Hon hatar min son

Det är inget fel på din sambo. Felet ligger hos dig. 
Utifrån hur du beskriver din son hade jag inte släppt honom närmare än 10 m till en nyfödd!
Du ska föreställla förälder men kan inte göra en sådan grundläggande sak som att läsa för och med ditt barn!
Din son mår inte bra och du vägrar att skaffa hjälp. Det kallas för BARNMISSHANDEL! 

Du behöver kliva ur din bubbla där du "ser upp" till din son som att han vore självaste Gud himself!!

DU behöver söka hjälp...... du behöver komma komma ner på jorden och börja bry dig om BÅDA dina barn och inte bara ett av de. Bryr du dig om ditt andra barn överhuvudtaget? Jag har läst igenom hela tråden och ditt andra barn nämns nästan inte öht.... Eller kan du bara bry dig om ett barn, och då har du valt din son?

Förstår du ens att din son är en djurplågare och misshandlare... Som NIO åring???
Han stör alla andra människor runtomkring sig HELA tiden och har INGEN respekt för någon annan än sitt stora ego? Jag hoppas att ni inte bor i närheten av mig, för jag skulle aldrig våga släppa ut mina barn eller djur utanför tomtgränsen......

Det är ALDRIG tillåtet att slå, hota eller knuffa någon, oavsett om någon gör något emot personen först. Våld föder våld!!!

Var du själv likadan som liten och det är därför du tycker att allt han gör är helt okej?

Jag hoppas att ditt numera ex gör abort, så att hon och hennes stackars barn inte har någon som helst koppling till dig överhuvudtaget, och förhoppningsvis kommer minnena av er minska i sinom tid.
En abort är inte lätt, men hon verkar väldigt förståndig och inser nog att det är det bästa alternativet.

Som sagt, sök hjälp för alla andra människors skull!!! Ni är båda en fara för allmänheten - eftersom ingen av er tar ansvar för era handlingar.......

En del fosterhem är tyvärr inte bra, enligt min erfarenhet från skolans värld. Dessutom är det ett trauma att skilja barn från föräldrar. Men TS måste tänka om, att gå ut med godkända betyg är viktigt för att få ett jobb. 

Svår ADHD kan se ut så här som TS beskriver. För att barnet ska känna sig tillfreds så måste det hända något hela tiden, annars känner sig barnet olustigt och trött. Det är därför en vanlig skolmiljö blir svår. 
Ibland sätter barnet igång bråk bara för att det ska hända något.

Det här blir mycket värre om barnet inte har sovit tillräckligt antal timmar på natten och om det inte har ätit ordentligt. Det hjälper lite grand med motion en gång om dagen. 

Barnet självmedicinerar ofta genom att dricka mycket läsk eller äta godis. Sockret håller upp vakenhetsnivån. Risken är senare i livet att det som ungdom prövar andra saker för att hålla uppe vakenhetsnivån.

ADHD är alltså precis tvärt om mot vad människor tror. Barnet håller sig aktivt för att det ligger för lågt i dopamin. Dopamin håller en person pigg och fokuserad. Det är därför barn med ADHD kan fokusera på sådant som de tycker är roligt. När vi har roligt ökar dopaminnivåerna i hjärnan. 

ADHD-medicin ökar dopaminnivåerna i hjärnan.

Kanske jag går off topic nu, men jag tycker att det där låter som något man borde gå till pressen med. Det är ju superviktigt att dyslexiska barn får hjälp tidigt, så att de inte halkar efter i skolan.

Oavsett om det är en trolltråd eller ej, så är det enligt reglerna inte ok att i känsliga rummet spekulera om detta. Om du tycker att det är en trolltråd, lämna tråden och låt de som vill och tycker det är en intressant fråga diskutera. Det är riktigt tråkigt att se inlägg som bara för att de tycker ett ämne verkar otroligt eller inte riktigt passar in i andras syn på världen anklagas för att vara trolltråd.

Ah du e också finsk? Ja o sambon också. Nej kommer aldrig hända tar de min son får de me mig att göra! Men nu vägrar hon komma hem mer alls pga sonen och säger  hon vägrar låta våra barn ens leka på ute gymmet tillsammans ens en timma och han inte är saknad av någon. hon berättar hur vidrig man jag är och hur jag tydligen lär upp han att bli vidrig människa så fina saker säger hon till mig på kvällarna pallar ej leva knappt pga detta 
hon sa att hon inte tänkte låta sonen få sin största önskan uppfylld att spräcka skall benet på bebisen hur sjukt !! hon är inte frisk och sjukt aggressiv nu mera 

Rubriken borde varit "Alla hatar min son" eller snarare "Alla ogillar min sons beteende". 

Beteendet kan bro på något funktionshinder och då behöver han hjälp för det , men först en utredning. Men där är du stoppklossen.

Beteendet kan också bero på din (bristande) uppfostran. Vet inte vad du har för mål för din uppfostran, att han ska bli som du? Målet borde vara att han kommer överens med andra, lärare, kamrater etc. Råkar han ständigt i bråk är du misslyckats.

