Anledningar för missbrukare att sluta dricka/droga behöver inte alltid vara vad det ser ut som?

Folk som blivit nyktra och drogfria hyllas ju ofta mer eller mindre som hjältar, som att de hade gjort en bedrift likvärdig med att bestiga Mount Everest eller seglat jorden runt i en skraltig eka.

Merparten av de som blir nyktra och drogfria ansluter sig till 12-steget, AA och NA, och ser detta som "den enda vägen". Jag har börjat fundera på om missbrukare i de flesta fall egentligen vill bryta med det tidigare, destruktiva livet eller om det är finns vissa andra skäl/ orsaker som de väljer att inte prata högt om.

T.ex.

Missbrukaren kanske hade stora drogskulder och försöker slippa undan de som jagar henom om det genom att börja ett nytt liv, kanske på en annan ort där ingen känner henom.

Missbrukaren fick fysiska eller psykiska skador av missbruket som var så allvarliga att hen var tvungen att sluta om alternativet var döden eller invalidisering, eller så gjorde skadan/ skadorna att drickandet och drogandet inte längre blev lika förnöjsamt, avslappnande eller roligt.

Missbrukaren såg sig själv i spegeln och såg att hen började bli ful, härjad och rynkig, och valde att sluta för att kunna fräscha upp utseendet,

Missbrukarens barn gav henom ett ultimatum, att de krävde att hen skulle sluta dricka och droga, annars ville de aldrig mer veta av henom.

Olika "möjliggörare" som varit frikostiga med att låna ut pengar till missbrukaren, som ofta blivit lurade med att pengarna skulle gå till annat än alkohol och droger, har satt stopp för lånandet och krävt pengar tillbaka, eller bara slutat att låna ut eller ge pengar till missbrukaren, alternativt att handläggaren på socialkontoret krävt att missbrukaren ska åka in på behandling, annars uteblir bidraget.

Jag menar med detta att allt kanske inte är vad det ser ut att vara.

Vad tror/ tycker ni?