• Anonym (Hoppfull)

    Kan hoppet komma tillbaka?

    Hej,

    Jag och min flickvän har varit tillsammans i 10 år. För ca en månad sedan berättade hon för mig att hon började tappa hoppet om vår relation. Detta beror bl.a. på att hon känt stora krav på sig att prestera för att inte förlora mig. Hon har beskrivit det som att hon känt både kärlek och trygghet samtidigt som en otrygghet att jag ska lämna om hon inte presterar enligt de förväntningar hon upplever att jag har haft.
    Hon har under lång tid påpekat att vi borde gå i parterapi för att arbeta med vår kommunikation, men jag har inte hörsammat det eftersom det ofta kommit mitt i tjafs, och då har det känts lite som en pik. Jag har heller inte förstått att vår relation någonsin skulle kunna gå sönder, eftersom den alltid känts så självklar.


    De senaste veckorna har vi diskuterat detta, och jag förstår nu, sent omsider, att vår relation skulle behöva parterapi. Det har känts som att hennes hopp har stigit, men sen sjunkit och nu har vi gjort slut på riktigt. Hon känner att hon inte orkar satsa på vår relation och att hoppet är borta. Hela förfarandet har dock varit väldigt respektfullt och vi har lärt oss mer om varandra den senaste månaden än vad vi gjort de senaste 5 åren. Vi har kommit nära på ett nytt sätt, men hennes hopp och ork är borta.

    Vi beslutade även att ha kvar varandra i varandras liv, eftersom vi älskar varandra mest i hela världen och är varandras bästa vänner. Vi upplever båda att det är helt otänkbart att inte ha varandra i varandras liv.
    Både hon och jag upplever varandra som själsfränder, även om ingen av oss nödvändigtvis tror på det. Vi har massor av saker gemensamt, vi är fortfarande sexuellt attraherade av varandra, och på pappret borde dessa omständigheter innebära en lycklig relation.

    När allt blev definitivt diskuterade vi, pga av dessa ovanstående omständigheter möjligheten kring att ha en vänskap, men vi diskuterade även en annan typ av mittemellan relation, mer kravlös än en konventionell, och jag kände då att det kanske även eg är vad jag själv har sökt.


    Innan vi officiellt blev tillsammans så var vi i en relationsliknande fas i ett par år, där det kändes otroligt bra och kärleksfullt. Vår relation var eg som bäst innan det kom massa relationsbaserade krav in i bilden. Jag hade ångest över att göra det officiellt, även om jag visste att jag ville ha henne i mitt liv för alltid, och konventionella relationer har nog aldrig riktigt varit min grej, och - som det verkar - kanske inte heller hennes.

    Jag undrar nu, finns det någon som har erfarenhet av något liknande, och om hoppet kan komma tillbaka, eller om det kan finnas hopp i en mer kravlös okonventionell kärleksrelation?

  • Svar på tråden Kan hoppet komma tillbaka?
  • Agda90
    Anonym (Hoppfull) skrev 2025-11-02 16:19:16 följande:
    Hej,

    tack för ditt svar. Jag kan förstå din syn på detta. Jag hade nog sett det på samma sätt själv tidigare. Jag hade gärna gått i parterapi, men hon säger att hon tappat hoppet och att hon inte orkar jobba på vår relation mer, hon är för trött?
    Det kan vara så enkelt att hon har försökt förmedla detta till dig under en längre tid och fått noll gehör. När hon väl får det då har det gått för långt och hon har gett upp. 
  • Agda90
    Anonym (Hoppfull) skrev 2025-11-03 14:02:29 följande:
    Det verkar som du fundamentalt missförstått min poäng. Min poäng är att om vi inte kan ha en kärleksrelation, såsom hon inte vill i det formatet den är nu eftersom hon känt sig överväldigad av de krav som relationen som konstruktion har ställt på henne, så skulle jag vara öppen för en annan typ av relation. Eftersom vi älskar och är attraherade av varandra så känns det orimligt att inte se över alla möjligheter som finns. En öppen relation skulle för min del sannolikt inte innebära att jag skulle ligga runt, och syftet med en sådan skulle primärt vara att frångå känslan av systematiska krav som en konventionell relation ställer, där kraven på relationen har stressat både henne och mig.
    Så du vill högt säga att ni har en öppen relation för att det stressar mindre men sedan ha en vanlig relation för du tänker ju inte ligga runt?
    Det där är väldigt förvirrande och upplagt för en mega stor katastrof. 
  • Anonym (Hoppfull)
    Agda90 skrev 2025-11-03 14:37:54 följande:
    Det kan vara så enkelt att hon har försökt förmedla detta till dig under en längre tid och fått noll gehör. När hon väl får det då har det gått för långt och hon har gett upp. 
    Ja, det är exakt så det är. Men min fråga är om någon har erfarenhet av att hoppet kommit tillbaka, eller om man på något sätt hittat en väg igenom en sådan situation.
  • Fiona M

    Vilka kravr det du haft på henne och vad har hon förväntats prestera?

