Chefen tar inte hänsyn till att jag har småbarn

Som några andra har skrivit, utgå från grundschemat och ta fram statistik om det är så att ditt schema är sämre än andras. Självklart ska du inte ha ett sämre schema. Men du ska inte hänvisa till dina barn för att få ett bättre, du ska hänvisa till rättvisa. Jag är själv förälder, mina barn är tonåringar nu, och upplever att många småbarnsföräldrar jag har nu är extremt dåliga kollegor tyvärr (inte alla, men om jag jämför med bara för 15 år sedan så var kanske 25% av de jag jobbade med som hade barn själviska som kollegor pga barnen, nu upplever jag att det är typ 75%)

Jag förstår det också som att andra byter pass med varandra men att du har svårt att göra det? Kan det vara så att de upplever att du frågar om att byta till bättre tider för dig ibland men att du säger nej om de frågar dig om motsvarande? För passbyten funkar ju bara om båda parter känner att det är ett givande och ett tagande, att man ställer upp för en kollegas skitpass för att man vet att denne kommer göra samma tillbaka. 

Det är mer jämställt nu med att det är jämnt fördelat att mammor och pappor är lika frånvarande och sätter familjelivet först och inte bara att mammorna gör det. De småbarnsföräldrar som jag haft problem med senaste åren är 50/50 män/kvinnor. 

Jag är själv förälder och vet att det kan köra ihop sig och har full respekt för alla som kämpar för att försöka lösa saker men att det ibland helt enkelt är så att båda föräldrarna har jätteviktiga saker på jobbet samma dag. Men det jag upplever nu så är det att man helt enkelt skiter i jobbet. Inte alla såklart, men tillräckligt många för att jag känner att jag generellt hellre arbetar med antingen singlar eller folk över 40. 

Och @ts, Inte alls meningen att låta otrevlig mot dig. Om du får ett sämre grundschema än andra och att du ställer upp för kollegorna men de ställer inte upp för dig så är det självklart skit, alldeles oavsett om du har småbarn eller inte.

Blir lite att eftersom att jag själv har kollegor som sätter mig och andra kollegor (som också har barn, vissa har småbarn) i skiten pga att de aldrig ens försöker rucka på något från privatlivet för jobbet så tänker jag på dom så fort jag läser att man vill att jobbet ska ta hänsyn till att man har barn. 

Jag är i en helt annan bransch så när jag pratar om personer som inte anpassar sig handlar om situationer likt dessa: 

* Vi behöver samla ett antal relativt höga chefer för en akut situation och de enda tiderna som finns för alla med kort varsel är innan 9 eller efter 16 och en specialist inom området som också behöver vara med (som inte arbetar deltid och man kan vara med på distans) vägrar att en enda dag under hela veckan vara med på ett möte den tiden pga lämning/hämtning på dagis. 

* I en grupp på 3 specialister måste 1 arbeta varje dag med "bevakningsliknande" uppgifter. Eftersom att dessa är de tråkigaste uppgifterna så turas de om med det. Men pga vab, utvecklingssamtal, dagislämningar mm så är det i praktiken att den barnlösa tar 50% av bevakningen och de två småbarnsföräldrarna delar på de övriga 50%

* Vi har bokat en utbildning där en kund betalar en relativt stor summa pengar där utbildaren på vår sida ställer in i sista sekund för att han behöver ta hand om sitt sjuka barn. Där den andra föräldern är föräldraledig och redan hemma, men hon hade ju hand om barnet under natten och behöver sova nu.

Just det där med att pappor med föräldralediga fruar får förhinder för att ta hand om barnen som fruarna är lediga för är extremt återkommande. Jag är i grunden jättepositiv till att papporna tar ansvar, men situationerna som uppstår är helt absurda där det känns som att varenda föräldraledig mamma som är gift med mina kollegor inte klarar av att ta emot en paketleverans på egen hand. 

Fast i mina exempel så är det ju faktiskt personer som smiter från det de faktiskt är anställda för att göra. Det handlar inte om personer som bara gör det de måste eller inte ställer upp extra, det handlar om personer som gör mindre än vad de är anställda för.

Person 1 har en arbetstid på 8 timmar om dagen, men vägrar vara med på möten 8-9 samt 16-17 ens i undantagsfall och även om den själv får välja om det ska vara 8.30 eller 16 som mötet ska ligga. 

Person 2 och 3 har ansvar för att hantera 1/3 vad av bevakningspassen men dumpar de sonika på sin kollega och hänvisar till barnen. 

Person 4 är jag rätt säker på inte har rätt att vara hemma och vabba samtidigt som mamman är föräldraledig.