Hon hatar min son
Ja bästa att göra slut hon är riktigt vidrig elak person som inte visade sina rätta sidor i början riktig skit förhållande rent ut sagt
TS
Jag har läst samtliga dina inlägg nu.
Du vill inte ha en diagnos. Fine. Men det är också ditt ansvar att din son faktiskt passar in i samhället, om än på hans villkor.
Så vill du inte att han ska utredas eller så får du fixa sakerna själv. I alla kommuner finns det föräldrautbildningar. Dels för barn, upp till 12 år och dels för tonåringar och de där emellan. Det handlar inte om att vara en dålig förälder det handlar om tips, råd och stöd.
Anmäl dig till en sådan fysisk kurs (en del har digital men fysiska är bättre). Gör det för din skull och din sambos skull.
Börja där. För ditt framtida barn. För ditt andra barn. För din sons skull. För din skull.
Sedan måste jag bara skriva att hade jag inte vetat bättre så hade trott att du bodde där jag bor men den killen är äldre. Hans pappa är lik honom. Mycket skit har runnit under broarna, nästan förvånande att det inte blivit fängelse. Sonen är idag med i ligistgänget. Skolkar en del, skolan är inte viktig - för pappa har ju klarat sig. Hans förebild. Det finns definitivt adhd i den familjen med eller utan diagnos. Ryktena på bygden säger att det ligistgänget inte är långt ifrån gängkopplingarna trots att vi bor en bit ifrån de större städerna.
Du har fortfarande din chans att få rätsida på detta. Det är inte som när du växte upp. Internet sprider saker fort. Snapchat är en guldgruva för att hitta sådana som din son. Streetsmart.
Gå en kurs. Ta hjälp. Nu. För dina barn skull.
Ja, stödfamilj. Men inte familjehem. Att familjehemsplacera har så många negativa följder (förlorad trygghet, försämrad kontakt med släkt och kompisar, byte av skola mm), så situationen i hemmet måste vara mycket allvarlig för att en sån placering ska innebära en förbättring. Jämför med de finska krigsbarnen där barnen som levde i krig, men hos sina föräldrar, mådde bättre än de som togs till Sverige.
För barn med npf kan miljöförändränringar vara jättestressande, mycket värre än för neurotypiska barn.
Mitt barn sattes på grund av ett missförstånd i jourhem (men kom relativt snabbt tillbaka till mig igen) och trots att det var en jättegullig familj hen kom till så har placeringen satt djupa spår som till exempel rädsla för all typ av omsorgspersonal. Hen litar inte länge på skolsköterska etc utan är hela tiden rädd att säga något fel och att det ska leda till att hen blir kidnappad igen, som hen själv uttrycker det.
Han får så mkt skit redan så vi har sagt bestämt nej till bup han har redan en person me sig överallt hela dan i skolan
han kan inte ens säga till när ett annat barn gör fel för då säger de han ljuger och skvallrar de har vart senaste tema förra veckan och någon slog honom då fick han skulden när han vart så arg att han slog sönder ett fönster
han hatar skolan o har nu grov ångest att ens gå dit och jag förväntas pröjsa rutan får noll stöd av tjejen i detta hon är skit verkligen förlåt
vi har soc o massa därifrån vi ska göra nu framåt de är sjuka i huvet ibland bara men det är en annan historia
de e skillnad på att va kriminell och slå tillbaka mot idioter som ska backa
det vet min son om. Jag kör han bli smart snabb och stark
Ja lär inte han o göra kriminella saker han sett en del men vi har pratat genom det och har lugnat sig nu va ja gör när han är hon sin mamma är inget som skadar han
De folk inte fattar är att det är jävligt bra att va stark hård och snabb som kille och inget fel med det om nåt psyk fall slår han ska han bara te emot det nej
llande lösning har folket hakat upp sig det kommer! Han har en privat fröken som sitter bara me han med platta osv
jag tänker lära han allt jag kan
min sambo har ljugit för mig sagt hon vill satsa på oss men skiter fullständigt i oss nu och lämnat oss i en stört svår sits kring ekonomi och är dryg skyller allt på mig och sonen som är ett barn
han har så klart ADHD som jag men jag vet vad han behöver inte alla andra han ska inte ta massa tabletter o skit det är droger är ni medvetna om det
Man kallar inte ett barn efter psykopat o va fan hon nu säger det är hon. har inte ens pallat jobba eller göra nånting sen hon blev så här är super deprimerad
Det är inte lätt att ta hand om massa ungar när grabben vaknar hela nätterna och skriker och går till mig eller oss.
hans mamma spårar ur totalt med drickande och paranoida vanföreställningar. Sambon vägrar fortsatt komma hem så nu står vi utan pengar käk snart pallar ej jobba i detta läge hon kommer me olika dåliga förklaringar efter varandra så snart får alla som de vill han hamnar på soc skolan klagar o han får bara ta all skit de sprider runt om han på skolan hinner inte lämna han innan de vill ja ska hämta han hur normalt är de
så nu står ja här medan världen pissar på oss
ja kan inte tänka på andra barnet när de är såhär tyvärr asså
sambon vägrar hjälpa osv
De här SMS fick jag igår som exempel på va hon skriver För att han beter sig förjävligt jag vägrar vara runt honom för inte regler får finnas för honom. Ska jag ge ett exempel från senaste dygnet vi umgicks med barnen.
Ja vet min son kan va så o säger till han men ja upplever att alla ser min son som monster och han är mer vild va ska man göra man kan inte lägga in han på psyk
Hon har aldrig varit våldsam mot min son då hade hon inte haft de bra kan ja säga
jo tack hon tog med mitt yngsta barn hem till mamman nyligen inte fått tillbaka ungen sen dess så bra beter hon sig de är kidnappning för er som inte känner till det