  • Anonym (Hoppfull)
    Fjäril kär skrev 2025-11-02 17:46:24 följande:

    Det låter som att ni haft en motvillig relation och nu orkar hon inte mer. Jag får känslan av att hon vill ha mer av dig än du är intresserad av att ge. Därför är nån form kk lockande för dig.  Du slipper ta ansvar helt enkelt.  

    Jag får också känslan av att du försöker övertyga henne om att nån variant av kk fortsättningsvis kan vara ett sätt att både ha kakan och äta den.  Men det blir ju skevt och oärligt att lura in henne i det om hon å sin sida  kanske hoppas på att kanske starta familj etc.. 

    Vill ni inte samma saker så respektera då det och gör slut. Allt annat är elakt. 


    Detta missar helt min poäng.
    Min poäng är att en konventionell relation ställer vissa strukturella krav som kan vara svåra för alla att leva upp till, vilket kan skapa ångest och hämma självutveckling. Detta medför tex i vår relation att hon känt krav på sig att vara på ett visst sätt för att vara en perfekt flickvän, för att jag inte ska lämna henne. Vi har pratat om detta och det är mycket de strukturella kraven från relationens format som fått henne att känna så. För i en konventionell relation funkar allt, eller så accepterar man saker som irriterar en, eller så lämnar man. Det finns lixom inget utrymme att bevara bara de bra delarna, även om man investerat flera år av sitt liv i en relation, man lämnar allt, även det som var bra. Jag kan uppleva att det finns ett systemfel i en relationskonstruktion som kräver en sån enorm investering, som samtidigt är så ofantligt skör. I vårt fall älskar vi varandra, vi har en djup kommunikation som är unik för mig, och vi har ett enastående sexliv, även efter 10 år, för vi är fortfarande attraherade av varandra. Nu lämnar hon relationen och vi ska båda komma över den, för att hon har känt en så stark press att prestera och vara den perfekta flickvännen - för att hon ska slippa bli lämnad. Hon är nu helt utmattad och känner att hon tappat hoppet om att relationen ska fungera. Min fråga är därför om hoppet kan återvända, om någon har erfarenhet av det, eller om någon har erfarenhet av en relationship som innebär att den strukturella tyngden och ångesten som en konventionell relation kan medföra inte behöver finnas.
    Jag vill inte ha henne som kk, jag vill hitta ett sätt att ha en relation med henne där vi kan bevara ALLT som var bra, samtidigt som vi tar bort ALLT som varit dåligt.
  • Agda90
    Anonym (Hoppfull) skrev 2025-11-03 14:43:58 följande:
    Ja, det är exakt så det är. Men min fråga är om någon har erfarenhet av att hoppet kommit tillbaka, eller om man på något sätt hittat en väg igenom en sådan situation.
    Det handlar inte om hopp här. Det handlar om att parten som inte har lyssnat får göra jobbet med att steppa upp och börja kommunicera men framförallt LYSSNA på sin partner. Ha tålamod, inte pressa, vara lyhörd och jobba röven av sig för att förhållandet ska ha den minsta lilla pytte lilla chans. Är du redo att göra det jobbet`?? För det är inget som ramlar ner i knät på en som en magisk lösning. 
  • Viravi
    Anonym (Hoppfull) skrev 2025-11-04 08:55:21 följande:
    Detta missar helt min poäng.
    Min poäng är att en konventionell relation ställer vissa strukturella krav som kan vara svåra för alla att leva upp till, vilket kan skapa ångest och hämma självutveckling. Detta medför tex i vår relation att hon känt krav på sig att vara på ett visst sätt för att vara en perfekt flickvän, för att jag inte ska lämna henne. Vi har pratat om detta och det är mycket de strukturella kraven från relationens format som fått henne att känna så. För i en konventionell relation funkar allt, eller så accepterar man saker som irriterar en, eller så lämnar man. Det finns lixom inget utrymme att bevara bara de bra delarna, även om man investerat flera år av sitt liv i en relation, man lämnar allt, även det som var bra. Jag kan uppleva att det finns ett systemfel i en relationskonstruktion som kräver en sån enorm investering, som samtidigt är så ofantligt skör. I vårt fall älskar vi varandra, vi har en djup kommunikation som är unik för mig, och vi har ett enastående sexliv, även efter 10 år, för vi är fortfarande attraherade av varandra. Nu lämnar hon relationen och vi ska båda komma över den, för att hon har känt en så stark press att prestera och vara den perfekta flickvännen - för att hon ska slippa bli lämnad. Hon är nu helt utmattad och känner att hon tappat hoppet om att relationen ska fungera. Min fråga är därför om hoppet kan återvända, om någon har erfarenhet av det, eller om någon har erfarenhet av en relationship som innebär att den strukturella tyngden och ångesten som en konventionell relation kan medföra inte behöver finnas.
    Jag vill inte ha henne som kk, jag vill hitta ett sätt att ha en relation med henne där vi kan bevara ALLT som var bra, samtidigt som vi tar bort ALLT som varit dåligt.
    Jösses! strukturella krav, relationens format, relationskonstruktion, systemfel... är det en kärleksrelation ni har eller ett politiskt parti? Problemet känns oerhört luddigt. Du skriver att ni älskar varandra, har en djup kommunikation och ett bra samliv. Vad är problemet egentligen, att du är för fyrkantig för art kunna se henne som en person och inte en investering?
  • Agda90
    Anonym (Hoppfull) skrev 2025-11-04 08:55:21 följande:
    Detta missar helt min poäng.
    Min poäng är att en konventionell relation ställer vissa strukturella krav som kan vara svåra för alla att leva upp till, vilket kan skapa ångest och hämma självutveckling. Detta medför tex i vår relation att hon känt krav på sig att vara på ett visst sätt för att vara en perfekt flickvän, för att jag inte ska lämna henne. Vi har pratat om detta och det är mycket de strukturella kraven från relationens format som fått henne att känna så. För i en konventionell relation funkar allt, eller så accepterar man saker som irriterar en, eller så lämnar man. Det finns lixom inget utrymme att bevara bara de bra delarna, även om man investerat flera år av sitt liv i en relation, man lämnar allt, även det som var bra. Jag kan uppleva att det finns ett systemfel i en relationskonstruktion som kräver en sån enorm investering, som samtidigt är så ofantligt skör. I vårt fall älskar vi varandra, vi har en djup kommunikation som är unik för mig, och vi har ett enastående sexliv, även efter 10 år, för vi är fortfarande attraherade av varandra. Nu lämnar hon relationen och vi ska båda komma över den, för att hon har känt en så stark press att prestera och vara den perfekta flickvännen - för att hon ska slippa bli lämnad. Hon är nu helt utmattad och känner att hon tappat hoppet om att relationen ska fungera. Min fråga är därför om hoppet kan återvända, om någon har erfarenhet av det, eller om någon har erfarenhet av en relationship som innebär att den strukturella tyngden och ångesten som en konventionell relation kan medföra inte behöver finnas.
    Jag vill inte ha henne som kk, jag vill hitta ett sätt att ha en relation med henne där vi kan bevara ALLT som var bra, samtidigt som vi tar bort ALLT som varit dåligt.
    Det hade varit bra om du kunde förtydliga vad det är för "strukturella krav" som är så svåra och vad du menar med "konventionell relation" samt vad du menar med "systemfel i relationskonstruktion". 

