Vad är grejen med att bli så anti/hatisk mot något man inte vill?

Anonym (Hoppet12)

Wed 10 Sep 07:35
20 svar

Visa endast Anmäl

Vad är grejen med att bli så anti/hatisk mot något man inte vill?

Något jag sett i många år bland vänner och bekanta och likväl på nätet är ett fenomen jag inte förstår alls...

Nämligen att i princip bli hatisk mot något man inte vill. Det blir nästan ett statement av det , ett ändlöst ältande och diverse utbrott.. ämnet blir en trigger

Och det kan handla om exakt vad som helst

En kvinna tex vill inte gifta sig och har legit skäl att säga nej. Men det räcker liksom inte att säga ett vänligt men bestämt nej . Utan det ska slås på stora trumman varje gång ämnet kommer på tal i allmänna sammanhang eller inom hennes relation. Att sambon frågar två gånger på 10 år ses som ett jävla respektlöst tjat som ska ätas i månader...

Någon vill inte ha barn och det ska tjatas, ältar och göras een grej av det och människan nästan spottar sin avsky för barn.. Vad hände med ett enkelt nej tack?

Särbos eller sambos likaså.. nån vill inte det ena och nån vill idet andra och det räcker inte med att förklara sin ståndpunkt utan det ska bli fräsiga Karens som måste ofta sin bittra dynga till alla man ser fast dom inte har med saken att göra och minsta lilla grej från tv,media eller annat så är fräset igång...
Varför räcker inte ett nej ?

Vad är det med folk? Varför måste ett nej vara så härsket bittert?
- «
- ‹
- Sida 1 av 1
- 1
- ›
- »
Svara i tråden
Svar på tråden Vad är grejen med att bli så anti/hatisk mot något man inte vill?
Anonym (Hmmm..,,)

Wed 10 Sep 08:01
#1

Visa endast Anmäl

Låter jättejobbigt men är ingenting jag någonsin har upplevt. Varken sett bland min bekantskapskrets eller uppfattat i media?
Anonym (M)

Wed 10 Sep 08:06
#2

Visa endast Anmäl

Känner inte igen det. Verkar vara märkliga människor du umgås med.
Anonym (A)

Wed 10 Sep 08:16
#3

Visa endast Anmäl

Det är ett psykologiskt fenomen som kallas kognitiv dissonans. Vanligt, precis som du beskriver.
Anonym (qwerty)

Wed 10 Sep 10:38
#4

Visa endast Anmäl

Jag har också märkt det. Jag har en bekant som bestämt sig för fler år sedan att hon inte vill ha barn, och det är ju upp till henne. Men det ska ältas ältas ältas, hela tiden, varje gång vi ses. jag drar mig för att nämna något öht om mina barn eftersom hon direkt då kommer med sitt "Vi har bestämt oss för att inte skaffa barn".
Jo jag VET, jag har hört det i flera år nu!
Det känns så jäkla bisarrt att älta saker man inte tänkt göra. Typ "Jag har bestämt mig för att inte åka u-båt nästa vecka."
"Jaha, hade du planerat att åka u-båt"
"Näe"
Goneril

Wed 10 Sep 11:11
#5

Visa endast Anmäl

Ältandet är själva livsluften i öppna forum. Man vill hitta någon med bra argument just gällande mitt problem, eller en fråga där jag är ambivalent. Ett exempel på ältande under lång tid är en "scam" fråga rörande en man som oupphörligen skickar pengar till någon han aldrig träffat. Där har försöken att övertyga honom att han är lurad pågått i evigheter. Förr I världen ältade folk också ända tills någon i familjen eller bekantskapskretsen sa ifrån.
beli

Wed 10 Sep 11:17
#6

Visa endast Anmäl

Anonym (qwerty) skrev 2025-09-10 10:38:35 följande:
Jag har också märkt det. Jag har en bekant som bestämt sig för fler år sedan att hon inte vill ha barn, och det är ju upp till henne. Men det ska ältas ältas ältas, hela tiden, varje gång vi ses. jag drar mig för att nämna något öht om mina barn eftersom hon direkt då kommer med sitt "Vi har bestämt oss för att inte skaffa barn".
Jo jag VET, jag har hört det i flera år nu!
Det känns så jäkla bisarrt att älta saker man inte tänkt göra. Typ "Jag har bestämt mig för att inte åka u-båt nästa vecka."
"Jaha, hade du planerat att åka u-båt"
"Näe"

Sjukt jobbigt. Har du sagt till din bekanta att hon inte behöver säga det mer?
KimLinnefeldt

Wed 10 Sep 13:58
#7

Visa endast Anmäl

Det finns flera sidor av att inte vilja, att säga nej. Ofta omedvetna känslor.

