Ensam med att hantera efterspelet efter en inläggning

Det låter som att du är omgiven av människor som inte riktigt har kapacitet att ta till sig att du varit livshotande sjuk och att detta faktiskt inte är något man väljer. Det låter som om de just är självupptagna med sitt eget och att detta blir stressade för dig som nu ska ta dig tillbaka. 

Jag tänker att det tar lite tid att bearbeta en akut sjukdom och suicid-problem och att det är så att det kommer ta lite tid för både dig och andra att hitta sätt att förhålla sig till det som hänt. Ibland är det ju också så att sjukdomen förvärrats av omständigheterna runtomkring och att detta nu syns extra tydligt genom att folk är arga.

Det är inte logiskt och rätt, utan mycket ett uttryck för en allmän ångest som nån vill bli av med. 

Utifrån mängden suicid på ett år är du knappast ensam. Däremot så är det inte så att personer med förståelse finns just i din omgivning.