Bortavtalad

Hur i helvete kunde du gå med på det?

Men herregud! Du betalar lånet? Det bli bara värre och värre! Advokat, jurist! 

Du betalar alltså för tillgång till bil. Om du tycker att du inte behöver tillgång till bil, kan han väl sälja bilen.

Hur mycket betalar du för tillgången till hus. el, internet etc? Är det mycket mer än du skulle betala för en hyreslägenhet? 

Varför betalar du hans bil?

Detta är ekonomiskt våld, olaga tvång, polisanmälan. Grov fridskränkning. Du tvingas skriva på dokument mot din vilja. Det var ju utpressning! Ni skulle inte längre kunna bo ihop om du inte skrev på ett avtal formulerat av honom och hans far!  Samla bevis, kontoutdrag, skärmdumpar, kopia av avtalet.

Ta det lugnt nu, det var varken olaga tvång eller fridskränkning, var och en får bestämma under vilka omständigheter man vill ha ett förhållande eller bo ihop, sen kan andre parten gå med på det eller låta bli. Han ville bara vara sambo om hon gick med på att avtala bort sambolagen, det är inget brott. Han hotade inte att slå henne om hon inte skrev på. 

Eventuellt kan hon be om jämkning, beror på olika faktorer som barn, hennes ekonomi etc. 

 

 

Och det var inte ekonomiskt våld eller utpressning heller. Emotionell utpressning endast. 

Klart du hade ett val, precis som du har idag. Är du på väg att lämna honom?

Redan här hade jag sprungit min väg:

Jag flyttade in till honom efter två år ihop och det kändes så där. Han var väldigt noga med att det var hans hus och jag bodde under hans tak. 

Vi har barn sedan tidigare förhållanden och inga gemensamma. Han var tydlig med att mina barn inte skulle ha något rum hos honom men däremot skulle hans egna barn ha det. 

Jo du hade ett val. Han tvingade inte dig. Urbota korkat att sätta sig i den sitsen. Men gjort är gjort. 

Heller ensam i en tom 1a i ett år med dålig ekonomi än att leva som någon slav. 

Skulle en bra advokat kunna hävda, olaga tvång. Hon befann sig i beroendeställning vilket han utnyttjade i samråd med sin far. Ekonomisk vinning för hans del och stor skada för henne. Hennes okunskap och starka beroende gav henne inte något alternativ, hade hon inte skrivit på hade hon förmodligen blivit hemlös med sina barn. Om inte detta är olaga tvång så vet jag inte. Jämkning är en självklarhet.

För att vara lite Djävulens advokat i tråden, så tycker jag faktiskt att det är ganska skäligt. När man träffas mitt i livet och med var sina barnkullar, får man acceptera sådana villkor. För den som är rikast måste ju först och främst skydda sina tillgångar för sina barns skull.

I och med att du inte har betalt något till huset (du har bara betalat hälften av de löpande boendekostnaderna, vilket är skäligt, du kan ju inte bo hyresfritt heller), så äger du inget av huset. Därför skulle det vara orimligt om du skulle kunna försvinna med halva husets värde - som HAN har slitit ihop - och kanske slå dig ihop med en annan man och leva gott för de pengarna... Och han skulle inte kunna göra ett skit, och hans barn skulle gå miste om denna mycket stora summa som borde ha varit deras arv. Jag har sett sådant hända.

Hur mycket DU tjänar eller inte tjänar har inget med detta att göra. Det är ju inte din sambo som har hindrat dig att skaffa en bättre utbildning och satsa på karriären i ungdomen. Hade ni däremot varit tillsammans sedan 20-årsåldern, och du hade avstått utbildning och karriär under de viktiga åren, för att vara hemma och ta hand om era gemensamma barn och stötta honom i hans karriär, så hade det varit en HELT annan sak. Då hade han haft ett moraliskt ansvar för dig nu... och egentligen livet ut, enligt mig. Men nu är det ju inte så. Din låga lön är inte hans fel. 

Kan inte dina barns pappa hjälpa dig med boende, om du nu bestämmer dig för att du vill separera?

Just det där var väl det enda vettiga TS gått med på. Att betala hälften av drift för ett hus man inte äger är fullt rimligt. För vårt hus (180 kvm) hade det blivit strax under vad en tvåa kostar i hyra. Kommun i Stockholm.

Klart du hade ett val. Du kunde valt särbo, du kunde sagt att du inte skriver på förr ni gått igenom det tillsammans, eller förrän du gått igenom det med en jurist. Liksom du valt att betala för att använda en bil som är hans. Det finns alltid ett val.

Har du ingen väninna, syskon, kollega eller nåt som du kan prata ekonomi med?

Varför i hela friden betalar du hans billån? Så om ni går isär behåller han en bil som du har betalat för? Hör du inte själv hur galet det är? 

Om jag var du skulle jag ta kontakt med jurist, och låta dem gå igenom ert avtal och visa vad du har rätt till. Det är visserligen nåt du borde ha gjort redan innan du skrev på, men det är lätt att vara efterklok. Du förtjänar definitivt bättre än nån som behandlar dig sådär.

Självklart är det okej att vilja avtala bort sambolagen, men att pressa dig att skriva under på studs utan diskussion är inte okej och att försöka få det till att han äger alla möbler oavsett vem som betalat för dem är bara bisarrt.

Nu var det ju amortering också. l 14 år! Sen har hon köpt möbler som han av någon anledning också ska. Plus betalat lån på HANS ena bil. Det här är bara sjukt.

Tidigare skrev ts att hon inte amorterade på huslånet. Däremot på billånet. 

Enligt avtalet behåller var och en de saker till hushållet man köpt. 

Nej, du läser fel. Det är ett billån hon betalat amortering på. Hon har betalat för att använda en av hans bilar.

Det kan man tycka vad man vill om, men det har inget med deras boende eller samboavtal att göra.

Det visar väl lite på deras finansiella dynamik och bara ett ytterligare exempel på hur han har orimliga krav på henne. För alltså, klart att man kan betala driftskostnad + en mindre kostnad för slitage för att använda någons bil, men inte ska hon behöva betala av hela lånet åt honom? Då skulle hon ju lika gärna kunna köpa sig sin egen bil, istället för att ge honom en gratis.

Det är ju definitivt värt att prata om bilen med, om inte för att hjälpa TS vakna och inse hur hon har blivit utnyttjad.