De folk inte fattar är att det är jävligt bra att va stark hård och snabb som kille och inget fel med det om nåt psyk fall slår han ska han bara te emot det nej
llande lösning har folket hakat upp sig det kommer! Han har en privat fröken som sitter bara me han med platta osv 
jag tänker lära han allt jag kan 
min sambo har ljugit för mig sagt hon vill satsa på oss men skiter fullständigt i oss nu och lämnat oss i en stört svår sits kring ekonomi och är dryg skyller allt på mig och sonen som är ett barn 
han har så klart ADHD som jag men jag vet vad han behöver inte alla andra han ska inte ta massa tabletter o skit det är droger är ni medvetna om det 

Hon har försökt att satsa på er men det är du som inte gjort något för att satsa på ER. Du satsar bara på DIG och DIN SON. Du satsar varken på henne, hennes barn eller ens på ditt andra barn.

Men nu får du ta och ta av dig offerkoftan. Du har två barn, ditt andra barn behöver dig precis lika mycket som din son. 

Och vaddå utan pengar till käk? Jobbar du inte eller har a-kassa? Barnbidrag? Det har ju nyss betalats ut. 

Jag har hela tiden trott att det räcker med att ni söker stöd, men ditt senaste inlägg gör att jag tänker att personen som upprepat att familjehemsplacering är det enda som kan rädda er har rätt.

Jag läste aldrig de tidigare...
Men såhär är det oxå. Oavsett hur ett barn beter sig så har en vuxen ALDRIG rätt att frysa ut barnet och verkligen inte i samma familj!? Att försvara henne i det här är bara sjukt. Pojken mår ju för fan inte bra? Det är väl då man som vuxen/förälder ska se det tidigt, finnas där HELA TIDEN om så behövs och göra allt för att pojken ska få det stödet och hjälpen som krävs oavsett vad fan det än gäller.
Att säga att han kommer bli kriminell, kvinnohatare mm är ju helt plockat ut helvetet! Hur fan kan ena tänka tanken på att säga så? 

sök hjälp för pojken så snart det bara går innan det går utför! Och då menar jag inte att han hamnar snett i livet utan att han inte orkar med sig själv!

Och ta den hjälpen du behöver utan din kvinna och vill hon inte finnas för dig då kan du be henne dra åt helvete. Älskar hon verkligen dig så finns hon även för dig och även för pojken.

Ni som skriver att det är fel på pojken är den sorten som har det perfekta livet med de perfekta barnen men döljer den verkliga sanningen. Sluta försvara och inse att pojken inte mår bra!!!!

Har TS någonstans uppgett hur gammal sonen är?

Ett barn som beter sig på detta sätt behöver all tillgänglig hjälp för att rikta upp sitt liv inklusive en utredning för alla tänkbara npf-diagnoser och därefter ev, medicinering. Han behöver ett annat hem, en annan omgivning där djur och andra barn inte finns åtminstone inte så länge en klar och stabil förbättring  har inträtt.

En förälder som beter sig som denna pappa ska fråntas vårdnaden om barnet. Han ser pojkens beteende som ett utslag av att han är lite vild av sig och att det bara är bra att pojken kan slåss och hävda revir. Han ser sin spegelbild och finner den normal. 

Man får hoppas att sambon nu har lämnat det gemensamma hemmet med sina biologiska barn och att hon skarpt funderar på abort med tanke på de gener det ofödda barnet oundvikligen bär på. Grymt ohälsosamt att stanna kvar i den miljön.

Det är bra, men det är ju tydligen inte tillräckligt, eftersom han fortsätter att göra dumma saker! 
Om du älskar honom och vill att han ska bli en bra vuxen så måste du göra mer/annorlunda! Om man provar en sak många gånger och det inte funkar, så måste man göra på ett annat sätt. 
Alla är eniga om att barn med ADHD mår bra av tydliga rutiner och ramar. Du är den viktigaste personen i hans liv, och det är din uppgift att ge honom det! Han försöker testa sig fram till hur han ska agera och vilka regler som gäller, och eftersom du skickar helt andra signaler än skolan, samhället, syskonen och sambon, så blir det ännu jobbigare för honom. 
Förklara tydligt hur man ska uppföra sig i en viss situation, och var sedan med honom i den situationen och se till att han gör så som du har bestämt. Ge honom sedan massa beröm när han klarar det, och berätta hur du sett att de andra människorna tex. log mot honom, sa tack eller vad som nu hände. (Det är beröm och bekräftelse han behöver, inte godis, tv-spel och dyra saker)
Han har haft det jobbigt länge, och det är en tuff uppgift du har framför dig, men om du älskar honom måste du steppa upp och våga göra det! För att klara det måste du våga ta emot hjälp - tex. gå en föräldrautbildning, samarbeta med skolans personal, osv. Det ÄR läskigt att våga visa sig sårbar och erkänna att man har begått misstag, men du MÅSTE våga det, för hans skull. 
Jag tror att du känner att alla är emot honom/dig, men det är de inte - de är emot att du inte gör något åt situationen. Om en människa visar att hen verkligen vill förbättra sig är nästan alla andra stöttande och hjälpande! 
Du har visat att du vill ha hjälp genom att skriva här. Ta det ett steg längre genom att skriva om en speciell sak som du vill förändra/förbättra, om du har några idéer etc. och låt oss hjälpa dig med idéer. Sedan genomför du dem och berättar för oss hur det gick. (kanske lättare att "blotta sig" online än IRL?)

