Flytta?

Jag tror inte alls  att flytta är lösningen utan du behöver ta itu med dom hjärnspöken du har via tex en samtalskontakt av något slag. 
Att bo i hus skiljer sig inte från en bostadsrätt som du tror. Utan det känns som att många saker du övertänker och bara finns hos dig själv.  
Du har satt en hög press på dig själv av någon anledning.  

Man måste inte alls fixa hela tiden i ett hus. Ingen tvingar dig att renovera badrummet om du inte måste åtgärdas något akut.  

Många tjänster kan köpas den dagen behovet uppstår. Som att tapetsera om något rum. 

Hur gjorde du med såna ssker i en bostadsrätt?  Lät det vara slitet eller hur tänkte du kring renovering där? Varför skulle det vara annorlunda nu? 

Och jag håller inte alls med Granbarr ovan. 
Det är absolut skillnad i både ansvar och rena behov av underhåll.
Såklart är behovet mindre i ett nytt hus än i ett äldre men även om något ligger 15-20 år framåt i tiden så är det saker att ta höjd för, kanske även ekonomiskt.

Så hjärnspöken?
Vet inte, du känner som du känner och det skaver.

Kan din partner ta på sig ett större ansvar? Både kring det ekonomiska och det praktiska, alltså trädgård, snöskottning, utebelysning, odling, klippa gräs, tukta träd och buskar. Vad som nu gäller hemma hos er.

Då kanske du kan vara okej med att "bara bo"? Annars behöver du nog ta upp det. Det är möjligt att diskussion uppstår men så är det i livet, man prioriterar olika, saker är olika viktiga för en och somligt är enklare att kompromissa om än annat. 

Hjärnspöken finns, men det här är något annat.

Det ska sägas att jag tar ett stort ansvar hemma med att städa, handla, skjutsa och engagera mig i barns aktiviteter samt sköta ekonomi och ta hand om bilen.

Men huset, med allt vad det innebär, blir övermäktigt. Inte minst mentalt. Bara blotta tanken på att något skulle gå sönder och behöva åtgärdas gör mig vettskrämd och orkeslös.

Sedan förstår jag att man INTE måste renovera, om inte något är akut. Med det sagt finns det en annan vilja att ta hänsyn till och den viljan vill gärna renovera, ha projekt och förbättra med tiden. Och där är inte jag.

I tidigare bostadsrätter har det ofta varit relativt nyproducerade bostäder och således rätt lite att göra/åtgärda. Det kan så klart spela in när man köper ett "lite" äldre hus. Men jag får bara lägga mig platt och säga som det är: 

Att det här varit alldeles för mycket för mig att hantera. 

Jag får kanske helt enkelt ta tjuren vid hornen och ta upp det här, en gång för alla. Kanske går det att hitta en mellanväg.

Till saken hör att jag också kan känna en avundsjuka inför personer i vår närhet som bor i lägenhet. Att jag ibland önskar att jag inte hade det här huset och istället bodde i deras ställe. 

Jag kan också gå och längta efter den dagen vuxna barn har flyttat ut och man förväntas "skala ner" på ett boende. Och så inser jag att det inte ska vara. 

Det är inget konstigt, då är du ingen "husmänniska" helt enkelt. Och det måste man inte vara.
Problemet är väl bara om man råkar vara ihop med någon som är det. 

Men du lär ju inte må bättre av att inte ta upp det så du måste nog göra det ändå.

Tack för svaret. Nej, det kanske är så simpelt att jag inte är det. Och det visste jag inte innan vi fattade beslutet att flytta.

Nej och det är ju inget konstigt. 
Det ingår i att vara vuxen, att fatta beslut om saker.
Och det fiffiga är att beslut man fattat går att ändra till 99% (det finns ett fåtal saker man inte kan backa på).

Det är mer eller mindre svårt men fattar jag beslut om att köpa ett hus och flytta dit - och så gör jag det. Då släpper min vånda för stunden för då har jag bestämt mig.

Sen visar det sig att jag inte trivs. Oavsett anledning, om det så är resvägen, mörkret på kvällen, ekonomin eller behoven av underhåll.
Då blir det kanske lite "meckigt" och det kan visa sig kostsamt i efterhand att fatta beslut om att sälja och fixa ett annat boende. Men det går.

Problemet för dig är att du inte är ensam. Och att er syn på hur ni bör bo just nu och vad som är ens drömboende kan skilja sig åt.

Men försök att vara så saklig du kan. Hur du tänkte förr. Hur du tänker och känner nu. Vilka behov och önskemål du har. Rimlig tidplan. Se hur det landar.