Klarar inte av att lämna honom
Jag har tagit beslutet, berättat för min sambo att jag inte kan fortsätta relationen, att jag har fått en lägenhet och kommer flytta.
Men jag känner så otroligt mycket skuld över att behöva lämna. Jag vill inte att han ska bli ensam eller ledsen. Jag vet att han har varit väldigt lycklig med mig, vilket gör allt ännu svårare. Jag känner mig som en otroligt hemsk människa.
Jag har tänkt på separation i ca. 6 månader. Jag har försökt prata med honom om vad jag behöver och vart jag står. Jag har bett om saker från honom, som att exempelvis göra ett gemensamt städschema och äta middag vid köksbordet istället för soffan. Men inget har hänt. Han har vid vissa tillfällen blivit arg, skrikigt och kastat saker, tryckt "plattan i mattan" när jag sagt något han upplever som kritik mot honom vilket har varit farligt och gjort mig rädd. Han har aldrig sagt förlåt eller undrat hur något blivit för mig. Han kan säga saker som "idag får du inte vara jobbig" eller liknande saker.
Ibland reagerar han otroligt bra, han är klok, lyssnar och är väldigt sund. Jag blir galet förvirrad av hans beteende. Jag förstår inget alls, och tänker att det nog är mitt fel att han ibland reagerar dåligt. Att jag borde försöka mer och göra annorlunda.
Till saken hör att det är stor ålderskillnad mellan oss, ca. 20 år. Jag är 25, och jag blir rädd att han aldrig kommer träffa någon ny eller skaffa barn, vilket han säger att han vill. Jag känner bara att jag borde stanna, jag har valet att göra honom glad och lycklig, varför kan jag inte bara stanna? Jag vet att jag inte kan vara kvar, men det känns fysiskt omöjligt att gå.
Någon som varit i liknande situation som har någon klok tanke?
