Komplicerad relation

Hej alla!

Jag hoppas kunna få lite mer klarhet i den relation jag befinner mig i utav er. Någon som ser den utifrån kan bäst ge mig råd då jag verkligen inte vet hur jag ska tänka.

Jag är i 40 årsåldern, har 2 barn. Har valt barnen framför en relation (deras pappa var alkoholist och otrogen) så i 4 år har jag levt för mina barn och för att hitta mig själv igen.

Sista 2 åren har jag haft en relation led en 7 år yngre man. Han har alltid varit singel och lever ett skötsam liv.

Ibörjan tänkte jag mest att vi va någon form av kk som laga mat ihop och träffades....

Relationen har utvecklat sig men han har hela tiden varit tydlig med att vi aldrig kommer bli ihop. Han är fyrkantig och tror detta skulle innebära att bo ihop och hela baletten. Jag har inte tagit den diaskutionen då jag inte behöver vara ihop led honom. Jag kan ändå inte tanka mig att bo ihop med honom. Tror han varit själv för länge för att kunna anpassa sig så mjt tyvärr.

Saken är den att vi skriver långa meddelanden varjedag, vi planerar båda in att ses de veckorna jag är barnfrim, han vill komma när jag har barnen men jag har sagt nej eftersom jag inte ser nån anledning. Vi har lärt känna varandras vänner, vi umgås nyktra och sover ofta utan sex....
Hans bästa kompis säger att denna man älskar mig men att han är komplicerad.
Han ligger inte med andra, inte jag heller. Han vill absolut inte barn så är inte att han vill träffa någon yngre och bilda familj.

Jag har försökt prata med honom flera gånger om vad vi är. Han får nästan panik och höjer rösten (inte argt) och säger att vi aldrig kommer bli ihop. Det efterfrågar jag inte, jag vill bara veta om han har några känslor men det tänker jag inte dra ur honom. Det känns som att han har det men jag förstår inte mig alls på honom...

Jag har inget behov av att bli ihop men jag vet inte vad jag ska tänka om detta. Har han inga känslor och leker med mig? Är jag hans älskarinna typ? Får inte ihop nått och prata med honom är omöjligt då han verkar ha stora problem att prata om känslor.

Jättetacksam för lite spontana tankar

Anonym (Nina) Trådstartaren

Mon 23 Feb 21:31

#2

Anonym (Malin) skrev 2026-02-23 21:16:14 följande:

Ni trivs ihop, vill inte bo ihop, inte bli ihop. Ändå så kräver du svar på, ja vadå?

Varför inte bara vara glad för er relation. ni verkar ju trivas och ha det bra?

Jo men jag har varit väldigt tacksam för vår relation den är verkligen bra. Men jag känner mig just nu vilse i den.
Jag känner mig nog inte helt bekväm i långa loppet. Bara för att jag inte vill sätta ihop stämpel på oss så betyder ju inte det att jag inte har känslor, han börjar bara stamma och vet inte vad han ska säga när jag frågat honom. Han börjar meningar och ger upp och säger att det är så mkt han vill säga men han vet inte hur, han blir typ besviken på sig själv och jag fattar ju noll. Han har aldrig frågat mig vad jag känner.

Är inte detta märkligt ?

Anonym (Nina) Trådstartaren

Mon 23 Feb 22:45

#6

Ikaros12 skrev 2026-02-23 22:20:21 följande:

Det låter som att ni är i någon typ av relation som förmodligen aldrig kommer att bli bra. Däremot kommer åren att gå och du som har behov av att prata om känslor och ha lite tydlighet, kommer bli mer och mer frustrerad. Fundera vad du vill med relationen och sätt gränser för dig själv och ha uttalade gränser gentemot honom. Förstår att han är jättemysig att vara med också. Dålig kommunikation söndrar alla relationer med tiden.

Du kommer aldrig kunna förändra honom, men du kan trygga upp dig själv och ta reda på vad du vill i livet. Hur du vill leva ditt liv och hur du vill bli bemött.

Jag har egentligen minimalt behov av att prata, men jag har ju behövt lyfta locket ibland. Han blir väldigt obekväm och nästan lite stressad av det.

