Vaccination

Detta har ni ju rätt att avgöra själva - er son kan ta igen vaccinationerna själv när han blir gammal nog att bestämma själv.

Risken med att få själva sjukdomarna är liten - dödligheten som många tjatar om handlar om barn med grundläggande hälsoproblem (jag förutsätter att ert barn är normalfriskt, eftersom ni överhuvudtaget överväger att inte ge sprutan), samt från U-länder där barnen är undernärda + inte har tillgång till läkarvård + att mammorna inte vet det minsta om vård av ett sjukt barn, samt från tidigare tidpunkter här i Europa då förhållandena var lika eländiga som i U-länderna idag. I min generation gick alla igenom de vanliga barnsjukdomarna, och jag kände inte en enda som dog.

(Däremot hade jag en flicka på mitt lekis som dog av TBC, och det visade sig långt senare när jag skulle börja arbeta i vården att jag hade antikroppar mot TBC, så jag måste ha blivit smittad och haft en tyst infektion som läkte av sig själv... inget syntes på skärmbilden av lungorna i alla fall.)

Risken att ett friskt barn ska dö eller få permanenta skador av någon av sjukdomarna är förmodligen mindre än risken att det ska få men av vaccinationen. Så jag tycker att ni har rätt att välja som ni gör. Och detta med "samhällsnyttan" tycker jag inte att man behöver bry sig om. Man gör det som man tror är bäst för sitt eget barn, inom normala ramar såklart: det är inte OK att tvinga sitt barn att vara vegetarian t.ex., för det är ingen normal kost för en människa, har aldrig varit ens när vi var apor. Men vaccinationer är ju inget av Gud eller Naturet givet, det är en mycket ny uppfinning, det väljer man själv. 

Och för att svara på frågan: mina kids fick alla sprutorna i det allmänna vaccinationsprogrammet, och de har inte haft några men av dem. 

Det är dock sant att det fanns folk som visste under en lång tid innan Nerosedyn-bubblan sprack, men som inte sa något av företagsmässiga skäl. Och under tiden blev många fler barn skadade, som hade kunnat få slippa missbildningarna. Så fort någon har ett ekonomiskt intresse - och det har de privata läkemedelsbolagen och de som arbetar där, samt även läkare som har låtit sig köpas - så kan man inte vara säker på att de handlar för patienternas bästa. 

Att de hatar människor tror jag inte, men har man investerat X antal miljarder kronor i att utveckla ett nytt läkemedel - det kostar enormt mycket! - så vill man nog ha tillbaka lite också. Och inte direkt lägga ner det, för att några försöksapor börjar uppföra sig märkligt eller dör efter ett tag, eller för att det kommer in några rapporter från husläkare om biverkningar. 

I det läget finns det nog en mycket stark önskan om att detta inte ska vara sant, att det ska vara tillfälligheter - och också en önskan om att hinna få tillbaka så mycket som möjligt av utvecklingskostnaderna, innan medicinen eventuellt stoppas. Det är sällan någon döms för något sådant, för det är uppsåtet som gäller, och det går sällan att bevisa att t.ex. den verkställande direktören visste om omfattningen av biverkningarna men valde att fortsätta tillverkningen ändå. 

Det finns också en psykologisk mekanism som kallas "confirmation bias", som betyder ungefär att man tycker sig se det som man vill se. Man vill inte att ens nya medicin ska vara farlig, och då lägger man fakta till rätta så att man själv tror på att medicinen inte är farlig. "Jaha en provinisalläkare i Norrland tror att det var vår medicins fel att hans patient dog, men det kan lika gärna ha varit någon konstig ärftlig sjukdom som de har där uppe i Norrland. Typ Skelleftesjukan. Det VAR Skelleftesjukan! Och för övrigt har ALLA läkemedel mycket sällsynta biverkningar, och det har vi garderat oss för också, i bipacksedeln." 

Inte bevis, men för ca tio år sedan var jag tillsammans med en läkare, och jag vet ju vad han berättade. Läkemedelsbolagen bjöd hela tiden in läkare från hela världen på mut-tillställningar. MYCKET flådiga sådana inklusive lyxhotell, lyxmiddagar, bordellbesök alternativt escorter till horellrummet, förstaklass-flyg o.s.v..

Min pojkvän sa att "de pratar om sina piller en kvart och då brukar jag passa på att somna till litet, resten är nöjestid". MEN - kan alla läkare göra så? Om de kan välja mellan två, tre olika likvärdiga preparat, och de har tagit emot en sådan lyxupplevelse av en av tillverkarna, säger inte samvetet ändå att de borde betala tillbaka lite genom att skriva ut just den tillverkarens preparat? Eller bestämma att det preparatet alltid ska skrivas ut på den kliniken, om det är en läkare som har maktställning? Det tror jag nämligen (det senare, att de påverkas). Om det inte funkade, skulle ju inte läkemedelsbolagen fortsätta att bjuda in läkare till sådant. 

