Anonym (Bara jag)

Mon 29 Dec 2025 09:54

95 svar

Ni som har goda erfarenheter av farföräldrar

Jag har fått en sån orimlig sorg och oro så jag skulle vilja höra lite motvikt.

Jag är en pojkmamma, har två söner. Överallt här jag bara om hur bra det är med döttrar, hur svärmor är hemsk, hur man inte vill låta farmor ta del av familjen på samma vis som mormor får. Hur pojkar ger mindre, hur döttrar är bättre på ja, det mesta. Hur alla är så glada att de äntligen får en dotter.

Och jag känner en sorg för den här bilden folk målar upp. Jag har två fantastiska killar som är omsorgsfulla och bryr sig, har andra män i deras närhet som också är väldigt omtänksamma och bryr sig.

Men kan inte ni som själva har en god relation med farmor och eller svärmor bara lyfta era goda exempel här? Jag skulle bera behöva höra den sidan av myntet också efter ännu en "hurra det blir en dotter, först nu är allt komplett"-brrättelse jag läst.

Anonym (Bara jag) Trådstartaren

Mon 29 Dec 2025 10:13

#2

Anonym (l) skrev 2025-12-29 10:04:42 följande:

Ja, den låter en smula orimlig. Det finns bra män och det finns många som inte bryr sig om vilket kön de får på barnen. Många som inser att vad man kan göra med en pojke respektive flicka, vad deras intressen blir inte behöver vara i någon mall om vad idioter tyckte är manligt/kvinnligt. Vi har kommit längre än så.

Jag älskade min farmor väldigt mycket och hon var en stor del av mitt liv som barn. Att en mormor kan bli närmare, visst förstår man hur det är men det beror också på hur svärföräldrarna faktiskt beter sig. Hur de respekterar gränser mamman har etc. Där tror jag min mormor hade haft det svårare om hon varit min farmor.

Men det är lite det jag menar med, det du skriver i andra paragrafen. Att farmor har mer krav för att få samma som mormor. Farmor har en svärdotter som ofta inte verkar gilla henne, medan mormor kommer undan med mer liksom. Det är ju rätt tråkigt på ett vis om det är så.

Jag hoppas ju vi kommit längre med, men det är fortfarande väldigt många som uttrycker att döttrar är bättre. Så jag skulle helt enkelt mest vilja höra exempel som ditt på motsatsen eftersom jag inte hör det uttryckas lika ofta.

Det jag hör är hur döttrar är omvårdande medan söner överger föräldrar. Hur döttrar kommer närmare, hur döttrar ger en närmre kontakt med barnbarn och hur farmor får träffa barnbarnen på nåder medan mormor såklart får träffa dem hur mycket hon vill och hjälpa för hon är ju ändå mormor.

Så jag skulle mer vilja höra verkliga exempel på motsatsen än hypotetiska så att säga.

Anonym (Bara jag) Trådstartaren

Mon 29 Dec 2025 11:46

#6

Anonym (du) skrev 2025-12-29 11:27:31 följande:

Jag tycker att dina tankar är ganska osmakliga, som att du skaffat barn för att säkra upp ditt eget liv och din bekvämlighet. Din barn ska vara omvårdande mot dig, inga krav på hur du ska behöva bete dig mot dina vuxna barn osv. Döttrar är bättre för att de är som mamman och ställer upp på mammans krav?

Men, barn finns inte till för sina föräldrars skull, utan man lånar dem ett tag under deras uppväxt. Hur relationen sen ser ut när barnen är vuxna beror till stor del på hur föräldern beter sig och har betett sig under uppväxten. Såsom du tänker och resonerar kan jag föreställa mig att både söner och döttrar skulle vilja skapa avstånd till dig när de är vuxna.

Du läser in extremt mycket och är otroligt otrevlig istället för att bara svara på frågan eller låta bli.

Jag säger eller antar vare sig a eller b, utan vill mest höra om motsatta erfarenheter än de jag får läsa och höra hela tiden. Thats all.

Inga barn finns för sina föräldrar och alla andra klyschor jag också kan rabbla upp precis lika snabbt som du gjorde som automatiskt svar här. Det var heller inte något jag diskuterar.

Anonym (Bara jag) Trådstartaren

Mon 29 Dec 2025 11:47

#8

Anonym (l) skrev 2025-12-29 11:20:15 följande:

Att mamman till barnet är mer förlåtande till vad ens mamma gör, oavsett om det är sunt eller inte ja... De har även ofta en närmare relation och att mormor kanske får se dottern i mer utmattade situationer som det ofta blir med småbarn än svärmor som hon är rädd för ska döma att det är ostädat. Ja så blir det lätt och det viktiga är att svärmodern faktiskt är lyhörd.
Min bästa vän har fått barn för några månader sedan och jag kan lova dig att både mormor och farmor är ytterst involverade.

Absolut. Men pappan borde ju då kunna låtas ha samma relation med sin mamma (och pappa), och samma avstånd mot mormor som mamman har mot svärmor. Pappan borde ju också vara oroad att mormor dömer liksom, om mamman är det för att farmor dömer?

Anonym (Bara jag) Trådstartaren

Mon 29 Dec 2025 11:56

#10

Anonym (du) skrev 2025-12-29 11:50:56 följande:

Ja, där ser man, så snabbt vände det när du inte blev struken medhårs. Jag svarar bara på det du själv skriver, att döttrar är omvårdande och att mormor ges fri lejd utan krav. Och att du ser det som positivt (för dig) vilket antyder att du ser barnen som att de ska tillgodose dina behov av att bli omvårdad, få tillgång till barnbarn osv, utan krav på ditt beteende och agerande.

Snälla.

