Jag trodde inte det skulle bli såhär, har aldrig haft problem med djur tidigare, men det här börjar bli för mycket för mig. Jag har autism och adhd, lika så mina barn.Vi skaffade katt för ca 2,5 år sen och jag var inte alls beredd på hur påfrestande det skulle bli för mig. Jag är uppvuxen med djur och det har aldrig varit ett problem. Jag ville ha en hyfsat självständig katt, typen som inte har problem med gos, men inte heller kräver det... så som tidigare katter i mitt liv varit... men istället fick jag världens största kelgris. Bokstavligen stor också. Han får alla andra katter jag sett att likna kattungar.Det låter kanske gulligt, men det kryper i kroppen på mig av att konstant ha någon på mig. Ignorerar jag honom, börjar han peta på mig och nafsas till jag ger honom det han vill ha. Han ska alltid ligga tätt intill och enda pausen jag får hemma är på badrummet... och då sitter han i regel och tjuter utanför... Jag vet inte riktigt vad jag vill med tråden, men finns det någon som känner igen sig? Hur lär man sig hantera det? Han är innekatt och ska absolut inte gå ut annat än i bur eller koppel.