Klängig katt

Du skulle kunna testa om en annan katt kan ge honom lite mer social stimulans utan att det är du som behöver ge honom det. Risken är väl att du får två "snuggle bugs" som skiter i varandra, eller att de börjar bråka. 

Annars hade jag faktiskt funderat på omplacering... Det känns ju inte rättvist mot någon att du ska leva med den stressen och att katten i förlängningen känner sig oönskad. 

I fortsättningen rekommenderar jag att du köper vuxna omplaceringar, då vet man oftast vad man får! 

Själv har jag tre katter och hade älskat en katt som du beskriver, har en som gillar att gosa med mig, en som föredrar min sambo och en som skiter i vilket och lever i sin egen lilla värld. 

Då får du ta det som ett kvitto på att han känner sig mer trygg hos dig än där han var innan. Bravo! (Fast jobbigt för dig, förstås.)

Du kan ju testa att vi någon omplaceringsorganisation vara jourhem till en annan katt för att se hur det funkar. Funkar det inte så adopteras ju katten ut till en ny familj, men om kemin stämmer och resultatet blir som önskat så kan du adoptera den själv.

Det beror nog mycket på vad man förväntar sig av sitt kattägande och vad man vill investera i katten. Jag har alltid bara haft innekatter men vet också om att man behöver engagera sig mer och tillgodose kattens behov av stimulans och rörelse på annat sätt än genom utevistelse. 

Nu verkar ju TS dock faktiskt vara rätt bra på att ta hand om sin katt, och att den är gosig och sällskaplig är inget beteendeproblem, tvärt om! Men för någon som TS kan det bli påfrestande ändå. 

Och jag ser nog mycket hellre att folk är rädda om sina katter och håller dem inne än släpper dem vind för våg.