"Jag vill inte gifta mig. Mina föräldrar gifte sig och hatade varandra intensivt hela livet. Att gifta sig innebär att man måste följa alla trista normer om hur livet ska vara. Jag vill känna mig fri. Jag känner mig pressad av att han vill, och att jag borde vilja fast jag inte vill. Jag kanske inte älskar honom tillräckligt mycket egentligen, jag har ju faktiskt funderat på att separera."

Etc
Anonym (Richard)

Wed 10 Sep 14:41
#8

Visa endast Anmäl

Är det verkligen så? Upplever det snarare tvärtom. Folk som inte följer normer, blir ifrågasatt och det ska ältas i oändlighet. Hur många av dessa som du nämner.

Får inte höra , när ska du skaffa barn? Vill ni inte ha barn ändå? Ska ni inte gifta er? Etc.

Låter som TS stör sig mer på att dessa inte vill. Faktiskt aldrig upplevt att dom ältat det. Folk har väl rätt till åsikter och att uttrycka sig oavsett? Det verkar störa dig, och det är nog problemet i det hela.
Anonym (Richard)

Wed 10 Sep 14:43
#9

Visa endast Anmäl

Anonym (qwerty) skrev 2025-09-10 10:38:35 följande:
Jag har också märkt det. Jag har en bekant som bestämt sig för fler år sedan att hon inte vill ha barn, och det är ju upp till henne. Men det ska ältas ältas ältas, hela tiden, varje gång vi ses. jag drar mig för att nämna något öht om mina barn eftersom hon direkt då kommer med sitt "Vi har bestämt oss för att inte skaffa barn".
Jo jag VET, jag har hört det i flera år nu!
Det känns så jäkla bisarrt att älta saker man inte tänkt göra. Typ "Jag har bestämt mig för att inte åka u-båt nästa vecka."
"Jaha, hade du planerat att åka u-båt"
"Näe"

Frågan är varför ni umgås? No har uppenbarligen inte något gemensamt.

Är barnfri själv, och majoriteten av oss umgås inte med folk med barn. Varför skulle man dessutom ta upp detta hela tiden. Om det inte är aktuellt. Det du skriver saknar logik. Någon hund begravd här.
Anonym (Sandra)

Wed 10 Sep 14:46
#10

Visa endast Anmäl

Anonym (qwerty) skrev 2025-09-10 10:38:35 följande:
Jag har också märkt det. Jag har en bekant som bestämt sig för fler år sedan att hon inte vill ha barn, och det är ju upp till henne. Men det ska ältas ältas ältas, hela tiden, varje gång vi ses. jag drar mig för att nämna något öht om mina barn eftersom hon direkt då kommer med sitt "Vi har bestämt oss för att inte skaffa barn".
Jo jag VET, jag har hört det i flera år nu!
Det känns så jäkla bisarrt att älta saker man inte tänkt göra. Typ "Jag har bestämt mig för att inte åka u-båt nästa vecka."
"Jaha, hade du planerat att åka u-båt"
"Näe"

Aldrig upplevt faktiskt. Varför skulle man ens nämna detta hela tiden? Om det inte kommer på tal? Däremot tycker jag folk med barn, tjatar just om ders barn hela tiden. Och tror att alla är intresserade av det.
Anonym (qwerty)

Wed 10 Sep 15:36
#11

Visa endast Anmäl

Anonym (Richard) skrev 2025-09-10 14:43:36 följande:
Frågan är varför ni umgås? No har uppenbarligen inte något gemensamt.

Är barnfri själv, och majoriteten av oss umgås inte med folk med barn. Varför skulle man dessutom ta upp detta hela tiden. Om det inte är aktuellt. Det du skriver saknar logik. Någon hund begravd här.
Vi har massor gemensamt, gick i skolan tillsammans och har samma typ av jobb. Brukar träffas för AW eller middagar.
Men som sagt, hon har hängt upp sig på detta med barn. Det det ENDA som definierar henne numera.

Jag har flera barnfria vänner, då träffas man ju utan barn. Inget mer med det.
Anonym (qwerty)

Wed 10 Sep 15:39
#12

Visa endast Anmäl

Anonym (Sandra) skrev 2025-09-10 14:46:29 följande:
Aldrig upplevt faktiskt. Varför skulle man ens nämna detta hela tiden? Om det inte kommer på tal? Däremot tycker jag folk med barn, tjatar just om ders barn hela tiden. Och tror att alla är intresserade av det.
Tycker också att det är jättekonstigt att hon tar upp det hela tiden. Som om någon skulle ha missat det.

Jag pratar sällan om mina barn, just för att familjen typiskt sätt inte är något andra bryr sig om på samma sätt som jag.
Har en arbetskollega som pratar om sin makes mormor hela tiden. INGEN BRYR SIG!!
Mayjel

Wed 10 Sep 15:45
#13

Visa endast Anmäl

Man kan ju känna press från många andra håll också, inte bara från partnern eller sina närmaste i övrigt.

