Inlägg från: Anonym (Ellinor) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Ellinor)

    Vad vill jag?

    Lämna!

    Du är fortfarande så pass med i matchen att du känner att något inte stämmer. Du reflekterar fortfarande över de begränsningar du hamnat i, att inte kunna ta en aw med vänner eller åka på jobbresa utan att du skulle ha en klump i magen inför att berätta eller att det skulle leda till bråk.

    Om du stannar så kommer du inom kort att vara så pass fast i hans tänk att du inte ens reflekterar längre eller ser detta som onormalt och då är det tusen gånger svårare att lämna. Du kommer också att begränsas i vilken typ av stöd du kan ta emot eftersom ni hamnar i att det blir ni två mot resten av världen. Och det gör att det blir svårare för utomstående att hjälpa dig ur det. Du kommer inte lyssna på dem.

    Det är inte en sund relation!

    Mvh utbildad i ämnet och har stått bredvid nära anhörig där det tog SJU år att komma loss. 

  • Anonym (Ellinor)
    Anonym (ME) skrev 2025-10-13 07:51:21 följande:
    Jag vet redan hur det känns att lämna honom. Det gör fysiskt och pykiskt ont. Jag var svag och gick tillbaka, nu sitter jag här fem månader senare och känner, vad fan gör jag men ändå känns det som att det är precis här jag vill vara. 

    Det värsta denna helgen var att vi inte bråkade, att allt var lugnt men att jag bara kände, fy fan vilket fint höstväder det är, vad underbart det hade varit att ta cyklen och cykla bort några mil, vandra lite och fika i skogen, njuta av de vackra färgerna och solen, cykla hem laga fin mat, sitta vid köksbordet och äta. Sätta på lite musik och njuta av ett glas vin. 
    Men istället svalde jag det och satt i soffan och åt en äcklig macka. 

    Jag borde nog lämna, jag vet nog det men jag vet oxå att jag absolut inte vill, jag kanske kan lära mig att få njuta av det jag egentligen inte vill göra.
    Du ägnade alltså en i dina ögon potentiellt underbar helg med att inte göra det du hade önskat. Du satt i soffan och åt en äcklig macka istället för att ta en cykeltur i det fina vädret. Istället för att vandra och fika i skogen.  Ingen fin mat blev lagad och ni njöt inte av något gott vin.
    Och du tänker att du kanske borde vänja av dig vid att önska de här sakerna och istället lära dig att få njuta av det du inte vill göra?

    Hur skulle du tänka om en god vän berättade för dig att hon kände så här?
    Du behöver vara precis lika snäll och ödmjuk mot dig själv!

    Kärlek och saknad kan göra fysiskt ont, det är ingen som säger något om det. Och det gör att många går tillbaka till den som gör dem illa massor av gånger. Massor! 

    Du är fortfarande i gränslandet och du har absolut inte bränt dina relationer. Får du inte det stödet av nära och kära så kontaktar du närmaste kvinnojour.
  • Anonym (Ellinor)

    Frågan är väl hur han kommer svara på de verktyg som vi som läser här kan hjälpa dig med?
    Utan att han gör dig mer illa och att det ändå inte får någon effekt. Förstår du?

    Vi kan råda dig att utgå mer från dig själv och vad du vill. Om du vill ta ett glas vin med en vän efter jobbet fredagen före höstlovet och du säger det till honom redan nu, då ska du inte ha ont i magen inför att berätta det. Du ska inte behöva argumentera för din sak eller behöva förklara vem och varför. Och du ska inte behöva sitta veckan innan och vara orolig för hans kommentarer den eftermiddagen. Vart ska ni? Vad ska du ha på dig? När kommer du hem? 
    Och lovebombing i form av att han säger sånt som kan uppfattas som gulligt som att han kommer sakna dig mm. Och det kanske han kommer göra. Men det kan också vara uttänkt så att du ska få dåligt samvete och tycka synd om honom så att du avstår från att göra det som du hade tänkt. Trots att oktober månad har exakt 30 andra kvällar för er två att umgås. Men då är det som att just den fredagkvällen är helig...

    Eller om du vill att ni tar en förmiddag i skogen nästa helg. Ni kan träna tillsammans, laga middag ihop och göra något som han vill fredag kväll, lördag kväll och hela söndagen. Men lördag förmiddag har du något som du hemskt gärna vill att ni gör tillsammans och att det skulle betyda mycket för dig.
    Kommer han gå med på det? Kommer han förminska det du vill göra, tycka det är töntigt? Eller förstår han att det är ge och ta i en relation?

Svar på tråden Vad vill jag?