Anonym (En annan pappa) skrev 2025-09-25 09:05:23 följande:
Har du ens försökt göra ditt bästa för att se saken ur hans perspektiv, försökt sätta dig in i hur och vad han tycker och känner?
Vilka konkreta saker har du gjort, vad kan du göra bättre, för att på något sätt som passar allra bäst för honom, försöka ta reda på och utröna vad han känner och tycker?
Jag tycker att du fortsätter ge samma intryck av att du inte ens har funnit anledning försöka fundera och reflektera över situationen utifrån hans perspektiv.
Du verkar inte se era utmaningar som ömsesidiga, du ser inte att dessa utmaningar är er gemensamma sak, utan du strävar efter att förklara din situation, att det inte är ditt fel, det är hans sak och inte er gemensamma.
Du verkar bara ännu mer ha fokuserat på att finna förklaringar? Förklaringar som enbart utgår från ditt eget perspektiv, inte ert gemensamma, inte hans perspektiv, utan bara utifrån vad du själv känner och tycker. Alltså dina bortförklaringar.
Vad tänker du om:
Du (kanske kvinnor generellt?) verkar inte vilja förstå, och/eller vill inte ens försöka sätta dig in i hans situation, vill inte tänka på den nuvarande och framförallt inte den kommande situationen, sett ur hans perspektiv?
Du ger intryck av att väldigt tydligt ha utrett dina egna behov, önskemål och krav, och du ger intryck av att fokusera extremt starkt på allt det som du själv saknar och att fokuserar enbart på dina egna känslor.
Jag börjar bli övertygad, skulle våga slå vad om, att din beskrivning inte stämmer med hur din man skulle beskriva motsvarande, om han också skulle få chansen att fritt och med sina egna ord beskriva det, ur hans eget perspektiv.
Du säger att du inte vet något om detta, vad han känner och tycker. Varför vet du inte det?
Vad har du gjort rent konkret för att ta reda på det?
Om det inte räcker att fråga på ditt vanliga sätt, på vilket annat sätt, anpassat till honom och hans person, har du då valt att gå vidare för att bättre lyckas ta reda på dessa viktiga saker?
Håller du ens med om att detta är ömsesidigt och viktigt för er båda i er gemensamma relation?
Jag misstänker att också detta inlägg återigen triggar dig att fortsätta finna förklaringar och bortförklaringar.
I stället för att du ser det som ömsesidigt och gemensamt, i stället för att börjar intressera dig för att försöka se saker också ur hans perspektiv, att få reda på vad han egentligen känner och tycker.
Du verkar vilja prioritera finna ändlösa bortförklaringar,
du verkar prioritera att förklara att du inte har gjort något fel, om något är fel så beror det på honom,
hellre än att du konkret och konstruktivt försöker se det ömsesidigt och göra ditt allra bästa för att förbättra er gemensamma situation.
Sluta sparka på en som ligger! Det är tydligt att det är TS man som inte försöker se saken ur sin frus perspektiv. Det är också tydligt att TS gör allt för att närma sig en gemensam lösning medan mannen helt verkar försöka ignorera och fly från situationen. TS kan inte göra mer än hon gör, det är mannen som nu har alla korten och han väljer att inte spela dem.