Tjafs om privatekonomi

Kanske ni skulle pröva att gå till kommunens budget och skuldrådgivare för att få en opartisk blick på detta. 

Det är ju inte rimligt om hon måste kolla med dig innan hon köper strumpor och småsaker som barnet behöver. Inte heller är det rimligt att hon köper en massa mer kläder än barnet behöver. Att hon köper några saker som barnet ska växa i, är väl rimligt, om ni har plats för detta. 

Om hon köper mat från eget konto går det väl att föra över den summan från det gemensamma kontot efteråt. 

Det där med att skämma bort barnet med små presenter hela tiden är något ni måste diskutera och vara överens om. Något liten sak ibland är väl ok men ni riskerar att barnet vänjer sig vid detta och kräver mer och mer. 

 

Kanske ni ska sätta sparmål för barnet? Skippa onödiga klädinköp och små presenter och spara för att köpa en fin cykel till nästa sommar, göra en fin helgutflykt, sätta in en slant på banken till sparande åt barnet? Då kanske det blir tydligare för henne att det kostar mycket med en massa småkrafs. 

Nja, onödiga kläder och småprylar är just onödiga.
5000 för aktiviteter låter mycket, men det kanske är för något väldigt meningsfullt, svårt att avgöra för utomstående tycker jag. Och det är ju ingen dubblett, som kläderna är. 

När mina barn var 4 år hade de 6-7 par byxor. Ibland behövdes 2 par per dag, ibland kunde samma par använder i 3 dagar. Tvättade dem 1-2 ggr i veckan. 12-14 tröjor/skjortor ibland kunde det gå åt 3/dag. Men tror inte att denna enkla matematik är könsbunden.

Skulle blivit väldigt irriterad om pappan fyllt skåpen med dubbla mängden, men jag var då ensamstående och köpte och betalade alla kläder, så enkelt att ha kontroll.