De som ger upp sin familj och väljer bort halva tiden med sina barn oh en hygglig man bara för att de ser någon och blir käära. Och lever i en mardrömslik tillvaro i en geggig styvfamilj till den också kraschar.
En som förespråkar införandet av "juridisk abort" så att män som inte vill ha ett barn de satt till världen ska få slippa betala underhåll och umgås med barnet.
Personer som anser att det är helt ok att pressa och manipulera andra så att de ska visa ?kärlek? på det sätt som de själva kräver.
Det kan vara allt från silent treatment till utbrott, rena elakheter, medvetet dramaskapande och kontrollerande av mobiler/sociala medier som en del tydligen anser är ett ok beteende när partnern enligt dem inte hör av sig tillräckligt ofta eller bekräftar dem på precis det sätt de vill.
Jag har själv lämnat en relation med psykisk misshandel och blir lite chockad ibland över att ganska många personer här verkar anse att ett sådant beteende är motiverat eftersom de till exempel har blivit bedragna i tidigare relationer eller har dåligt självförtroende generellt.
Detsamma gäller personer som blir kränkta när partnern prioriterar sitt barn, vilket borde vara en självklarhet för alla, och ser barnet som en konkurrent.
Man har ett ansvar för att inte låta den egna osäkerhet drabba andra. Kärlek är inget man kan kräva och kontrollera. Det är tvärtom ett säkert sätt att ta död på de känslor som kanske fanns.
En medlem för många år sedan som ville donera ägg och folk blev som galna på henne eftersom hennes man var emot det.