Hur få 6-åriga sonen att ta adhd medicinen?

Om det är så att han mådde dålig de två gånger han testade medicinen: byt medicin.

Om det är bara det att han tycker den smakar äckligt eller vill inte ta den bara för att: jag är av den åsikten att medicin - oavsett vad det handlar om - är ingenting barn har något att säga till om. Det är mitt ansvar som förälder att bestämma och om jag anser att barnet behöver den medicinen, tar barnet medicinen. Det blir inga diskussioner, inget motiverande, inga belöningar, det är bara att ta. Om det är nödvändig så håller jag i huvudet med armen och håller samtidigt för näsan med samma hand, så barnet öppnar munnen.
Det är ett "lidande" som varar i några sekunder, tills medicinen är svalt, och därmed betydligt kortare än evigt långt trugande och diskussioner eller - ännu värre - konsekvenserna som uppstår när den nödvändiga medcinen inte tas.

Om barnet nu tycker den smakar så hemsk, kan han ju ha något direkt bredvid sig eller i handen som han gillar och kan stoppa i munnen direkt efter medicinen, som en klunk saft, en bit choklad, osv.

Varför går det inte? Du skrev själv att medicinen går att hälla ut, så jag antar det är pulver i en kapsel. Häll ut den på joghurt eller äppelmos, då kan den väl knappast fastna i halsen.

Men okej, du VILL inte tvinga honom. Då så. Då se på hur hans liv bli förstörd, hur han inte klarar av någonting i skolan, hur alla hans kompisar vänder sig bort från honom och han är snart alldeles ensam hela dagen. För det skapa ju ett trauma att tvinga ett barn att ta nödvändig medicin, det går ju inte, då förstör man hellre barnets liv. Snacka om att ta sitt föräldraransvar.
Jag gissar att du gör såhär oavsett vad det gäller? "Åh nej, jan kan itne tvinga mitt barn till något han itne vill. Då är jag ju auktoritär och traumatisera mitt barn, och han får med för livet!" Om han får en allvarlig lunginflammation och inte vill ta sina antibiotiker ... tja, då får han väl dö istället.

Nej, faktiskt inte. Bara på ett barn som kräktes ut tabletten efteråt, så då var det ju ingen mening med att tvinga. Så jag vill verkligen veta varför det inte går att tvinga barnet.

Och ja, min metod är sååååå hemsk. Tar några sekunder, barnet har tagit tabletten, klart. Ren tortyr min metod. Till skillnaden från metoden att truga och ber och tigga och muta i timmar och timmar och kommer ingenstans.
Men jag vet: Sverige är ett land där tvång är barnmisshandel. I största delen av resten av världen skulle man nog snarare anse att det är barnmisshandel att inte se till at barnet ta den nödvändiga medicinen. 

Nej, man kan inte tvinga att svälja, men det är svårt att inte svälja när man får något hällt in i munnen. Jag har inte behövt använda det särskilt oftast. Om man inta daltar med sina barn hela tiden och låter de vara med och bestämma allt, oavsett hur orimlig det är, lär de sig snabbt att det inte är lönt att bråka emot. För spottar de ut medicinen, början man bara om.

Med barnet jag känner som kräktes upp medicinen är det såklart något annat. Men TS barn verkar ju inte ha problem med medicin generellt, utan det är uppenbarligen bara den han inte vill ta. Då har det inget att göra med någon medicinfobi eller sväljsvårigheter, utan han har bara bestämt sig att han inte vill ta den.

Som sagt är det något annat om ett barn generellt vägrar medicin. Då ligger ju något annat bakom. Som hos min kompis vars barn vägrar ALL medicin och kräks upp den när hon blir tvingar. De hade veckor av förtvivlan tills de äntligen hittade ett sätt som funkar och för att få barnet att förstå att mamman inte ger sig utan att medicinen ska tas och att mamman kontrollera munnen efteråt för att försäkra sig om att den gick ner.

