Vill inte kyssas längre

Jag håller med om att det skulle vara bäst om man inte ens skulle behöva göra mera än att ställa en fråga, att man inte skulle behöva "lirka" fram något.
Men oavsett vad både du och jag tycker om den saken så vet vi att verkligheten ofta eller alltid ser annorlunda ut.
Du har rätt.
Men i verkligheten är det är sällan eller ens aldrig så enkelt som du väljer att avfärda saken.

Jag håller med dig om att man kan välja att se på resten så som du beskriver.

Dock håller jag inte med om att det går bortförklara och bara avfärda med att det skulle vara psykiskt elakt. Jag är ganska övertygad att det kan finnas något annat än elakhet som den bakomliggande orsaken.

Den intressanta frågeställningen för dig borde väl mer vara vilket resultat du vill ha, sett ur ditt eget perspektiv?
Vill du ha ett annat resultat?
Om du kan konstatare att allt är hans fel, att du har gjort rätt, har du då, i och med detta, uppnått det resultat du önskar dig?

Nej, självfallet inte.
Utfallet har inte ändrats överhuvudtaget.

Vill du verkligen uppnå ett annat resultat?
Hur ska du då se på saken, hur ska du då agera för att uppnå det resultat du önskar dig?

För uppenbarligen hjälper det dig inte, du uppnår inte det resultat du önskar, genom att bara konstatera, förklara och fastställa att det är hans fel medan du har rätt och du har gjort rätt.

Om både du och jag har konstaterat att du har rätt,
räcker det för dig? Har du då uppnått det resultat du önskar?

Eller önskar du dig, för din egen skull, ett annat resultat?
Hur och vad gör du i så fall för att uppnå ett annat resultat?

Har inte läst hela tråden och vet inte vad du menar med mysa men om du menar sex så ska du absolut inte ha det i den situationen du är i nu. Men det har säkert läkaren redan berättat för dig. 
Jag har också haft förkortad cervix men jag fick cerklage akut i vecka 21, nästa graviditet och den efter det fick jag det förebyggande i vecka 15 och 16.

Senaste graviditeten fick jag faktiskt lunginflammation i vecka 22 ungefär (tror jag det var) och hostade jättemycket , det gick bra ändå men då hade jag ju iförsej cerklage. Men självklart är det bäst att försöka undvika att bli sjuk. 

Och jag tror att din man mest vill skydda dig och bryr sig om dig. Du har tur som har en man som hjälper till så mycket, det gjorde inte min sambo.. fick tjata på honom för att han skulle gå ut med soporna när jag var höggravid haha. Jag var iförsej inte sängliggande men skulle helst ta det lugnt och undvika tunga lyft iallafall.

Lycka till och grattis till bebisen! 

Silent Treatment ses ofta som en form av psykiskt våld. I din utsatta situation just nu är det ju extra nedbrytande. Också fast hans syfte inte alls är att bryta ner dig, är din upplevelse vad den är och om du mår dåligt och inte känner att du har någon möjlighet att påverka din situation, är det inte särskilt långsökt att se hans beteende som våld. Oberoende orsakerna bakom hans beteende, är det inte okej. Jag hoppas verkligen ni lyckas lösa det här och att han förstår vad han håller på med.

Jag har kopierat en text från Wikipedia, som jag tycker sammanfattar det ganska bra. Det finns uppenbara likheter mellan den verbala och känslomässiga tystnaden, det handlar om ett sätt att kommunicera sitt missnöje med en (demonstrativ) brist på kommunikation.

In a relationship, the silent treatment can be a difficult pattern to break and resolve because if it is ingrained, relationships may gradually deteriorate. The silent treatment is more likely to be used by individuals with low self-esteem and a low tolerance for conflict. In order to avoid conflict, an individual will refuse to acknowledge it and will sometimes use silent treatment as a control mechanism. Enactors of the silent treatment punish their victims by refusing to speak to them or even acknowledge their presence. Through silence, the enactors "loudly" communicate their displeasure, anger, upset and frustration.

Fast han kommunicerar väl fortfarande? Det är den emotionella närvaron som saknas?

Kan vara på väg in i depression/utmattning, eller också är det något annat som sker. 

Men det är väldigt omoget att inte kommunicera! Om det inte är något han absolut vill hålla hemligt av någon anledning.

Ni är sambo. Där har du svaret. 
Hade han älskat dig hade han friat.

Ja det är verkligen anmärkningsvärt! Det är ju ert barn som du väntar! 

Så tyvärr får jag spä på din oro för att det är något allvarligt på gång. Om han inte tidigare har uppträtt extremt omoget i olika situationer. 

Inte alls samma situation men ändå, jag var inte gravid och vi hade inga gemensamma barn. Levde ihop sedan 13 år med min halvvuxna son boende hos oss.

Från att ha varit väldigt kärleksfull och generös, hjälpsam på alla vis. God allt igenom så förändrades han bit för bit.

Han började köpa nya kläder, som han sällan gjorde innan. Började träna, i smyg mer eller mindre.
Slutade vara "han" helt enkelt.

En dag låg hans mobil med skärmen uppåt på köksbordet, den lyste upp när jag satt där. 
Då fick jag svaret.
Han hade en relation med en kollega som inte bara var gift utan också väldigt svartsjuk på mig. Det kom det ena meddelandet efter det andra och där satt jag och läste.
Har aldrig snokat, hade inte lösen till hans mobil. Hade aldrig ens tanken på att snoka.

Nåväl, sanningen kom iaf fram och ett par månader senare lämnade jag vårt gemensamma hem för en nystart i ett nytt.
Ett år senare fick de en gemensam unge, så hur länge det pågått vete gudarna.

Jag var iofs inte ledsen över uppbrottet, snarare tvärtom. Kärleken från min sida var död sedan länge och jag hade planer på att dra oavsett.

Kan det vara så att han av en eller flera orsaker har börjat känna någon typ av uppgivenhet?

Att han har börjat känna typ "nä, nu ger jag upp..."?

Om så skulle kunna vara fallet:
- Varför? Alltså, varför har han börjat känna så...
- Vad är den bakomliggande orsaken? 
(i så fall sannolikt flera orsaker..?)

Jag har för mig att socialtjänstens "frivilliga" del erbjuder familjeterapi till par där det finns barn i familjen.

Men har din partner någon hemlig agenda så kommer han inte att vilja följa med. 

Ja, beteendet är inte helt olikt.
Mitt ex blev frånvarande på¨ett sätt jag aldrig under alla år tidigare varit med om
Han blev väldigt disträ.
Jag hoppas att jag har fel men det känns som att jag nog, dessvärre, inte har det.

"Glöm" datorn framme med tråden läsbar väl?