Du skriver något som är medvetet provocerande och som du själv tolkat in helt annat än vad trådstarten gäller. Sen får du mothugg och blir då sur och ska gå på ännu mer med egna påhitt. Jag har inte sagt vad du påstår och därför kan jag inte svara på det, det är inte att bli sur eller bli struken åt något håll, det är bara att du skapar en helt annan tråd.

Klassisk härskarteknik, ett sätt att skapa ett scenario ingen nämnt och sen utgå aggressivt från det. Också väldigt genomskinligt och tråkigt sätt.

Gott nytt år på dig med.

Ps: det jag skrev är alltså, för förtydligande för dig, inte det jag anser utan det andra sagt och påstått åt mig.

Anonym (Bara jag) Trådstartaren

Mon 29 Dec 2025 13:13

#16

Anonym (du) skrev 2025-12-29 12:02:03 följande:

Vad är då ditt stora bekymmer med att ha söner som du tror inte är så omvårdande gentemot sina mödrar och ger sina mödrar tillgång till barnbarnen?

Att jag inte har så många exempel eller historier just om det utan att det jag hör om är precis det jag skriver om i trådstarten. Jag önskar få höra om fler goda och fina exempel. Vilket var precis det jag skrev om.

Anonym (Bara jag) Trådstartaren

Mon 29 Dec 2025 14:16

#19

Anonym (Mirabell) skrev 2025-12-29 13:44:38 följande:

Fast jag tror mammor faktiskt blir dömda på ett helt annat sätt än pappor blir. Jag har aldrig hört någon klaga på en pappa att det är ostädat hemma när det bor en kvinna i samma hem.

Men det här måste ju också vara en förlegad grej snart om det nu blir mer jämställt. Att båda förväntas ta samma ansvar.

Anonym (Bara jag) Trådstartaren

Mon 29 Dec 2025 14:20

#20

TvillingmammaVästgöte skrev 2025-12-29 14:12:43 följande:

Jag är lite orolig, jag har en son, och jag ser hur illa behandlad min mamma blir av min bror och svägerska.

Så fort de kan få något , då skall de och deras familj vara lika viktiga som jag och min familj.

Men när det handlar om att hjälpa min mamma på olika sätt, eller ens umgås, då hamnar hon alltid mycket lågt i prioriteringen.

Min svägerska prioriterar sina föräldrar till 100% och som i de flesta familjer i Sverige är det hon som bestämmer vad familjen gör och var tex jul skall firas. Och det är inte min svägerska som gör allt i deras hem, min bror lagar tex all mat.

Jag upplever att svenska män är för snälla. Jag tror vi måste lära våra söner att tuffa till sig och våga säga vad de vill. Stärka våra söners självkänsla, lära dem att stå upp för sig själva, det är viktigt

Sen har jag bestämt att inte vara så snäll som mina föräldrar. Firar man inte jul tillsammans, då ger man inte julklappar . Blir man inte bjuden på födelsedagskalas, då blir det inga presenter, etc.

Du sätter ord på min oro och jag förstår liksom inte varför det är så heller. (I min familj turas vi om vid jul så att bådas föräldrar får julfirandet lika mkt och ibland bjuder vi in alla till oss). Jag pratar alltid gott om min mans föräldrar för barnen, eftersom deras relation är viktig för mina barn.

Men just detta att som farmor bli nedprioriterad av sin sonhustru förstår jag inte hur någon kan göra. Dels kan man ju en dag själv ha samma roll, dels är det ju rent krasst usel behandling av sina barns farmor (som för barnen är lika nära som mormor).

Anonym (Bara jag) Trådstartaren

Mon 29 Dec 2025 16:30

#33

Anonym (du) skrev 2025-12-29 15:09:12 följande:

Det är ju fortfarande din mammas sak att avgöra och åtgärda. Om hon inte kan prata med sin son om sånt han gör som gör henne ledsen så är det kanske ett tecken på att relationen dem emellan inte är så bra. Ofta är ju relationer mer komplexa än vad som syns utifrån och som andra känner till.

Eller så är sonens fru dominant och misstror andra kvinnor med, och vill inte släppa in nån än sin egen mamma.

Anonym (Bara jag) Trådstartaren

Mon 29 Dec 2025 16:33

#34

Anonym (dis) skrev 2025-12-29 15:56:54 följande:

Jag har alltid haft en bra relation till mina svärföräldrar, men ofta har man kanske en närmare relation till sina egna föräldrar. (Om den inte är dålig av något skäl.)

Och här kommer vi till pudelns kärna.

SÖNERNA FÅR STEPPA UPP!

Det är INTE döttrarnas ansvar att ensamma hålla ihop familjen, hålla kontakt med både egna föräldrar och svärföräldrar, se till att allt är rättvist och att alla har det bra på bekostnad av sig själva.

Döttrarnas ansvar är att göra sin del samt inte bromsa. Det är inte ok att bestämma allt, men inte heller att få allt eller det mesta ansvaret.

Alla pojkmammor och blivande farmödrar där ute: Ställ lite krav på era söner och lägg inte allt på svärdöttrarna. Visst är farmor och farfar lika viktiga som mormor och morfar! Då får barnens pappa se till att de också behandlas som det, inte strunta i sina föräldrar eller lägga det på sin fru.

Har du snälla och omtänksamma söner TS, som tar ansvar för familjelivet, behöver du kanske inte oroa dig för att bli nedprioriterad eller bortprioriterad som farmor?

Nej såklart. Men alla flickmammor får också lära sina döttrar att lita på andra med och låta männen ta plats och ta beslut med. Som för Tvillingmammavästgöte gjorde ju mannen mkt men frun ävägrade kompromissa eller ge svärmor plats.

Man måste våga även släppa kontrollen även om mannen gör på ett annat vis än en själv.

Ni som har goda erfarenheter av farföräldrar

INNEHÅLL