Hur länge är "lagom länge"?

Vi separerade egentligen sommaren 24, men tog upp kontakten ganska snabbt igen... vi var inte officiellt tillsammans, men inte inte-tillsammans heller. Det var något konstigt mellanting där jag inte klarade att lämna, för att han faktiskt betyder enormt trots allt, men han höll fast vid hoppet att få tillbaka mig helt. 

I augusti var det han som slutligen tog steget och sa att han släpper drömmarna om mig. Den panik jag känt sommaren innan infann sig inte. Den här gången var både hjärta och hjärna med och förstod att det är det enda rätta. Även om det kändes sorgligt, var jag ändå lugn och tillfreds. Vi pratade inte på några veckor, tills han kontaktade mig för en jobbrelaterad sak. Känns mest som en ursäkt till att prata, men ja... det samtalet gick bra, men de efterföljande kändes ärligt som att han har svårt att acceptera att jag faktiskt mår bra. Han kanske hade inbillat sig att jag skulle reagera som förra sommaren.

Hur som helst. Jag kan ha börjat få känslor för någon ny och det verkar besvarat... och utåt sett låter det ju som att det gått jättefort, för de som inte sett oss som separerade sen över ett år tillbaka... men min tanke gäller främst honom. Hur länge ska jag vänta med att berätta det? Vill inte göra honom illa, men inte heller att han ska få veta på omvägar...

Du verkar hålla på med det som kallas Monkey Branching, dvs. att du håller fast vid gammal partner och inte släpper greppet om denne förrän du är helt säker på att du fått tag i en ny gren att gå vidare med. 

Eftersom du varit så otydlig tidigare och det har varit vissa motsägelser mellan dina ord och ditt agerande, får du väl vara extra tydlig nu, och helt enkelt säga till din gamla att du funnit en ny som du vill gå vidare med. Bättre det än att prata om ditt mående och tro att budskapet blir uppfattat på det sättet.