Inlägg från: Anonym (Jisses) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Jisses)

    Hon hatar min son

    Blir helt trött när jag läser detta!
    Din son har säkert en massa fina egenskaper, men dom kommer inte fram så som du nu låter honom leva. Att ta hjälp ab bup är inte bara för skolan ska kunna ge hon rätt hjälp, det är för barnets och er runt omkring skull. Vill du inte att han ska ha bättre förutsättningar och ha en chans att bli omtyckt? 


    fattar inte att ni flyttade ihop och planerade gemensamma barn, om han var så här redan då. Eller har det eskalerat sen du blev sambo och de andra barnen kom in i bilden? I vilket fall mår din son inte bra och behöver en bättre förebild i dig. Du behöver ta en paus från förhållanden och utbilda dig som
    förälder i hur du kan styra upp denna situationen. Vad sägs om att faktiskt lyssna på andra vuxna som har npf barn om att rutiner och regler faktiskt är det som fungerar? Sluta skylla på att det är sambon som gör fel, hon har försökt både med pojken och med dig men det blir ingen förändring.

    om nu pojkens mamma har drog o alkoholproblem, så måste du steppa upp och vara extra trygg och bra förälder. 

    barn kan vara vilda, men ditt barn skadar de andra barnen och de verkar inte vilja leka dessa brottningslekar osv, dom ska väl också får säga ifrån och ditt barn ska lära sig lyssna.

  • Anonym (Jisses)
    Goneril skrev 2025-11-24 13:41:47 följande:
    Men hur kan man komma tillrätta med TS förkastliga uppfostringsmetoder? Det finns ju ingen annan möjlighet än att skilja TS och sonen åt. Många här anser sig veta att det innebär ett trauma, men finns det några lösningar? Finns det föräldrakurser? Ett barn som lär sig att det är bra att vara hård och vild, som är hatat överallt och av alla och som inte kan behärska sig, hur ska det barnets framtid gestalta sig? Enligt hörsägen och enligt TS sambo lär han ha sagt att han ska "slå in bebisens skallben". Jag ryser. Det här barnet tycks redan vara förlorat, det dröjer inte länge förrän han är i händerna på kriminella gäng.                                                                                                                                                     Hur hanterade man varnartiga barn förr i tiden? På landet, där jag är uppvuxen, tog man sommartid emot storstadsbarn som redan hade börjat begå brott men som ännu inte var straffmyndiga. De fick arbeta i jordbruket hos bra familjer. Flera av dem, alltid killar, var undernärda; deras familjer hade inte råd med ordentlig mat. Nu fick de äta upp sig, de fick rätta sig efter bestämda sovrutiner och de fick arbeta fysiskt. De var trötta på kvällen och orkade inte hitta på något djävulskap. Dessa barn hamnade sedan hos fosterfamiljer, började sköta sig och flera som vi följde har det gått bra för i livet. 
    Ja de flesta kommuner/skolor anordnar gratis COPE föräldrautbildningar och bup brukar också ha utbildningar. Som förälder så behöver man kanske fråga efter det och be om hjälp tex via kuratorn eller skolsköterskan Om man inte har kontakt med BUP än.

    men att neka utredning när pojken har uppenbara problem både i skolan och i hemmet är inte bra. Med en mamma i missbruk så kan detta också ha påverkat honom både fysiskt (om hon missbrukade under graviditet) och psykiskt. Att som andra förälder inte ta detta på alvar och tro att det ska växa bort av sig själv är oansvarigt och naivt. pojken skadas bara mer av att inte låta honom och föräldrarna få rätt hjälp. Med en diagnos kan föräldrarna få verktyg om hur dom ska hantera situationer.
Svar på tråden Hon hatar min son