Jag kan förstå de människor som faller lite utanför normen och varför deras försvarsmekanismer lättare triggas än de hos vanligt folk.

Det är inte lätt att vara annorlunda i en värld som förespråkar väldigt snäva normer.
Anonym (Pär)

Wed 10 Sep 16:04
#14

Visa endast Anmäl

Anonym (Sandra) skrev 2025-09-10 14:46:29 följande:
Aldrig upplevt faktiskt. Varför skulle man ens nämna detta hela tiden? Om det inte kommer på tal? Däremot tycker jag folk med barn, tjatar just om ders barn hela tiden. Och tror att alla är intresserade av det.
Jo tack, ser bara hur många föräldrar beter sig bl.a på min arbetsplats. Evigt tjatande och ältande om deras ungar. Och det är oftast knepig när det kommer till planering. Vilket gör att alla måste rätta sig efter deras schema kring barn och annat. Min mor var ensamstående på 60-talet. Där var det minsann bara att infinna sig på arbetsplatsen under dom arbetstider som rådde. Nu är det himla trix och fix.

Dessutom verkar många föräldrar tro att dom lr universums mittpunkt och nå slags super människor bara för man råkar ha barn. Såg senast en journalist som skrev om det. I en situation där någon agerat snabbt i en situation som krävde det. Då berodde det såå klart på att människan var småbarns förälder med super sinne.
Jädra trams faktiskt.

Har barn själv, men skulle aldrig bete mig så där. Förstår att många barnfria avstår att umgås med oss med barn. Många av oss är varken speciellt kul och väldigt självgoda. Palla umgås mes sådana.

För övrigt är det uppenbart att TS startar tråden, för att han stör sig och har problem med folk som väljer annorlunda än han själv. I något slags syndabock syfte. Har heller aldrig stött på folk som hela tiden påpekar att dom sagt nej till barn etc. Oftast är det något man nämner en gång och undviker att ta upp flera ggr. Just för att undvika att folk ska fråga och undra varför så mycket. Dom som nämner logik är inne på något.
Anonym (Pär)

Wed 10 Sep 16:08
#15

Visa endast Anmäl

Mayjel skrev 2025-09-10 15:45:43 följande:
Man kan ju känna press från många andra håll också, inte bara från partnern eller sina närmaste i övrigt.

Jag kan förstå de människor som faller lite utanför normen och varför deras försvarsmekanismer lättare triggas än de hos vanligt folk.

Det är inte lätt att vara annorlunda i en värld som förespråkar väldigt snäva normer.

Det är oftast folk med starka psyken enligt min erfarenhet. En majoritet rättar sig i ledet, som en skock får. Och är livrädda för att sticka ut. Dom jag känner bryr sig faktiskt inte om vad andra tycker.

Tyvärr gör väldigt många det. Och om dom inte hade. Så kanske dessa vågat eller velat välja något annorlunda med. Intressant det där.
Anonym (H)

Wed 10 Sep 16:38
#16

Visa endast Anmäl

Inget jag känner igen.
Anonym (mer igenkänning)

Wed 10 Sep 16:53
#17

Visa endast Anmäl

Anonym (Richard) skrev 2025-09-10 14:41:36 följande:
Är det verkligen så? Upplever det snarare tvärtom. Folk som inte följer normer, blir ifrågasatt och det ska ältas i oändlighet. Hur många av dessa som du nämner.

Får inte höra , när ska du skaffa barn? Vill ni inte ha barn ändå? Ska ni inte gifta er? Etc.

Låter som TS stör sig mer på att dessa inte vill. Faktiskt aldrig upplevt att dom ältat det. Folk har väl rätt till åsikter och att uttrycka sig oavsett? Det verkar störa dig, och det är nog problemet i det hela.

Det här känner jag igen grymt mycket mer än TS.

Nu är jag ganska ung ännu, men jag har valt att inte skaffa barn. Ständigt får jag frågan från mina föräldrar, syskon och bekanta om jag ska skaffa barn snart. Ofta heter det att "jag ångrar mig när jag blir äldre också skaffar barn innan 40, som de flesta andra".

Jag har valt att inte hitta en partner. "Ska du inte hitta en kille och stadga dig?" "Det är ok att erkänna att man är gay, vet du." Och ständiga "erbjudanden" om att fixa dejter åt mig eller bara förslag på killar, och ibland tjejer, som "kunde vara något för dig".

Jag har valt att vara digital nomad. Jag jobbar online från var jag vill och har ingen fast adress. "Du borde skaffa ett riktigt jobb", "är det inte dags att köpa en bostad nu", osv.