Jag ringde och sa rätt ut att jag undrade om han tycker om mig eller vad han känner, han börja direkt att inta försvarställning kändes som... Sen kommer det fram att han gör det men det sitter såååå långt inne och jag fattar inte varför...

Han kanske är livrädd att jag vill bli ihop (han har brutit med tjejer innan som velat det) kanske kommer jag känna att jag vill det om ett tag, ingen aning men då är det väl antagligen bara att bryta med honom. Just nu vill jag bara veta om jag betyder nått överhuvudtaget eller inte...

Anonym (Nina) Trådstartaren

Tue 24 Feb 07:30

#11

Jemp skrev 2026-02-23 23:00:20 följande:

Varför vill du intala dig att det inte spelar någon roll om ni är ihop?

Jag har själv lite trauman från tidigare förhållande och börjar må bättre och bättre, sen så ska jag inte påstå att jag inte tror att jag kommer vilja det länge fram.

Men med det vi har kommer lite frågetecken som brev på posten ibland. Som i de flesta relationer

Anonym (Nina) Trådstartaren

Tue 24 Feb 07:35

#12

Anonym (C) skrev 2026-02-23 22:58:29 följande:

Har han något barndomstrauma eller har han Asbergwr. Om han inte ens kan formulera hur han känner?

Om han nu inte kan det så får du gå på hur han beter sig. Är han vänlig och hänsynstagande? Tycker han om att ta på dig, även icke-sexuellt? Tycker han om att umgps med dig till vardags? Ja, då skulle jag dra slutsatsen att han gillar mig, men vill inte vara ett officiellt par av någon underlig anledning.

Nja jag tror inte han har Asberger. Han kan prata om känslor men just när jag frågat om han gillar mig så kommer det inget rakt svar utan en lista om att han säger nej till sina vänner för att han hellre träffar mig, att han ser fram emot att träffa mig, att han vill fortsätta att träffa mig.... osv osv.

Han beter sig väldigt fint. Bättre än jag upplevt innan. Gentleman. Och ja han tar absolut på mig utan sex.
Vi har inte ens sex varje gång vi ses längre

Anonym (Nina) Trådstartaren

Tue 24 Feb 07:47

#13

Anonym (C) skrev 2026-02-23 22:50:45 följande:

Han verkar ha så stora låsningar, så att även om ni umgicks i 10 år, så skulle han kanske välja att inte kalla det för ett förhållande.

Så du får välja, antingen leva som ni gör nu eller söka vidare efter någon annan man som vill etablera ett mer officiellt förhållande.

Ja det är nått som låser sig för honom totalt och jag är helt på klara med läget, just nu har jag inte alls ont av det. Jag är bara tacksam att jag har honom men såklart så kommer jag väl förr eller senare vilja ha ut mer av en relation. Då vet jag att jag måste tacka för mig.

Anonym (Nina) Trådstartaren

Tue 24 Feb 08:54

#15

Anonym (C) skrev 2026-02-24 08:31:44 följande:

Ja, då gillar han ju dig! Han väljer dig före vännerna och ni vardagsumgås.

Då har han någon hangup kring att vara ihop. Tyvärr kan det vara så att han inte ändrar sig på den punkten. Speciellt om just det också tidigare har varit ett problem tillsammans med tjejer.

Ja du har nog rätt, han har berättat att tidigare tjejer har pressat honom att bli ihop och då har han valt att gå.

Jag har inte pressat honom eftersom jag varit nöjd med relationen och jag har också mina issuses efter ett långt förhållande i misär. Jag är för ego för att göra anpassningar som det är just nu, sen så kommer jag förhoppningsvis könna annorlunda längre fram och då kommer jag självmant ge upp min relation med honom. Det är jag fullt på klara med och kanske är det så att tanken har börjat skava lite i mig nu...

Det är inget dåligt isåfall, för då har jag börjat komma längre med mig själv. Jag vill inte att han ska hålla tillbaka min självutveckling.

Anonym (Nina) Trådstartaren

Tue 24 Feb 10:42

#17

Anonym (Särbo) skrev 2026-02-24 10:15:17 följande:

Måste det pratas då? Varför inte skriva ett hederligt brev till honom? Eller ett mail/sms? Inget han behöver besvara exakt där och då.

