Inlägg från: Anonym (Jisses) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Jisses)

    Hon hatar min son

    Blir helt trött när jag läser detta!
    Din son har säkert en massa fina egenskaper, men dom kommer inte fram så som du nu låter honom leva. Att ta hjälp ab bup är inte bara för skolan ska kunna ge hon rätt hjälp, det är för barnets och er runt omkring skull. Vill du inte att han ska ha bättre förutsättningar och ha en chans att bli omtyckt? 


    fattar inte att ni flyttade ihop och planerade gemensamma barn, om han var så här redan då. Eller har det eskalerat sen du blev sambo och de andra barnen kom in i bilden? I vilket fall mår din son inte bra och behöver en bättre förebild i dig. Du behöver ta en paus från förhållanden och utbilda dig som
    förälder i hur du kan styra upp denna situationen. Vad sägs om att faktiskt lyssna på andra vuxna som har npf barn om att rutiner och regler faktiskt är det som fungerar? Sluta skylla på att det är sambon som gör fel, hon har försökt både med pojken och med dig men det blir ingen förändring.

    om nu pojkens mamma har drog o alkoholproblem, så måste du steppa upp och vara extra trygg och bra förälder. 

    barn kan vara vilda, men ditt barn skadar de andra barnen och de verkar inte vilja leka dessa brottningslekar osv, dom ska väl också får säga ifrån och ditt barn ska lära sig lyssna.

  • Anonym (Jisses)
    Goneril skrev 2025-11-24 13:41:47 följande:
    Men hur kan man komma tillrätta med TS förkastliga uppfostringsmetoder? Det finns ju ingen annan möjlighet än att skilja TS och sonen åt. Många här anser sig veta att det innebär ett trauma, men finns det några lösningar? Finns det föräldrakurser? Ett barn som lär sig att det är bra att vara hård och vild, som är hatat överallt och av alla och som inte kan behärska sig, hur ska det barnets framtid gestalta sig? Enligt hörsägen och enligt TS sambo lär han ha sagt att han ska "slå in bebisens skallben". Jag ryser. Det här barnet tycks redan vara förlorat, det dröjer inte länge förrän han är i händerna på kriminella gäng.                                                                                                                                                     Hur hanterade man varnartiga barn förr i tiden? På landet, där jag är uppvuxen, tog man sommartid emot storstadsbarn som redan hade börjat begå brott men som ännu inte var straffmyndiga. De fick arbeta i jordbruket hos bra familjer. Flera av dem, alltid killar, var undernärda; deras familjer hade inte råd med ordentlig mat. Nu fick de äta upp sig, de fick rätta sig efter bestämda sovrutiner och de fick arbeta fysiskt. De var trötta på kvällen och orkade inte hitta på något djävulskap. Dessa barn hamnade sedan hos fosterfamiljer, började sköta sig och flera som vi följde har det gått bra för i livet. 
    Ja de flesta kommuner/skolor anordnar gratis COPE föräldrautbildningar och bup brukar också ha utbildningar. Som förälder så behöver man kanske fråga efter det och be om hjälp tex via kuratorn eller skolsköterskan Om man inte har kontakt med BUP än.

    men att neka utredning när pojken har uppenbara problem både i skolan och i hemmet är inte bra. Med en mamma i missbruk så kan detta också ha påverkat honom både fysiskt (om hon missbrukade under graviditet) och psykiskt. Att som andra förälder inte ta detta på alvar och tro att det ska växa bort av sig själv är oansvarigt och naivt. pojken skadas bara mer av att inte låta honom och föräldrarna få rätt hjälp. Med en diagnos kan föräldrarna få verktyg om hur dom ska hantera situationer.
  • Anonym (Jisses)
    Anonym (Desperatman) skrev 2025-12-03 09:27:59 följande:

    Jag är närmare sonen som de här inlägget handlar om eftersom han har behövt mer hjälp av mig och mamman till andra barnet o ja inte är överens om nånting då hon vägrar låta oss ha kontakt oftast 


    Min sambo eller ex va de nu ska va har brytit all kontakt med mamma till sonen inlägg handlar om o är väldigt elak mot henne kallar hon nedsättande saker osv 


    Hon är inte så trevlig själv tyvärr 


    Vi fick ihop de när vi bodde tillsammans men nu har hon dragit o ja har tyvärr gjort bort mig på mitt jobb me en kollega o pga hela denna situationen har jag inte pallat gå och jobba på väldigt många veckor hade inte hon lämnat hade vi haft ett hem o mat till mig o min son också men hon prioriterar bara sig och sina barn även fast hon anklagat mig alltid för att sär behandla min son mot hennes barn o henne snacka om att tala emot sig själv dra från en dag till en annan hon har inte betalat nånting nu senaste tid förut gjorde hon det hela tiden . Hon säger hon inte orkar ha en relation me mig även fast ja tydligen ska skärpa mig pga sonen vilket känns vidrigt faktiskt 


    Du behöver växa upp och mogna. Det finns en anledning till varför dina ex agerar som de gör. fu har barn och har klantat till det på jobbet, då slutar man inte bara gå dit, man reder ut det som blev fel. Det är inte din ex-sambos ansvar att du inte får in lön till mat, det är ditt ansvar.

    Be om hjälp med struktur och rutiner, för du verkar ha dålig koll på hur detta påverkar både din och barnets vardag. Be om hjälp på jobbet hur du ska reda ut den situationen som uppstått. Be om hjälp om hur man möter ett bråkigt och stökigt barn. 


    som det låter har sin ex-sambo försökt hjälpa dig och stötta, men nu tröttnat för du inte lyssnar eller ändrar dig. Det är med största sannolikhet inte dina ex det är fel på utan du och valen du gör.

Svar på tråden Hon hatar min son