Hon hatar min son

Nej, du och din sambo ska kanske inte bo ihop. Hela livet verkar bli konflikter för er båda då.

Din son är ingen kopia av dig, han är en blandning mellan dina och hans mammas gener. Men han har ärvt vissa saker från dig som du känner igen dig i.

Därför kanske du lättare förstår varför han är vild och gör impulsiva och ogenomtänkta saker ibland. Och hur svårt det kan vara för honom att hejda sig.

Men du lär honom också att det är O.K. att ta i för hårt när han leker med andra barn och djur. Han behöver träna på att ta i lagom.

Och att det är O.K. att snoka i andras mobiler. Det är inte hans sak att fundera på om din sambo söker efter andra män, det är din sak, om du har starka skäl att misstänka det. Man måste skilja på barn- och vuxensaker, annars lägger man ett för tungt ansvar på barnen. 

Sedan är det inte bra om han lär sig att det är tillåtet att gå in i andras mobiler. Det kan bli mycket problem för honom framöver om han tror det. 

Barn behöver mycket stöttning och beröm. Jag hoppas att du berömmer honom om han gör något bra, även om det bara är att komma ihåg att ta med sig skolväskan eller lägga sin mössa på rätt hylla! Man brukar säga att barn behöver få höra 5 uppmuntrande eller vänliga saker för varje tillsägelse som de får. 

Så om man berömmer och stöttar ett barn, så klarar det också att bli tillsagd när det har gjort eller är på väg att göra något dumt. De slås inte ner då, utan förstår att det är något som de måste öva på. Men att de är O.K. i det stora hela. 

Beröm ger man genom att beskriva vad barnet har gjort bra eller intressera sig för något som barnet har gjort som är O.K., t.ex. beskriva teckningen som de  har målat, inte bara säga att barnet är smart eller duktigt så där i allmänhet. Det blir en press att leva upp till. 

Barn som behöver röra på sig mycket för att må bra, har lättare att få balans i sin energi om de motionerar en gång varje dag, så att de får pulshöjning och blir svettiga. Det behöver inte vara några maraton som de genomför, utan en stund. Tyvärr är det inte alla idrottslektioner i skolan som ger det.

Så din son skulle behöva något mer. Om han ska idrotta kan det vara svårt med lagsporter just nu, eftersom han tar i för hårt, det kan bli lättare senare. Men kanske padel, simning, löpning, cykling, skridsko, streetdance eller något annat som håller kroppen igång, kan vara något.

Sedan är det roligare med ett belöningssystem för saker som barn har gjort bra, istället för bestraffningssystem.

Det ska vara tydliga och mätbara mål, som att t.ex. klara att läsa ett seriemagasin högt för dig eller under två veckor hänga upp sina kläder och ställa skorna fint i hallen. Inte bara att allmänt "sköta sig i skolan", det är för diffust.

Belöningen ska vara något som ni har kommit överens om och som är utöver det som ni vanligen brukar göra. 
Något extra. Gärna en aktivitet, allt behöver inte handla om prylar. Är det prylar behöver de inte vara dyra utan bara något som barnet inte annars hade fått. 

Om sonen har svårt att hantera ilska utan att bli fysisk utagerande så finns det program för barn som handlar om det. ART heter ett sådant program. Men det kan vara svårt att hitta ett sådant. Någon gång har socialtjänsten folk som är kunniga och gått kurs i det. Någon gång BUP eller privata psykologer.

BUP är er bästa samtalspartner och kanske psykologen i skolan. 
Visst kan du låta  utreda barnet om du vill det. 

Men i första hand behöver du etablera en positiv kontakt med sonens lärare. Fråga hur du kan träna läsning hemma t.ex.

Vara positiv till en utredning av dyslexi om inte läs- och skrivsvårigheterna går över. Ett barn behöver förstå varför det är svårt för just honom att lära sig läsa, när det går fort för andra. Att det inte beror på att han är osmart (som barnet ofta tror). Det kan vara en fördel för barnet att få en diagnos, dels för att förstå sig själv och dels för man får bättre hjälp i skolan.