Jag och särbon skulle bara vara FWB från början. Vi hade båda lämnat långa relationer, min separation betydligt stökigare än hans med allt vad det inneburit i efterhand.

Förra året, till alla hjärtans dag, skrev jag en lång text i ett kort om vad det betytt för mig att ha honom i mitt liv, vilket stöd han varit genom allt som då varit och att jag tycker om honom väldigt mycket. Inget krav på svar eller så, bara hur jag känner.

Det har ibland, sedan dess, blivit ett par till liknande meddelanden på messenger. Aldrig med att jag behöver att han svarar, men ibland gör han det ändå.

Vi har nu träffats i snart 2 år. I alla hans handlingar visar han att han tycker om mig som mer än en vän, som mer än FWB. Jag behöver inte orden, bara agerandet.

Jag tror att din partner känner sig lite trängd när du pratar om detta med honom, att han inte riktigt vet vad han ska svara just där och då. Därför kan det vara bättre med något skrivet. Då kan du också skriva att du inte behöver sätta någon etikett på er relation etc.

Fint att läsa detta!

Jag har inte hållt på och tjatat massor på honom. Men för ett tag sedan va min bästa vän i stor hjärtesorg då hon träffat en kille ett tag som kk, det va bara sex och velt uttalat från hans sida att det inge handla om annat. Ändå va hon ledsen där hon har under 4 är ljugit intalat sig att han har känslor och jag vill inte bli så blåögd och ledsen. Nu kan jag inte jämföra då jag och "min" kille har en helt annan relation men man vet aldrig.

Så jag ringde upp honom för att fråga i samband med detta. Det framkom att han tycker om mig och när vi ses är det inga tvivel om det. Han visar det väldigt tydligt! Han vill att jag säger till om jag upplever att han blir disträ för han vet med sig att han är fyrkantig och just nu har han mkt på sitt jobb. Jag har sagt till honom att jag inge har några problem med det, vilket jag inte har. Vi hörs ju varje dag flera gånger och han behöver inte känna att han måste svara på mina meddelanden direkt.

Din idé om att skriva nått är inte helt dum... Kanske skulle göra det.

Anonym (Nina) Trådstartaren

Tue 24 Feb 11:51

#20

Anonym (Särbo) skrev 2026-02-24 11:36:29 följande:

Förresten, i en text kan du ju även också berätta vad eventuellt "bli ihop" betyder för dig och att du tex inte ser dig som sambo i framtiden, eller så länge som barnen är hemmaboende.

Det sistnämnda är tex jag och särbon överens om då vi båda har barn. Sedan har vi en avståndsaspekt att ta hänsyn till. Då är det bättre att ha varsitt boende, när barnen gått ut gymnasiet och kanske flyttat ut så har vi fortfarande varsitt boende även om det kanske blir mer växelvist då. Det återstår att se och ligger långt fram i tiden.

Ja jag tänker att eftersom han är yngre och inge har gått igenom den epoken i livet som jag har så tänker han att bli ihop är så mkt mer än det behöver vara.

Hans vänner är ju i det stadiet nu, bli ihop, flytta ihop, gifta sig. Vet att han stör sig på sina vänners flickvänner som kräver att de är hemma vissa kvällar. Det stadiet är ju jag helt klar med i mitt liv.

Har faktsikt funderat på vad skillnaden skulle vara för oss... som det är nu och en titel skulle inte göra någon skillnad för mig. Jag har sagt till honom att det vi har är helt perfekt, behöver inte vara varken mer eller mindre. Men eftersom detta skrämmer honom så mkt så får väl han vara rädd den dagen jag känner att jag behöver det.

Detta har börjat snurra mer och mer i mig. Nu har jag mina egna issuses kring att bli ihop (vilka jag hoppas kommer släppa ). Men tror att många ser mig som en dum gås som sitter och väntar på honom, jag väntar ju mer på mig själv men när det kommer så vill jag inte bli den dumma gåsen.

Komplicerad relation

INNEHÅLL