Tips för 6 månaders "high need" flicka
Hej!
Jag och sambon har länge övervägt skriva här för tips angående vår nu snart 6 månaders flicka.
Vi båda känner oss väldigt maktlösa och går nästan runt dagligen med hörlurar för att undvika huvudvärk från allt skrik.
KORT BAKGRUND
Sannolikt är hon ett "pulsbarn/high need baby" efter lite sökningar online, alltså extremt aktiv och i behov av konstant stimulans, ovanpå detta hittade hon tidigt sin röst och skriker/allmänt högljudd även när hon inte är ledsen. Allt har varit i princip sedan födseln.
Vi har ett par andra familjer med barn i vår omkrets som inte alls har samma problem som vi eller i närhet av samma skala, så är även därför vi skriver här.
Sambon var på gränsen till graviditetsdiabetes och därför tillmatades vår flicka när hon kom vilket försvårade amningen när vi kom hem. Sambon kämpade med amningen i 3 månader innan hon gav upp och gick över helt till ersättning.
Dottern började le och skratta väldigt tidigt och har alltid varit duktigt med ögonkontakt, så hon är väldigt social. Med tanke på hur aktiv hon är var hon väldigt tidig med att börja åla sig fram vid 3 månader. Hon började även sitta utan någon större assistans vid 5 månader så länge man hjälper henne till den sittandes positionen. Napp vill hon endast ha när hon börjar bli trött och den ger alltid en initialt lugnande effekt, även om hon nästan alltid spottar ut den.
DAGTID
Hon behöver mer eller mindre konstant stimulans för att vara nöjd. Hon har tillgång till ett stort vardagsrum där hon ålar sig fram fritt med leksaker men blir ledsen efter bara någon minut och börjar titta mot oss. När vi tar upp henne blir hon nöjd initialt men börjar putta bort sig från oss och blir ledsen, sannorlikt för att man sitter still. Hon är väldigt sprallig med sina ben och sparkar väldigt i sin babysitter och om man bär runt henne allmänt sparkar hon och nästan försöker hoppa ur om man står still. Försöker man sätta henne på sina ben eller bredvid sig försöker hon alltid åla sig ur och skriker.
Bärsele har funkat bäst om man orkar gå runt och göra saker i huset så verkar det som att hon är nöjd så länge man är i rörelse.
Promenader i vagn är väldigt hit/miss, ibland kan hon vara nöjd och ibland skriker hon hela promenaden oavsett om hon är i liggandes eller sittandes position.
NAPS
Hon tar ca 3-4 naps om dagen som oftast varar i 30 minuter innan hon vaknar skrikandes. Ibland kan någon efter lunch vara runt 60 minuter. Oftast bestämmer hon när detta sker, alltså när hon gnuggar ögonen, gäspar eller är allmänt grining.
Hon är till 90% extremt skrikig när hon ska sova både dag och natt. Känslan är överlag att det handlar om "FOMO" (Fear of Missing Out). Spelar ingen roll om hon sover tidigare eller senare, alltså tiden hon har varit vaken.
Börjar med att man tar upp henne och vaggar liggandes vid armen efter lite initial "lugna ner" promenad i huset. Hennes ögon rullar nästan alltid bak i huvudet initialt när hon får napp tills hon börjar spänna sig och börjar skrika och vifta med armarna som att hon inte vill somna. Hon spottar ofta ut nappen när hon börjar spänna sig och hjälper man henne med den igen rullar ögonen bak igen som att det är mysigt och att hon håller på att somna men så börjar hon alltid spänna sig igen, rinse, repeat. Till slut efter oftast 20-40m verkar det som att hon ger upp och faktiskt somnar.
NATTTID
Med tanke på hur lite hon sover på dagen är det natten vi haft tur med även om det inte går lika bra nu vid snart 6 månader.
Större delen tills hon var ca 4 månader somnade hon runt 20-21, vaknade vid 02 för lite mat för att sedan somna om till ca 05-06. Oftast har hon sovit i sin säng och ibland lagt över henne till vår säng under natten om det varit problem.
Just nu kör vi vår lugna ner rutin vid 18, inga leksaker/ljud, hon får lite gröt och börjar oftast gnugga sina ögon och gäspa vid 19.
Men oavsett om man vaggar henne i famnen eller lägger henne i sängen och hjälper med napp/flaska skriker hon, försöker vända sig, spänner sig och viftar med armarna. Ibland försöker vi med lite ljud som white noise eller vaggvisor men det funkar bara någon minut innan hon börjar jaga upp sig igen. Till slut börjar hon gråta och då tar man upp henne och vaggar eller tar paus och försöker igen och till slut ger hon upp för att hon inte orkar kämpa emot sömnen längre upplevs det som.
Nu vaknar hon betydligt oftare 5-8 gånger under natten eller kort efter att hon somnar, då vaknar hon gråtandes och man får hjälpa henne med napp eller mat, som funkar ibland.
Så här går det 90% av tiden, och har nästan varit så sedan hon föddes. De 10% som går bra och hon somnar utan att göra ett ljud vet vi inte varför. Det känns nästan som att hon bara valt att inte kämpa emot för vi har försökt bakspåra vad vi gjorde annorlunda men kan inte komma på något.
Finns säkert mycket som jag beskrivit dålig, glömt nämna vi har testat eller missat detaljer. Försökte få med det huvudsakliga för att få en bild av det hela.
Om någon som haft liknande situation/beteende har tips eller tricks testar vi gärna dessa då vi har slut på ideer och hoppas just nu bara att det blir bättre med åldern.
Om någon som haft liknande situation/beteende har tips eller tricks testar vi gärna dessa då vi har slut på ideer och hoppas just nu bara att det blir bättre med åldern.