Övergrepp eller inte?

Det är inte konstigare än att två fulla personer hamnade i sängen. Att ångra sig i efterhand har ingenting med övergrepp att göra

Detta är ett antagande, ingen sanning.
Om vi utgår från hennes situation så är hon själv osäker över vad som hände. Hon frågar sig själv om det var ett övergrepp eller en våldtäkt eller kanske gav hon samtycke hon inte kommer ihåg.  Hon känner sig osäker och vet inte vad hon ska göra. 

Det är inte lätt för henne att avgöra om hon ska anmäla eller ej. Hon kanske vet vilka jobbiga förhör som väntar om hon anmäler. Funderar över om det verkligen är värt det. Detta är en svår situation för henne.  Hon känner sig redan så förödmjukad  och skamsen. Vill hon verkligen öka på dessa känslor genom att genomlida ett polisförhör och senare en eventuell rättegång ?.

Jag känner till detta av egen erfarenhet och jag bestämde mig för att inte anmäla.
Jag kunde inte se att en anmälan och vad den senare skulle leda till skulle gynna mig på något sätt.  Så jag tog kontakt med en psykolog och fick god hjälp att komma över skammen och allt vad den förde med sig. 

Sedan dess har jag i princip aldrig varit berusad. Skulle aldrig våga vara det igen. Jag kommer aldrig att försätta mig själv i den situationen igen.  Jag har tagit ansvaret för mig själv på allvar och kommer aldrig att släppa på den kontrollen igen.

Det är inte alls solklart. Det krävs mycket mera än vad TS kan bevisa. Hon har inte säkrat några bevis via vården och hennes historia är skakig. 

Jag vet, har varit med om liknande. Enligt polisen skulle det vara 50/50 för en sexuellt utnyttjande dom. Något jag inte tyckte det var lönt att chansa på. Jag ville bara lägga det bakom mig så fort som möjligt.

Det handlar into om att förlåta utan om att bearbeta vad som hänt. Hur man förhåller sig till förövaren är en annan femma. Själv ville jag inte träffa honom, inte en se honom, igen men det kan bli svårt för TS eftersom de på något sätt ingår i samma sammanhang i jobbet.

Jag tror att det blir svårt för henne att undgå att träffa på honom. Därför kanske hon ska lägga upp någon form av strategi som känns rätt för henne.  Detta är ingenting som vare sig kan eller ska förlåtas. Men att hämnas gör det hela bara värre.  Om hon ska berätta för sin arbetsgivare kan vara bra om hon känner att det är svårt att undvika honom på jobbet. Har hon tur och har en förstående arbetsgivare kan någon av dem bli omplacerade. 

Hur som helst så är det väldigt bra att ta kontakt med psykolog för att bearbeta händelsen. Det kan jag själv intyga