Anonym (Hoppfull) skrev 2025-11-04 08:55:21 följande:
Detta missar helt min poäng.
Min poäng är att en konventionell relation ställer vissa strukturella krav som kan vara svåra för alla att leva upp till, vilket kan skapa ångest och hämma självutveckling. Detta medför tex i vår relation att hon känt krav på sig att vara på ett visst sätt för att vara en perfekt flickvän, för att jag inte ska lämna henne. Vi har pratat om detta och det är mycket de strukturella kraven från relationens format som fått henne att känna så. För i en konventionell relation funkar allt, eller så accepterar man saker som irriterar en, eller så lämnar man. Det finns lixom inget utrymme att bevara bara de bra delarna, även om man investerat flera år av sitt liv i en relation, man lämnar allt, även det som var bra. Jag kan uppleva att det finns ett systemfel i en relationskonstruktion som kräver en sån enorm investering, som samtidigt är så ofantligt skör. I vårt fall älskar vi varandra, vi har en djup kommunikation som är unik för mig, och vi har ett enastående sexliv, även efter 10 år, för vi är fortfarande attraherade av varandra. Nu lämnar hon relationen och vi ska båda komma över den, för att hon har känt en så stark press att prestera och vara den perfekta flickvännen - för att hon ska slippa bli lämnad. Hon är nu helt utmattad och känner att hon tappat hoppet om att relationen ska fungera. Min fråga är därför om hoppet kan återvända, om någon har erfarenhet av det, eller om någon har erfarenhet av en relationship som innebär att den strukturella tyngden och ångesten som en konventionell relation kan medföra inte behöver finnas.
Jag vill inte ha henne som kk, jag vill hitta ett sätt att ha en relation med henne där vi kan bevara ALLT som var bra, samtidigt som vi tar bort ALLT som varit dåligt.
Oj vilket svammel...
Nej men alltså.. såhär.. om hon känt en press på att vara en perfekt flickvän handlar det om att DU/NI skapat en sådan dynamik i er relation så den pressen uppstått av olika krav och då skapat en osund relation som kanske med tiden blivit dysfunktionellt.
Här har ni båda ett ansvar för hur det har blivit. Här behöver ni backa och skaffa självinsikt i att saker gått fel pga felaktiga förväntningar, felaktiga krav och förmodligen nån form av felaktig och osund syn på hur ett förhållande ska vara.
Du skriver att ni är bra på att kommunicera och att ni älskar varandra men samtidigt beskriver du problem som definitivt påkar på att ni INTE kommunicerat tydligt och framförallt har ni glömt bort kärleken i allt fyrkantigt kring er relation.
Hennes reaktion på att hon inte längre orkar tyder på att er relation inte varit så bra som du trodde och nånstans så verkar du ro att "det" som gjort er relation dålig enkelt kan lyftas ut bara ni döper om er relation till något annat namn. Men det funkar ju inte så. Ni är fortfarande samma människor i samma relation med samma egenskaper och samma negativa sidor oavsett vad ni kallar er relation. Det kommer inte ändras.
Vill ni hitta nya vägar och jobba bort en dysfunktionell relation så måste ni båda två var för sig gång terapi, hitta dom inte allt för trevligs bitarna i er själva och jobba på dom. Det är något som tar lång tid och ni bör INTE ha en relation samtidigt.
Så vad ni bör göra är att ta en lång paus från varandra både vad avser relationen ssmt också att inte ha kontskt och jobba på varsitt håll och sen nånstans framåt i tiden se om ni ksn träffas på nytt och om det känns bra med en relation se vad som händer.