Själv har jag aldrig tagit upp något av detta utan att först ha blivit frågat/någon annan tagit upp det.
Anonym (Hoppet12) Trådstartaren

Wed 10 Sep 17:51
#18

Visa endast Anmäl

Anonym (Pär) skrev 2025-09-10 16:04:52 följande:
Jo tack, ser bara hur många föräldrar beter sig bl.a på min arbetsplats. Evigt tjatande och ältande om deras ungar. Och det är oftast knepig när det kommer till planering. Vilket gör att alla måste rätta sig efter deras schema kring barn och annat. Min mor var ensamstående på 60-talet. Där var det minsann bara att infinna sig på arbetsplatsen under dom arbetstider som rådde. Nu är det himla trix och fix.

Dessutom verkar många föräldrar tro att dom lr universums mittpunkt och nå slags super människor bara för man råkar ha barn. Såg senast en journalist som skrev om det. I en situation där någon agerat snabbt i en situation som krävde det. Då berodde det såå klart på att människan var småbarns förälder med super sinne.
Jädra trams faktiskt.

Har barn själv, men skulle aldrig bete mig så där. Förstår att många barnfria avstår att umgås med oss med barn. Många av oss är varken speciellt kul och väldigt självgoda. Palla umgås mes sådana.

För övrigt är det uppenbart att TS startar tråden, för att han stör sig och har problem med folk som väljer annorlunda än han själv. I något slags syndabock syfte. Har heller aldrig stött på folk som hela tiden påpekar att dom sagt nej till barn etc. Oftast är det något man nämner en gång och undviker att ta upp flera ggr. Just för att undvika att folk ska fråga och undra varför så mycket. Dom som nämner logik är inne på något.
Wow...hejda dig lite.. jag har noll problem med att folk gör som dom vill. Jag bara undrar varför det många gånger ska.ältas i ett ämne exakt INGEN ens frågat om?
Kvinnan som inte vill gifta sig tex är en kollega på ett stort företag som alltid måste låta som en mistlur så fort nån pratar om dejting, ska samlas in till nån som gifter sig eller skrollar Facebook och upptäcker att nån förlovat sig. Ingen har bett om hennes åsikt. Alls. Gissa hennes malande när vi i lunchrummet en dag pratade om tv-programmet Gift vid första ögonkastet...

Jag har massor med barnlösa folk omkring mig som aldrig är ett problem. Sen finns det dom som sticker ut och bara promt måste köra ner sin åsikt i halsen på folk och älta i evigheter. Gärna kryddat med statistik på skilsmässor, kolikbarn och missfall... ingen har ens frågat om en åsikt

För att inte tala om här på Familjeliv när frågan om tex förlovning och samboskap kommer på tal.i olika frågeställningar hos förtvivlade människor.. gissa vilka som vevar igång grammofonen först?

Jag är 50 år och har sett detta i många många år och jag bara undrar nödvändigheten i det? Vad vill man åstadkomma?
Anonym (Hoppet12) Trådstartaren

Wed 10 Sep 17:53
#19

Visa endast Anmäl

Anonym (qwerty) skrev 2025-09-10 10:38:35 följande:
Jag har också märkt det. Jag har en bekant som bestämt sig för fler år sedan att hon inte vill ha barn, och det är ju upp till henne. Men det ska ältas ältas ältas, hela tiden, varje gång vi ses. jag drar mig för att nämna något öht om mina barn eftersom hon direkt då kommer med sitt "Vi har bestämt oss för att inte skaffa barn".
Jo jag VET, jag har hört det i flera år nu!
Det känns så jäkla bisarrt att älta saker man inte tänkt göra. Typ "Jag har bestämt mig för att inte åka u-båt nästa vecka."
"Jaha, hade du planerat att åka u-båt"
"Näe"

Tack. Precis vad jag menar.
Jag blir lika perplex varje gång ..
Mayjel

Wed 10 Sep 21:25
#20

Visa endast Anmäl

Anonym (Pär) skrev 2025-09-10 16:08:01 följande:
Det är oftast folk med starka psyken enligt min erfarenhet. En majoritet rättar sig i ledet, som en skock får. Och är livrädda för att sticka ut. Dom jag känner bryr sig faktiskt inte om vad andra tycker.

Tyvärr gör väldigt många det. Och om dom inte hade. Så kanske dessa vågat eller velat välja något annorlunda med. Intressant det där.
Ja, det känns jobbigt att sticka ut, men samtidigt blir det ännu jobbigare att försöka passa in i en norm som man inte trivs i. Så tänker jag. Och ja, det krävs nog en visst mått av mental styrka för att kunna gå sin egen väg, iom att man då ändå hamnar utanför och kan känna sig ensam till följd.

«
‹
Sida 1 av 1
1
›
»

Svara i tråden

Svar på tråden Vad är grejen med att bli så anti/hatisk mot något man inte vill?

Vad är grejen med att bli så anti/hatisk mot något man inte vill?

INNEHÅLL