Det kan räcka med att skriva papper på att den efterlevande får nyttjanderätt tills yngsta barnet fyllt 18. Kanske med överlåtelseförbud också. Om han dör ärver barnen halva huset men ingen förvaltare kan vägra dig att bo där eller ansöka om tvångsförsäljning av huset.
Jag skulle inte bekymrad mig om arvet , att en och samma människa bor kvar i huset efter en skilsmässa är föga troligt , visst kan akuta sjukdomar och olyckor intröffa men ändå....
Det jag mest skulle oroa mig för är ju livet här och nu... Hur löser ni med arbetslöshet och sjukskrivning? Eventuella arv från släktingar?
Det mest troliga scenariot är ju faktiskt att avtal havererar pga nya partners , nya självinsikter och ett allt mer tjafsande vartefter barnen växer upp och kräver mer av föräldrarna. Barnen kan ju faktiskt en dag protestera och inte vilja bo hos båda utan hos en av er.. Hur gör ni då tex?
Tänk mer på livet här och nu och var ödmjuk nog att förstå att det är oerhört sällan man förblir sams.... i mitt jobb möter jag många par med goda intentioner inför skilsmässa men återkommer oftast bara om 1 år med totalt havererade löften och bottendjupa tjafs när insikten slagit till om att anledningen till skilsmässan fortfarande finns kvar år efter man skilt sig, alternativt attt någon hoppades på återförening men det skar sig......(jag är kurator)
Vad menar du med arbetslöshet, sjukskrivning, arv från andra släktingar? Efter en skilsmässa har var och en sin separata ekonomi.
TS bekymrar sig främst om möjligheten för den efterlevande att bo kvar i huset med barnen om den andre föräldern avlider, och inte om arvet. Och det är klokt att tänka på nu. Det går inte att strida om ett sådant avtal när en av dem avlidit.
Om situationen förändras pga nya partners eller annat kan man säga upp avtalet eller avtalet kan innehålla vad som sker i nya situationer.