IVF

Hej,

Har precis gjort min första IVF. 
VI har ett gemensamt barn (blev gravid samma månad som vi skulle påbörja IVF då) som nu är 4 år.

Har försökt få till syskon sedan 3 år, ett missfall för 2 år sedan. Nu har vi gjort ny utredning och det är viss nedsatt på min mans sida. Men för IVF skulle vi vara ett "enkelt" case. 

Har nu genomgått en IVF där jag fick ut 7 bra ägg och 3 befruktades. Kliniken ville då vänta in att de skulle bli blasocyster, men inget klarade sig :(.

Jag känner mig så snuvad på konfekten 50 tkr och inte ens en insättning. Är de normalt?! Känner mig helt tom. Är de ens värt att försöka eller ska man bara släppa denna besatthet? Jag har ju världens finaste redan...