IVF 2026
Så glad att äntligen kunna delta i en sån här tråd. Pga (olagliga visade det sig) regler i ett annat land vi bodde i så var vi förbjudna från IVF i 2 år. Har nu sedan flyttat tillbaka till Sverige och nu är IVF-start väldigt nära. Vi har varit ofrivilligt barnlösa i över 3 år nu.
Min mens är beräknad till 9/3, ska starta med Rekovelle 10/3 (om vi får plats denna omgång - det var visst många som startade samtidigt - annars får vi starta i april). Därefter Fyremadel/Ganirelix 5 dgr senare.
Har ett AMH-värde på 32 pmol/L vilket jag förstod skulle vara bra så det känns ändå hoppfullt. Min partners spermaprov var normalt.
Det är så snart vi börjar så har inte riktigt hunnit landa i allt - fick denna information igår. Just beställt alla mediciner och är mest nojig att de ska hinna anlända i tid då en del var slut i lager. Skulle ju vara riktigt tråkigt att behöva skjuta upp 1 månad enkomt för det.
Jag är lite nojig över själva sprutorna, Rekovelle verkar helt OK och där fanns tydliga instruktionsfilmer att se, men Fyremadel/Ganirelix måste jag nog be någon annan göra på mig. Är så rädd att göra fel och att jag på något sätt inte får i mig medicinerna/tar sönder sprutorna på något vis? Själva äggplocket är jag inte orolig för, det är ju någon annan som faktiskt "presterar" där, mer att bara stå ut med ev. smärta.
Har ni andra några tips gällande sprutorna?
Det lät riktigt segt! Vad har du fått för instruktioner där, är det andra eller tredje mensdagen du ska börja?
Sommaren kommer ju med stormsteg och hoppas verkligen hinna med åtminstone 2 försök innan det blir något sommaruppehåll (som jag antar att de flesta kliniker har att döma av tidigare trådar jag läst).
Här i Västernorrland har vi haft en hel del sol sen i helgen, hoppas att ni också haft fint väder. Tycker att det piggar upp och gör en mer hoppfull!!

. Jag var också och hämtade en sån behållare från Apoteket som man kasserar sprutor i. Så hade det färdigt innan och gjorde iordning en liten "station" hemma.
Jag är också 33 och känner igen din känsla, extra jobbigt är det när det känts som "alla" runtomkring en fått barn på rullande band. Har tack och lov varit skonad från kollegor som frågat "om det är dags för barn".