Utifrån det du skriver om sms från din sambo så ja din son är ett monster! Ett monster som DU har skapat!
Du är en olämplig förälder och borde inte få ha några barn alls i din närhet NÅGONSIN!!!
Sterilisera dig för helvete så att du inte sätter fler barn till jorden! 

Jag har jobbat på soc under 10 år och detta är glasklart omhändertagande som borde ha skett för längesedan! 

Du vet inte vad uppfostran är för något. Du saknar förmågan att förstå hur man uppfostrar!

Jag hoppas att din sambo väljer abort för hon kan inte ha ett barn med dig. Ett barn till som du kan förstöra. 

Din son mår inte bra av att vara i din närhet! Du är som gift för honom då du inte vet vad det är att vara förälder. 

Friheten jag har nu, att uttrycka mig hur sjutton jag vill, eftersom jag inte längre arbetar på soc. Jag behöver inte vara politiskt korrekt här, på ett anonymt forum. 

Och tro mig. Det finns tillräckligt med folk på soc som gärna hade uttryckt sig som jag gör!

Alltså var kom missbruket ifrån, det har inte talats om det i samband med TS? I en sådan här tråd kan det bli för breda slängar. 

Ja, pojken har utvecklat något slags trotsbeteende, utöver att han förmodligen har en tydlig  neuropsykiatrisk nedsättning i grunden. Trotsbeteende kan utvecklas av många orsaker och ofta är det flera orsaker i kombination. 

Det kan man få utrett och stöd för inom BUP. Förmodligen även medicin för att klara skolgången.

Viktigt att veta är att de som medicinerar mot ADHD har lägre missbruk och sedan färre antal åtal för misshandel som vuxna, än de som inte medicinerar.

Däremot kan det vara svårt att ställa in medicindosen och få rätt sort. Kan ta tid för vården att få det rätt. Medicineringen minskar behovet att hålla sig pigg med godis och cola. 

Fadern måste se till att pojken varvar ner på kvällen i god tid före sänggåendet. Ha fasta tider för att gå och lägga sig och en maxgräns för tid för spel på internet under dagen. I värsta fall får han väcka pojken tidigare på morgonen för att vända dygnet rätt under en period. Barn med de här svårigheterna behöver sova sina timmar. De blir helt utan hejd annars. Detsamma gäller motion en stund en gång varje dag.

Inte uppmuntra sonen  till våld! Och lära sonen att vara varsam med andra barn och djur. Helt grundläggande för att han ska kunna fungera i samhället. Det finns ingen anledning för sonen att vara tuff mot andra barn som inte är tuffa! Ingen alls!

Har pojken en egen resurs på rasterna i skolan så kan den personen se om de andra barnen bara skyller allt på sonen, eller om sonen själv bidrar till bråken. 

Det är alltså inte helt ovanligt att barn retar upp ett barn som de vet blir så kul rasande (som har neuropsykiatriska svårigheter, som exempelvis ADHD) och sedan skyller allt på det barnet.

Samtidigt som ett barn med sonens problematik ofta ger sig på andra barn. Alltså både offer och förövare i samma barn. 

Problemet när skolan skickar hem ett barn för att det uppför sig illa, är att det blir som en belöning. Barnet slipper vara i skolan och kan sitta hemma och spela eller titta på saker på dator/mobilen. Livsfarligt därför att barnet då kommer att se till att få gå hem så ofta som möjligt. Förklara detta för personalen. Det är svårt att påverka skolan, men om de förstår mekanismerna så kanske de gör annorlunda. 

Ofta är det bra om ett barn med de svårigheterna har någon lugn plats i skolan dit de får gå undan när det blir för mycket. Dit bara det barnet får gå. 

Ibland blir det bättre om barnet får gå i en liten grupp med barn med olika svårigheter. Där finns ofta pedagoger som kan mer om sådana svårigheter och undervisningen är anpassad till barn som har det. Det är ingen garanti, men ibland blir det lättare för barnet. 

Tror att det för alla barnen är bäst om TS och sambon blir särbo. Där har den kvinnan gjort en rimlig bedömning. Det är många par med barn utan neuropsykiatriska svårigheter som blir särbo istället för sambo. Inget ovanligt. 

Alkoholbruk hos modern tidigt under graviditeten kan leda till vissa svårogheter hos bsrnet. 

Jag förstår att Goneril inte tror att till exempel ADHD /autism existerar. Men inom läkarvetenskapen är man enig om det.