(Jag ska säga också att detta som sagt var tio år sedan, jag vet inte om det fortfarande är tillåtet att bjuda på så dyra upplevelser.)

Motfråga: varför skulle läkemedelsbolagen vara så generösa om det inte verkar funka? Då kan de väl lika gärna inbjuda till läkemedelsinformation i en gympasal i Säffle, varje läkare får en plastmugg med kaffe och två Mariekex? Och får åka dit med egen bil...

Ja det var liksom det som var min poäng... Så läkare är inte omutbara, vi verkar vara överens om det i alla fall.

Hur hade du tänkt att det skulle gå till? Insatsstyrkan stormar huset, och håller fast den ovaccinerade personen medan den medhavda sjuksköterskan administrerar sprutan? Då kan vi åternföra tvångsabort och tvångssterilisering på samma gång, lobotomering av mentalpatienter, och varför inte tortyr och dödsstraff?

Nä, principen om den kroppsliga självbestämmanderätten är oerhört viktig. Att införa tvångsvaccineringar skulle kosta mera för tilltron till människor och till samhället, än vad nyttan skulle vara. Det skulle få samhället att falla sönder i ytterligare en gjutfog.

Då upprepar jag den fakta jag skrev i ett tidigare inlägg, nämligen att grundfriska, välnärda barn i västländer, där folk känner till egenvård, och där läkarvård finns att få för alla - inte dör i de vanliga barnsjukdomarna. Undantag finns, men den risken är mindre än att de ska dö av komplikationer av vaccinationerna. 

Barnsjukdomarna är dock farligare för vuxna. Men från 18 års ålder (eller är det 16 med dagens lagstiftning? Annars kan man ändra till 16), så kan ju alla tonåringar som vill skaffa sig dessa vaccinationer själva. 

Då vill jag ha några trovärdiga källor på det. 

Dessutom är det så, att barnsjukdomar revvar upp det allmänna immunförsvaret, på ett sätt som specifika vaccinationer inte gör. D.v.s.: människor som har fått gå igenom de riktiga barnsjukdomarna, har en bättre beredskap för ANDRA infektioner som de kommer att drabbas av livet igenom.

De har i alla fall mer RÄTT att göra det, eftersom det handlar om DERAS kroppar och inte om föräldrarnas. Samma borde självklart gälla för könsstympning för övrigt, men inte här i Sverige, tyvärr... (När det gäller pojkar.)

Helt fel. Jag är en övre-medelålders kvinna med två vuxna barn. Att jag har röstat på Sd stämmer, men jag kommer kanske inte att göra det i nästa val p.g.a. hur de jamsar med Israel. Men nu är vi off topic. Sd har inga åsikter om barnvaccinationsprogrammet. 

Då kanske det inte är MENINGEN att de ska överleva? Det är ju inte heller vettigt, att vi helt sätter det naturliga urvalet ur spel med våra vaccinationsprogram. Detta innebär ju bara att våra barnbarnsbarn kommer att bli så klena, att de dör av minsta förkylning...

Jag har aldrig sagt något om antibiotika. Vi diskuterade vaccinationer. 

Men visst finns det problem med antibiotika också, i och med att mikroorganismerna börjar vinna över våra antibiotika nu. De blir multiresistenta. Och snart finns det inget antibiotika kvar att använda.

Fast detta hade inte behövt ske om vi hade använt antibiotika med förstånd, och enligt doseringen. Läkare har skrivit ut för starka antibiotika i onödan, och patienterna har slarvat och slutat ta preparatet direkt när symtomen försvann, i stället för att ta hela kuren. Och då överlever bakterier som nu i stället blivit resistenta mot antibiotikumet.

Ja alltså, det naturliga urvalet FINNS ju där, det ska man väl inte förneka? Vi skulle antagligen ha haft lika bra immunförsvar som hyenor idag, om antibiotikan aldrig hade uppfunnits. Just för att bara de som överlevde barndomen och ungdomen utan antibiotika hade fortplantat sig.

Själv tycker jag dock att detta går för långt, jag tycker att antibiotika ska förskrivas - men med måtta, efter ordentligt genomtänkande. Men det är skillnad om man kräver att NÅGON ANNAN ska göra någonting för att skydda de immunsvaga, som att ta in ett preparat i sin egen kropp. Det kan man inte tvinga någon till, det för för långt åt ANDRA hållet. 

Solidaritet är bra, men inom rimliga gränser. Betala skatt - ja. Ta in en främmande substans som kan ge biverkningar i sin kropp - nej. Var går gränsen för dig? Ska kvinnor med fungerande livmoder tvingas föda IVF-barn åt kvinnor som saknar livmoder? Det är ju solidariskt!

En vän till mig dog i covid efter några veckor i respirator, de lät honom dö för det var ingen idé längre. Han var 50. Jag hade alltid uppfattat honom som frisk, som vem som helst - men visst: överviktig var han ju, med stor mage. Det kanske var det.