig att inse att du kan knappast utgå från att "goda värderingar" är en allmänfattlig sanning. 
    Som jag läser hans inlägg så säger han att det är bättre att fortsätta att vara tillsammans om man är två vuxna människor i relationen. Jag kan väl i viss mån hålla med.
  • Tow2Mater

    Du klipper och klistar andras inlägg från andra trådar?? Vilken sniken diskussionsstil. Tråden borde tas bort.

  • Anonym (Drake)
    Tow2Mater skrev 2025-09-07 14:26:53 följande:

    Du klipper och klistar andras inlägg från andra trådar?? Vilken sniken diskussionsstil. Tråden borde tas bort.


    Hur menar du?

    Skriver jag i andra tråden blir det offtopic?

    Bättre att skapa nu tråd och diskutera ämnet.
  • Anonym (Sölve)

    Är man bitter i relationen och inte lyckas reda ut så man trivs i vardagen och har fungerande samarbete så tycker jag man ska dela på sig.

  • Anonym
    Tow2Mater skrev 2025-09-07 14:26:53 följande:

    Du klipper och klistar andras inlägg från andra trådar?? Vilken sniken diskussionsstil. Tråden borde tas bort.


    Håller med, extremt knepigt sätt att starta en tråd på.
  • Anonym (Sölve)

    Jag förstår inte vad det här inlägget ska säga.
    Du svarar på ett inlägg som inte citeras här, så vi inte vet vad som sagts, i en tråd som inte angetts.
    Konstigt beteende.


    Anonym (Drake) skrev 2025-09-07 14:24:11 följande:
    Som jag läser hans inlägg så säger han att det är bättre att fortsätta att vara tillsammans om man är två vuxna människor i relationen. Jag kan väl i viss mån hålla med.
    Anonym (Drake) skrev 2025-09-07 14:28:34 följande:
    Hur menar du?

    Skriver jag i andra tråden blir det offtopic?

    Bättre att skapa nu tråd och diskutera ämnet.
  • Anonym (Drake)
    Anonym (Sölve) skrev 2025-09-07 14:41:20 följande:

    Jag förstår inte vad det här inlägget ska säga.
    Du svarar på ett inlägg som inte citeras här, så vi inte vet vad som sagts, i en tråd som inte angetts.
    Konstigt beteende.


    Anonym (Drake) skrev 2025-09-07 14:28:34 följande:
    Hur menar du?

    Skriver jag i andra tråden blir det offtopic?

    Bättre att skapa nu tråd och diskutera ämnet.
    Ja, det borde stått med.

    Här är inlägget som åberopades.
    Jimmy75 skrev 2025-09-07 09:29:24 följande:

    Det kan absolut vara sant vad gäller tillgång till föräldrarna men är minst lika ofta en bullshit, självtröstande förklaring för att man inte vågar ta beslutet själv. Barnen far inte ett dugg mindre illa av att vara i en dysfunktionell relation. Istället ger man de barnen exakt den modellen för en relation som många (med rätta) beklagar sig över här på FL. Frågar du mig så är det det största sveket man kan göra mot barnen....men man gömmer det bakom att man inte vill ta den andre föräldern ifrån dem. Den som tror att barn missar vad som försiggår i en relation får tänka igen. Har jobbat med barn i över tio år och tro mig, de har koll. Föräldrarna däremot - not so much i alldeles för många fall för att det ska kännas bra..... och det ligger ALLTID en galen bitterhet bakom - föräldrarna retar sig så mycket på varandra och varandras tillkortakommanden att de inte kan lägga sina egna issues åt sidan. Den ENDA gången barnen vinner något på att föräldrarna inte skiljer sig är om det är kloka, samstämmiga föräldrar som bara konstaterat att de inte längre älskar varandra, men de funkar vettigt ihop och delar på föräldraansvar och det som behöver hanteras gemensamt.


    Vilka personliga och samhälleliga negativa konsekvenser är det du syftar på?


  • ClumsySmurf

    Du gör en ny tråd på ett forum med några hundra medlemmar för att forstätta en pågående OT diskussion utan att ens nämna sammanhanget och ingen länk till tråden. I TS ställer du frågan "Ja, vad säger ni?"

    I första inlägget citerar du ett inlägg från den andra tråden, svarar på det 
    men det framgår inte vad det är du svarar på.

    När någon påpekar att det inte blir rätt förstår du inte frågan, citerar ett inlägg till, men ingen länk till tråden.

    Det är som om du är helt omedveten om att det finns fler 
    människor på forumet än de som läst den andra tråden och tror att alla är fullt insatta i den väldigt korta diskussionen du hade med ett par andra medlemmar några timmar innan.




  • Tow2Mater
    Anonym (Drake) skrev 2025-09-07 14:28:34 följande:
    Hur menar du?

    Skriver jag i andra tråden blir det offtopic?

