• Tillsammans73

    Jag och min bror

    Hej, jag och min bror har problem att reda ut. Men vi har olika åsikter om hur det ska gå till för vi har upplevt problemen eller händelserna på olika sätt. 
    Min bror anklagar mig för att ha övergivit honom i tonåren när han hade det svårt med mobbing och föräldrarnas dåliga hantering av deras skilsmässa. Tror jag, han vill inte prata om det. Han har skrivit på WhatsApp för många år sen och då tydde jag det på detta viset. Han anklagar mig även för att ha struntat i att försvara honom när mina dåvarande kompisar skall ha bråkat med honom. Samt att jag har haft sönder hans leksaker på den tiden det begav sig. Vi var 13 och 8 år. Jag var äldst. 
    Jag har tagit åt mig allt, även om jag inte minns allt då jag är 50+ nu, och verkligen bett om ursäkt. Men det går han inte med på. Jag mår skit såklart för detta, men undrar om jag kan göra nåt mer. Han klipper kontakten med mig i långa perioder, nu ända sedan augusti. Vad ska jag göra?


    Ledsen storebror
  • Svar på tråden Jag och min bror
  • MsM84

    Har du lyssnat på honom och bett om ursäkt och han stänger ute dig ändå - då kan du inte göra något mer.

  • Anonym (Ge)

    Gissar att han perioder av depression om er kontakt går fram och tillbaka. Många som har blivit mobbade som barn får problem med ångest och depression senare i livet. Kanske kan han vara avundsjuk på dig som inte råkade ut för det? Du var också äldre vid skilsmässan mellan era föräldrar. 

    Det här är en av flera anledningar till att skolorna måste ta mobbning på allvar.

    Tänker att du kan vara där som brorsa när han "släpper in dig". Fråga honom om det är något du kan hjälpa honom med. Du har ju redan bett om ursäkt. 

    Föräldrar kan bete sig olika mot sina barn. Så han kanske hade det sämre än du, eller så var det kombinationen av skilsmässa och mobbning som blev för mycket för honom. Låt var och en ha sin version av barndomen.

  • Anonym (Ge)

    Tillägg till föregående: Syskon kan göra taskiga saker som att ha sönder en leksak. Men orsaken till hans dåliga mående är troligtvis inte det, om det inte var så att du var på honom på olika sätt gång på gång. 

  • Anonym (A)
    MsM84 skrev 2025-11-23 19:40:56 följande:

    Har du lyssnat på honom och bett om ursäkt och han stänger ute dig ändå - då kan du inte göra något mer.


    Instämmer.
  • TvillingmammaVästgöte

    Förstår att du är  ledsen, men det är inte rimligt att skuldbelägga dig som han gör för händelser så långt bak i tiden. Han mår troligen dåligt. Var snäll mot honom, men inse att  det är inte ditt fel om han blev mobbad eller om dina föräldrar hanterade skilsmässan dåligt. 

  • Tillsammans73
    MsM84 skrev 2025-11-23 19:40:56 följande:

    Har du lyssnat på honom och bett om ursäkt och han stänger ute dig ändå - då kan du inte göra något mer.


    Jag har lyssnat på honom så mycket som han har låtit mig göra. Men det saknas nåt i historien han sitter inne med. Jag känner det i magen. Men jag kan inte komma på det på egen hand. Har försökt analysera min uppväxt och hittar inget mörkt som min lillebror verkar gjort❤️
  • Tillsammans73

    Jag anar en viss avundsjuka och det är ju fruktansvärt om han blivit behandlad annorlunda på det viset att han känt sig kränkt, liten eller inte sedd av våra föräldrar. 


    Anonym (Ge) skrev 2025-11-23 20:05:24 följande:

    Gissar att han perioder av depression om er kontakt går fram och tillbaka. Många som har blivit mobbade som barn får problem med ångest och depression senare i livet. Kanske kan han vara avundsjuk på dig som inte råkade ut för det? Du var också äldre vid skilsmässan mellan era föräldrar. 

    Det här är en av flera anledningar till att skolorna måste ta mobbning på allvar.

    Tänker att du kan vara där som brorsa när han "släpper in dig". Fråga honom om det är något du kan hjälpa honom med. Du har ju redan bett om ursäkt. 

    Föräldrar kan bete sig olika mot sina barn. Så han kanske hade det sämre än du, eller så var det kombinationen av skilsmässa och mobbning som blev för mycket för honom. Låt var och en ha sin version av barndomen.


  • Tillsammans73
    TvillingmammaVästgöte skrev 2025-11-23 20:27:57 följande:

    Förstår att du är  ledsen, men det är inte rimligt att skuldbelägga dig som han gör för händelser så långt bak i tiden. Han mår troligen dåligt. Var snäll mot honom, men inse att  det är inte ditt fel om han blev mobbad eller om dina föräldrar hanterade skilsmässan dåligt. 


    De orden var rätt goa att läsa. Tack ska du ha. 
  • Anonym (Ge)
    Tillsammans73 skrev 2025-11-23 21:19:20 följande:

    Jag anar en viss avundsjuka och det är ju fruktansvärt om han blivit behandlad annorlunda på det viset att han känt sig kränkt, liten eller inte sedd av våra föräldrar. 


    Det är rätt vanligt att föräldrar inte orkar med sin föräldraroll riktigt under en skilsmässa. Han kanske led mer av det för att han var yngre.

    Men just mobbning och depression/ångest i vuxen ålder har ett statistiskt samband.

    Men detta med föräldrarna eller mobbningen kan ju inte du hjälpa. Det får du tänka om du känner dig anklagad.

    Men han kan som sagt vara avundsjun på att du klarade dig bättre. 
Svar på tråden Jag och min bror