Men TS barn vägrar bara ADHD medicinen, och då oavsett smak och konsistens. Så det beror inte på någon fobi eller liknande, utan troligen på att barnet helt enkelt ha bestämt sig att han inte ska ta just ADHD medicinen och är nu envis som fan.

Skrev jag sylt? Man kan hälla den på något mer flytande, det fastnar inte på skeden. 

Jag har, precis som du, ett barn med grav ADHD som fick sin diagnos och medicinen vid slutet av hans första skoltermin. Jag vet exakt hur ett barn med dessa svårigheter lider och hur mycket medicinen hjälper. Därför fattar ni inte varför ni inte avsluta detta lidandet utan väljer att låta det fortsätter bara för att ert barn är envis och har bestämt att han inte vill ha medicinen.

Jo, ni utöver våld på ert barn. Ni har ett barn som är alldeles för liten för att själv bestämma om han ska ta medicin eller inte, eftersom han är oförmogen att förstå konsekvenserna. Ändå låter ni barnet bestämma, istället för att ta er ansvar som föräldrar. Detta resulterar i daglig lidande för ert barn och kan få långvariga konsekvenser. Detta är våld!

Jag förslår att du läsa på lite om forskning kring ADHD. Speciellt jämförelser mellan personer som tagit medicin och de som inte tagit medicin och vilka skillnader det finns gällande substansberoende och suicid.

Barnet behöver inte förstå det, det är NI som ska förstå att det är nödvändig och agera därefter. Eller säger du ni hade inte tvingat barnet ta penicillinet om han inte hade insett att det skulle hjälpa eller om han inte hade haft ont? Hade ni då tyckt att det är bättre att barnet riskerar allvarliga och långvariga, kanske tom livslånga, skador, för ni kan ju inte tvinga honom?

Det är inte direkt ett tecken på hög intelligens att kalla folk för saker och hitta på skit om dem ...

Ja, som förälder använda man oftast sin fysiska styrka för att få sin vilja igenom. Tex. när man lyfter upp barnet fast den inte vill. Men jag vet, i Sverige är allt detta våld, tom ett våldsbrott, enligt dig. För då ska man tamejfan diskutera med ett barn som sitter mitt på gatan och inte vill gå vidare, för det är ju våld att bära barnet därifrån när den inte vill det.
Och så måste man fråga sin bebis om lov innan man byta blöjan, och om bebisen inte vill få det bytt, då får man inte byta den, för det skulle ju vara våld och kanske tom ett sexuellt övergrepp. Om bebisen sedan får en röd och särig rumpa och har smärtor är det såklart trist, men der är ju ingenting som hade gått att undvika, för man kan ju inte begå våldsbrott med sina barn.
Och om mitt barn hade varit ett svenskt barn, hade det varit ett oundviklig öde att hon fått allvarliga problem, kanske tom hjärnhinneinflammation, när hon hade en stark öroninflammation med brusten trumhinna och vägrade penicillin. Men stackars barnet har istället mig som mor, som traumatiserade henne genom att begå våldsbrott och tvingade i henne medicinen.

Jag borde spärras in!

Jag tror du har lite svårt att förstå statistik. Att barn/ungdomar med ADHD som inte medicineras har en betydlig högre risk för framtida substansberoende och allvarliga psykiska problem betyder såklart inte att ALLA får dessa problem. Men som vettig förälder räcker det med den högre risken, med tanke på att det inte finns några risker av att ta medicinen. Och ja, vissa får inte diagnosen förrän mycket senare - och? Din argumentation är lite märkligt. Skulle du argumentera likadant i andra fall? Tex. "Alltså jag kommer inte inleda en chemoterapi nu, för det finns andra som diagnosticerades i ett senare skede och överlevde." eller "Mina barn får inte några vaccinationer, för inte alla ovaccinerade får allvarliga problem eller dör av sjukdomen."?

Enligt det du skrev tycker BUP dock att det är akut. Vill du vänta tills han tappade alla sina kompisar? Tills han är helt ensam? Tills han inte klarar av att gå till skolan längre eftersom han bara misslyckas med allt hela tiden? När tycker du att det börjar bli akut?