    Bättre att skapa nu tråd och diskutera ämnet.
    Du fattar verkligen inte? Att citera andras inägg, taget ur sitt sammanhang och i en ny tråd där de citerade personerna inte ens läser och kan bemöta dina påståenden. Och om de mot förmodan skulle råka läsa det en dag, kan de känna sig tvingade att ge sig in i tråden bara för att du citerat dem. En mycket ful diskussionsteknik av dig!
  • Anonym (Åse)

    Har inte läst den andra tråden men Jimmy75 gör ett otroligt klokt inspel.
    En del av att vara förälder är ju att hela tiden föregå med gott exempel i alla aspekter, visa vanor och företeelser, visa på goda beteenden mot andra OCH inte minst spegla en god relation.  Barn är som sagt inte korkade.
    Ser de att det alltid är mamma som lagar mat och städar, pappa pillar naveln i soffan med mobilen i handen eller sitter långa stunder och facetimar med släkt, pappa kör alltid bilen, mamma hämtar på skolan, pappa talar till mamma med ganska hård ton och säger aldrig förlåt, mamma bara är tyst och köper läget.
    Vad tror ni att de barnen får med sig själva framåt?
    Förvisso kan det slå bakut och när de ser hur andra vuxna beter sig mot varandra så inser de att det som pågår hemma hos dem inte är sunt och inte är så man bör göra. Men det krävs ändå insikt för att göra den vändningen. Mer troligt kommer de att uppleva att det är så det är. Det är så man gör.
    Man måste ta det ansvaret som förälder!

    För den som undrar, lyssna på Skilsmässopodden! Två vuxna som resonerar och svarar på läsarbrev. Ibland är de överens, ibland inte. Och många frågor är just på det temat, när bör man lämna, hur reagerar barn, vad är bäst för dem?

    Min grundfråga i alla lägen oavsett det handlar om äktenskap, om jag bör vara kvar på ett jobb etc är "känns det här bra"? Följt av "vill jag det här" eller önskar jag att det var på något annat sätt? Vad kan jag göra för att förändra detta? Man har bara ett liv. Att inte välja är också ett val, alltså att passivt stanna i något. Men då har man valt det.

  • Anonym (S)

    Du hoppade över lite steg...blir helt obegripligt

    Du hade lätt kunnat sammanfatta det som var off topic men som du tyckte var intressant att diskutera i denna TS...
    Om du var intresserad att höra åsikter från användare från andra tråden skulle du kunnat länka i den tråden och bara kort nämna att du startat en tråd i ämnet...
    Om de vill diskutera så kommer de ju att kommentera här...

  • Anonym (Drake)
    Anonym (Åse) skrev 2025-09-08 08:23:33 följande:

    Har inte läst den andra tråden men Jimmy75 gör ett otroligt klokt inspel.
    En del av att vara förälder är ju att hela tiden föregå med gott exempel i alla aspekter, visa vanor och företeelser, visa på goda beteenden mot andra OCH inte minst spegla en god relation.  Barn är som sagt inte korkade.
    Ser de att det alltid är mamma som lagar mat och städar, pappa pillar naveln i soffan med mobilen i handen eller sitter långa stunder och facetimar med släkt, pappa kör alltid bilen, mamma hämtar på skolan, pappa talar till mamma med ganska hård ton och säger aldrig förlåt, mamma bara är tyst och köper läget.
    Vad tror ni att de barnen får med sig själva framåt?
    Förvisso kan det slå bakut och när de ser hur andra vuxna beter sig mot varandra så inser de att det som pågår hemma hos dem inte är sunt och inte är så man bör göra. Men det krävs ändå insikt för att göra den vändningen. Mer troligt kommer de att uppleva att det är så det är. Det är så man gör.
    Man måste ta det ansvaret som förälder!

    För den som undrar, lyssna på Skilsmässopodden! Två vuxna som resonerar och svarar på läsarbrev. Ibland är de överens, ibland inte. Och många frågor är just på det temat, när bör man lämna, hur reagerar barn, vad är bäst för dem?

    Min grundfråga i alla lägen oavsett det handlar om äktenskap, om jag bör vara kvar på ett jobb etc är "känns det här bra"? Följt av "vill jag det här" eller önskar jag att det var på något annat sätt? Vad kan jag göra för att förändra detta? Man har bara ett liv. Att inte välja är också ett val, alltså att passivt stanna i något. Men då har man valt det.


    Misstaget människor gör är ofta att agera utefter vad de vill, istället för att göra det som gör dem starkare. Ett fundamentalt skillnad i synsätt där de som väljer det sista synsättet i princip alltid får bra liv. Medan jag skulle hävda att de som gör det de vill får problem. 

    Sen håller jag med dig om att man ska fundera över vad man kan göra. 
  • Anonym (Åse)
    Anonym (Drake) skrev 2025-09-08 20:24:39 följande:
    Misstaget människor gör är ofta att agera utefter vad de vill, istället för att göra det som gör dem starkare. Ett fundamentalt skillnad i synsätt där de som väljer det sista synsättet i princip alltid får bra liv. Medan jag skulle hävda att de som gör det de vill får problem. 

    Sen håller jag med dig om att man ska fundera över vad man kan göra. 
    För mig hänger dessa två ihop. 
    Lever jag inte som jag vill och inte mår bra av så lär jag lämna. Då är jag redan stark som gör det valet. Men lär också bli starkare med tiden pga står upp för mig själv och fattar beslut som styr mitt liv i rätt riktning.
Svar på tråden Gifta och har barn. När bör man gå vidare tillsammans och när bör man skilja sig?