Hur separera med minimal skada?
Tror inte han anar det. Jag har klagat över problemen jag nämner, han lovar bättring, sen blir det inget umgänge igen. Till slut dalar mina känslor och jag börjar längta till en riktig relation. Sexet var bäst, men det är det enda fungerande. Nu har vi slutat med det också. Respekt och förståelse finns men mer som vänskap med kk inslag. Jag kommer alltid älska honom men jag vill ha en riktig relation där man inte somnar framför tv eller medan man pratar med varandra på kvällen, där man lägger tid på att göra saker ihop och anstränger sig för att det ska bli av. Vi har redan sagt att det var slut på grund av detta säkert 3 gånger, sen blir han så ledsen att jag mår kasst av skuld och tar tillbaka honom. Men nu känner jag att jag inte vill gå på dejt med honom ens en gång. Det räcker för mig. Jag vill gå vidare nu från detta oändliga loop
En reflektion bara. Han låter utmattad av det lilla du skriver här. Kan det vara så enkelt att han inte får återhämtning och därför inte orkar göra nåt.
Eller är det så att han gör massor av roliga saker på egen hand, då förstår jag dig till fullo för den situationen har jag själv varit i. Det blev en hemsk separation med årslånga men för mig och barnen. Nu 10 år senare börjar vi hämta oss. Han har såklart levt rullan hela tiden.