    Jag har levt med min man i 25 år och jag känner inte att jag har behövt lämna något, ge upp något. Visst har vi haft våra problem genom åren för ingen är perfekt men då har vi BÅDA valt att anstränga oss för att bygga upp det som har felat. Vår relation har aldrig varit skör, jag har aldrig varit skör eller min man. En relation är vad man gör den till. 
    Om en ena parten känner en sån enorm press på sig så är något allvarligt fel men det är ju vad DU eller NI har skapat, det är inget du kan lägga på hur en "konventionell relation" är.

    En relation kräver arbete! Den kommer ALDRIG att överleva på att hoppet finns eller kommer tillbaka. 
  • Anonym (Om)
    Anonym (Hoppfull) skrev 2025-11-03 14:02:29 följande:
    Det verkar som du fundamentalt missförstått min poäng. Min poäng är att om vi inte kan ha en kärleksrelation, såsom hon inte vill i det formatet den är nu eftersom hon känt sig överväldigad av de krav som relationen som konstruktion har ställt på henne, så skulle jag vara öppen för en annan typ av relation. Eftersom vi älskar och är attraherade av varandra så känns det orimligt att inte se över alla möjligheter som finns. En öppen relation skulle för min del sannolikt inte innebära att jag skulle ligga runt, och syftet med en sådan skulle primärt vara att frångå känslan av systematiska krav som en konventionell relation ställer, där kraven på relationen har stressat både henne och mig.

    Exakt vilka krav är det hon tror du har? Och vilka krav stressar er? 


    Fast om hon vill göra slut på riktigt, så är det så det är. Respektera det. 

  • Anonym (Om)
    Viravi skrev 2025-11-04 09:17:28 följande:
    Jösses! strukturella krav, relationens format, relationskonstruktion, systemfel... är det en kärleksrelation ni har eller ett politiskt parti? Problemet känns oerhört luddigt. Du skriver att ni älskar varandra, har en djup kommunikation och ett bra samliv. Vad är problemet egentligen, att du är för fyrkantig för art kunna se henne som en person och inte en investering?
    Spot on👍
Svar på tråden Kan hoppet komma tillbaka?