Vilka uppfattningar som hörs beror på flera olika saker - den allmänna samhällsdiskursen, vad som är "trendigt/känt/uppmärksammat", lokala variationer, plus att det färgas av dina förväntningar och ditt fokus. När du byter bilmärke kommer du helt plötsligt tycka att många fler kör likadana bilar som dig. Det är naturligtvis inte så att alla helt plötsligt skaffat samma bilmärke. Det är bara att du uppmärksammar dem mycket mer nu när det är aktuellt för dig.
Visst finns den uppfattningen du berättar om men det utgörs inte av de flesta. Däremot kan det säkert uttryckas den lite raljanta (men i viss mån begripliga) uppfattningen att det verkar som att så fort ett barn inte fungerar i skolan så får det en diagnos.....litegrann det som TS verkar tycka/tro.
Ja??? Som psykolog inom Barn- och ungdomspsykiatrin är jag jobbigt medveten om hur vår situation ser ut. Hur det över huvud taget relaterar till påståendet att skolorna skickar barnen till BUP eller att BUP får lösa skolornas problem förstår jag dock inte.
Jag läste OCKSÅ att det var låg svarsfrekvens på ett redan lågt antal tillfrågade. Om man ska hänvisa till studier är det en fördel om man kan läsa och förstå dem också och därmed förstå i vilken omfattning det går att dra valida och reliabla slutsatser av dem. Största enskilda problemet vi har är att vi inte har tillräckliga resurser att arbeta på det sätt som man vet har effekt och det finns inte resurser till att ta tag i problem innan de har blivit helt ohanterbara.
Skrämmande larm från lärarna i skolorna:
Slöjdlärarnas larm: Många elever kan inte använda en sax | Ämnesläraren ? praktisk-estetiska
? När jag kom tillbaka till skolan på 2010-talet märkte jag en stor skillnad hos barnen, de förmådde inte sy sånt som de hade klarat på 90-talet. Under de gångna tio åren har försämringen gått ännu fortare.
Hon tror att det beror på att dagens mellanstadieelever började med skärmtid ?redan i sittvagnen?. Så hur kan vi vända eller åtminstone bromsa den nedåtgående trenden?
? Jag tror att vi måste intensifiera samarbetet mellan skolan och förskolan, göra mer tillsammans för att rusta barnen i tidig ålder. Och vi ska inte dra oss för att involvera föräldrarna, utan dem kan vi inte få till den nödvändiga mängdträningen.
https://www.vilarare.se/praktisk-estetiska-amnen/timplaner/sa-trycker-teorin-undan-praktiken/
Det här är självklart föräldrarnas fel. Det har ingenting att göra med politiker som tar fram läroplaner som har våldsamt stor påverkan på den mängdträning som slöjdläraren i din artikel förespråkar.
Jag blir helt matt. Sen när behöver man skicka sina barn på dyra aktiviteter för att träna finmotorik?
Att baka tex är ju en jättebra träning i finmotorik och även att lära sig grundläggande matematik, som deciliter och liter och olika mått. Jag bakade ofta med mina barn som älskade det. Ofta gjorde vi enkla saker som muffins, det kan alla göra!
Nu till jul finns ju enorma möjligheter att träna på ett lekfullt, roligt och billigt sätt. Baka pepparkakor, det älskade mina barn. Att blanda degen, kavla och stansa pepparkakor. Slå in paket, pynta mm.
Till Lucia kan man göra pepparkalshjärtan och spritsa med florsockerglasyr.
Annan bra träning i finmotorik är att bygga Lego med barnen, lite lego borde de flesta ha råd med. Finns att köpa begagnat om man vill.
Pussel är ett annat sätt att träna finmotorik, och att rita och måla. Krävs knappast dyra aktiviteter för detta.
...och bup har dåliga resurser. Min dotter har väntat i två år på utredning nu.
Menar du att föräldrar inte bakar och bygger lego med sina barn idag, som vi gjorde på 2010-talet?
Vad gör föräldrar då med sina barn , när de umgås, nu, år 2025?
Någon förälder skrev i tråden att man inte kunde förväntas hantera en sax i hemmet? Jag förstår inte detta alls? Sax trodde jag var ett nödvändigt verktyg alla har hemma och använder åtminstone någon gång i veckan.
Använder inte unga föräldrar saxar längre?
Hur gör ni när ni slår in paket?
Lagar mat? Jag klipper upp olika plastpåsar, klipper gräslök mm.
Det verkar som att ni lever i en annan värld?
