Lite hjälp på traven

Henke1982 · 2025-11-30T00:23:01+01:00

Hej jag är en 42 årig man som levt i ett förhållande nästan hela mitt vuxna liv. nu när det har tagit slut känner jag mig rätt vilsen. jag har ingen aning om hur man träffar någon ny. Dessa dejtingappar har jag bara hört negativt om då alla tenderar att bli oerhört ytliga bete allmänt illa (både kvinnor och män), så det har jag inte vågat prova än. Inte för att jag skäms över mitt utseende, är rätt nöjd med det mesta faktiskt. Men då jag inte har kommunicerat med andra kvinnor på det flirtiga sättet på 20 år, så visar det sig att jag inte har en aning om någonting. hur söker man kontakt med någon utan att det blir konstig stämning, och var är bästa ställena att söka kontakt. Jag saknar tvåsamheten rätt mycket faktiskt. Inte bara det sexuella, utan all form av fysisk närhet. saker som att sitta i soffan med att glas vin och somna till en film tillsammans. eller bara det att ha någon nära sig när man ska sova, någon att hålla handen på promenader mm. kom hjärna med tips, känner mig lite vilsen.

När första äktenskapet tog slut efter 20 år träffade jag en kvinna i jobbet efter ganska kort tid. Hon sa att jag hade verkat "så himla gift".

Jag hade helt enkelt inte de där antennerna ute, de hade varit indragna så länge. Men att bli förälskad i henne var fantastiskt. Tänk att hon var intresserad! Av mig!

Det varade inte särskilt länge, men blev ändå en spark in i ett nytt liv. Antennerna åkte ut igen.

Jag tror att det finns många sätt att träffa någon. Idag är det vanligt med sociala medier, de gamla sätten finns kvar - krogen, kören, grannarna, vänner etc.

Man mår nog bäst av att inte ha alltför stort fokus på att träffa någon ny, mer på att bygga sitt självförtroende och trivas ensam.

Anonym (H) skrev 2025-12-02 14:51:07 följande:

I många läggen handlar det inte om att ragga eller flirta.

Man stöder på någon i ett vardagligt sammanhang, det kan vara på jobbet, grannen, brorsans 40-årsfest, utbildningen. Man upptäcker att man trivs väldigt bra tillsammans, kan prata om det mesta, uppskattar sällskapet och samtalen. detta sker stegvis och över tid. Man börjar göra saker tillsammans, konsert, träning, fågelskådning och så en dag övergår det till en kärleksrelation.

Ja, precis. Att man inte kan inleda en relation med någon i bekantskapskretsen eller en granne förstår jag inte.

Man känner ju av väldigt snabbt om någon alls är intresserad. Det kan ta två minuter. Jag skulle aldrig "tjata".

Anekdotiskt: Jag blev sammanförd med C av en gemensam vän. C var även granne. Det började med middagar, bio och mycket prat. Nu har vi hängt ihop i 27 år.

Lite hjälp på traven

INNEHÅLL