Man skiljer inte barn från föräldrar som älskar det.
Det är ingen bra strategi.

Men som det nu är så förstör TS för sin son. Ett barn som inte har sovit rillräckligt många timmar på natten kommer att förstöra nästa dags skolgång. Att sova tillräckligt många timmar är tvunget för att ha en chans att lära sig något!

Jag kan tänka mig hur sonen härjar runt i skolan när han är övertrött. Det blir helt hopplöst och omöjligt. Sovtider är inte för skojs skull. Särskilt inte för barn och ungdomar som behöver mer sömn än vuxna. Katastrofalt för honom och de andra barnen i klassen. 

BUP får inte göra en utredning gällande exempelvis ADHD om föräldern motsätter sig det, det är grundregeln. BUP är frivilligt.

Däremot kan socialtjänsten ingripa mot förälderns vilja om de känner sig tvingade, om barnet vanvårdas. Det är inget som de normalt gärna ger sig in på; men de kan göra det.

Det är inte heller tvingande att göra en dyslexi-utredning. Det är dumt att inte göra det, men föräldern måste ge sitt medgivande. Dyslexi har delvis andra svårigheter än mer vanliga läs-och skrivsvårigheter, så det är bra att veta vilket det är.

En del fosterhem är tyvärr inte bra, enligt min erfarenhet från skolans värld. Dessutom är det ett trauma att skilja barn från föräldrar. Men TS måste tänka om, att gå ut med godkända betyg är viktigt för att få ett jobb. 

Svår ADHD kan se ut så här som TS beskriver. För att barnet ska känna sig tillfreds så måste det hända något hela tiden, annars känner sig barnet olustigt och trött. Det är därför en vanlig skolmiljö blir svår. 
Ibland sätter barnet igång bråk bara för att det ska hända något.

Det här blir mycket värre om barnet inte har sovit tillräckligt antal timmar på natten och om det inte har ätit ordentligt. Det hjälper lite grand med motion en gång om dagen. 

Barnet självmedicinerar ofta genom att dricka mycket läsk eller äta godis. Sockret håller upp vakenhetsnivån. Risken är senare i livet att det som ungdom prövar andra saker för att hålla uppe vakenhetsnivån.

ADHD är alltså precis tvärt om mot vad människor tror. Barnet håller sig aktivt för att det ligger för lågt i dopamin. Dopamin håller en person pigg och fokuserad. Det är därför barn med ADHD kan fokusera på sådant som de tycker är roligt. När vi har roligt ökar dopaminnivåerna i hjärnan. 

ADHD-medicin ökar dopaminnivåerna i hjärnan.

Tillägg till föregående: Längre tillbaka i historien hade människor som hade ADHD det lättare, för då kunde de vara aktiva med kroppen hela tiden och hålla sig pigga genom det. Idag måste barnen sitta still i skolan. 

Barn med ADHD kan behöva små rörelsepauser då och då och att byta sysselsättning ofta, om det som de arbetar med  inte är så intressant för dem. 

Alltså komminen kan gå in och ta över föräldraskapet tillfälligt eller permanent enligt beslut.

Men det är inget man gör i första hand, om det inte fimns skäl för oro för barnets/familjens säkerhet.  I första hand försöker man arbeta med familjen och barnet genom olika insatser. Att omhänderta ett baen är ett mycket stort ingrepp i baenets liv och därför försöker man umdvika det. Man vill imte slapa mer skada än nytta. 

Det förekommer riktiigt konstiga hemförhållanden i olika typer av familjer, tyvärr. Ibland är det tydligt men ibland är det dolt. Önskeränkande att det bara är i kriminella kretsar.

Man börjar inte med ett omhändertagande utan att pröva många andra insatser först. Allr annat vore vansinnigt, eftersom ett omhändertagande är ett så stort ingrepp.