Är det bara skärmar som gäller?
Bakar man inte längre?
Lagar man inte mat?
läser du ens det du kommenterar? Jag undrade om de handlade om 80- och 90-talet eftersom det är enorma skillnader då mot nu. Jag skrev väl ändå inte något som 2010 som är mer likt dagens samhälle än då.
Du måste inte kunna klippa rakt för att klippa gräslök eller öppna en påse och om det inte skulle bli perfekt inslaget så inte f*n har jag extra skola med mina barn för att de ska kunna klippa exakt rakt. Vad jag menade med att jämföra olika tider är att det är många som helt enkelt inte har möjlighet att göra alla dessa saker hemma med barnen. Nu har jag turen att ha kognitivt välutvecklade barn och de klarar sig därför ganska bra i skolan, men jag som ensamstående skulle ha svårt att hinna med hur mycket som helst. Då tillhör jag ändå utan tvekan kategorin föräldrar som jämfört med många andra har hyfsade förutsättningar. Så ser det inte ut för alla idag. Det är många som får slita som djur för att få ihop tillvaron över huvud taget. Om de då ovanpå det har känsliga barn eller barn med inlärnings- eller exekutiva svårigheter är det ännu tuffare. Och att då uttala sig på ett sätt som får det att låta som om de är dåliga föräldrar för att de inte gör alla dessa extrasakerna är liksom helt verklighetsfrånvänt.
Fantastiskt att du hade möjligheten att göra som du gjorde och att du gick ner i tid för att tillgodose vad just era barn behövde. Det kan ingen ta ifrån dig, men så ser inte tillvaron ut för alla föräldrar. Jag träffar dagligen föräldrar som vänder ut och in på sig själva och gör ALLT för att hjälpa sina barn, men det råkar inte vara tillräckligt och att då kalla det brister i uppfostran kräver svordomar för hur enkelspårigt och naivt jag tycker det är. Prova att kliva bara en PYTTELITEN bit utanför det egna huvudet och den egna verkligheten.
Tyvärr går det i princip aldrig att ge ett sådant besked eftersom det är så många olika faktorer som kan påverka det där från en period till en annan. Alternativet är att man anger en tid och som sedan kanske inte hålls.
Lösningen är tyvärr inte enkel heller. Om man börjar göra snabbare utredningar, dvs ställningstagande på mindre underlag, så blir det ännu fler röster som höjs över att "Det gick för snabbt, jag köper inte det de kom fram till - jag vill att den görs om"
Samtidigt som det från andra hållet hörs "Det tar alldeles för lång tid, det måste gå fortare".
Det borde inte behöva se ut som det gör kan man tycka. Jag vet inte var alla nödvändiga resurser gömmer sig.
BUP säger överallt att de inte kan bygga ut i den takt som det behövs. För efterfrågan ökar snabbare än de har möjlighet att bygga ut sin verksamhet,
Vi har ett problem i vårt samhälle och det är knappast att vi har för få barnpsykiatriker.
Föräldrar har för lite tid med sina barn. Jag röstar för förkortad arbetstid , så att alla, inte bara priviligierade som jag , kan få mer tid för sina barn.
En stor anledning till att många av våra barn mår så dåligt är troligen för mycket skärmtid. En ny studie visar att 4 av 5 ett åringar får för mycket skärmtid. Dvs mer skärmtid än vad Folkhälsomyndigheten rekommenderar.
Bara var femte ettåring håller skärmtiden: ?Konsekvenser för hälsan?
Det gäller troligen även äldre barn.
Nästan ännu mer oroande är att vuxna, dvs, föräldrar också tros ha för mycket skärmtid.
Vuxnas skärmtid ska utredas | SVT Nyheter
Vi kan inte skicka alla barn som får dålig koncentrationsförmåga pga för mycket skärmtid och för lite föräldratid (pga föräldrars skärmanvändning) till BUP. Det finns ingen möjlighet att bygga ut BUP för att möta detta behov, pga något som nu 80% av ettåringarna utsätts för. För mycket skärmtid och för lite föräldratid.
Den bästa kanalen för de mindre barnen borde vara BVC. BVC bör informera föräldrar på bred front om risker både med barnens skärmtid men också om att föräldrars skärmtid kan skada barnen.
För större barn kanske skolan och skolhälsovården kan informera om detta, som förebyggande vård.
Uppenbarligen står vi inför ett gigantiskt hot mot vår folkhälsa, både den psykiska och fysiska skadas av den överdrivna skärmtiden.