Tvek

För många byter bort 80% bra
För många stannar i 80% dåligt

Du är nog max 90% bra för din partner

?

Du kommer inte hitta någon som är 100%  Så välj om du kan leva med någon som uppfyller 80% av dina krav.  Alternativt är att du är singel.  I värsta fall landar du till sist i ren desperation med någon som är 80% dålig

Förstår hur du menar och du har rätt. Det skulle vara svårt att hitta en så bra person igen som jag passar så bra med. Risken är jag träffar en stor passion där inget annat fungerar.

Det är omöjligt att hitta någon som är hundraprocentig. 
Lever med en person sedan 30 år och jag vet inte hur många gånger jag utvärderat och tvekat men då vi har så pass mycket bra ihop som funkar så är jag rätt så säker på att om jag valt att hoppa av och försöka dra igång något nytt så skulle det knappast bli bättre och enklare, snarare tvärtom såhär mitt i livet med alla relationer runtomkring, barn socialt kontaktnät mm.

Så många vänner som separerat och som aldrig riktigt hittat något bestående, utan provat sig fram vilket blivit slitsamt både praktiskt och mentalt...

Jag levde med en man i 15 år utan djup och det höll på att äta upp mig till sist. 

Skaver det så skaver det. 

Vi fick barn, hade det bra på många håll men bristen på djup skapade med tiden också större brister på andra sätt och framförallt i kommunikation som blev svårare för varje år. 

Jag försökte kompensera djupet med vänner som jag kunde diskutera med och få meningsfull gemenskap med men det var ju en klar kompromiss och hur tajta vänner vi än var så var det ändå inte tillräckligt.  Det var ju hemma jag behövde djupet, i vardagen. 

Gräset kan visst vara grönare på andra sidan i egenskap av att man faktiskt inser att man inte kan kompromissa bort viktiga egenskaper. Att få tillbaka delar av sitt liv man inte vill eller kan kompromissa om.  Det handlar inte om att hitta nån annan utan att sätta gränser för sig själv i en relation.   

Vi skilde oss efter 15 år och nu flera år senare hittade jag en man som ger mig precis vad jag behöver utan att jag kompromissar nånting alls. 

Jag tänker att man får fundera på exakt vad som skaver och hur viktigt det är för en? Om vi radar upp en massa saker så här:
Utseende
Politisk hållning
Moral och värderingar
Diskutera litteratur
Gillar friluftsliv
Aktiv
Jag känner attraktion
Gillar ungefär samma mat
Ekonomiskt sinnad
Föredrar resor inom Norden

Så kanske jag kan checka av väldigt många men inte alla. Säg att jag tycker det är trist att jag aldrig kommer få med mig snubben till Italien (som jag älskar) men att jag och mina väninnor redan har en rutin där vi reser söderut tillsammans en vecka i september varje år och min partner har inget alls emot det. Då är det ju check på den, jag kan fortsätta resa till Italien och så upplever vi Norden tillsammans.

Och sen är han inte alls intresserad av att diskutera just litteratur men jag är med i ett par bokcirklar digitalt och fysiskt så det får jag den vägen istället.

Attraktionen är viktig och den finns där, friluftsliv kanske inte så mycket men han gör det för min skull med glatt humör.

Så man får liksom rangordna. Kanske kan man se att vissa saker tillgodoses på annat sätt och det är helt okej. Eller så gör det inte det. Att just den punkten är så viktig för mig att den måste funka med min partner. 
Det betyder inte att han eller du är fel men ni kanske inte är optimala för varandra.

Det du beskriver är klassiskt när man har en otrygg ängslig anknytning. Frågan är vad du upplevt hos tidigare partners.

Var du mer eller mindre besatt? Hade svårt att tänka på annat än partnern? Turbulenta förhållanden?

Relationer som är osäkra triggar vår instinkt att hålla ihop "flocken" och relationen- vår instinktiva rädsla för att bli övergivna.

Om du tänker tanken att din nuvarande man kom hem imorgon och sa att han hade träffat en ny tjej och ville lämna dig, hur skulle du reagera då?

Hur fungerar du i er nuvarande dynamik? Du säger att mannen saknar djup. Kan du ge exempel på när du tänkt att han är mer ytlig än du?

Ta detta jag skriver för vad det är:
Jag vet inte mer än det du skrivit i TS, och du kanske inte alls känner igen dig i min kommentar. Ignorera i så fall!

Frågan är vad du menar med djup? 

Är han dålig på kommunikation och känslomässigt undvikande? Ovillig att prata känslor?   -  DET är en röd flagga och i längden påverkar det både kärleken och attraktionen.  

Eller saknar du intellektuell utmaning? Att prata politik, nörda historia,  vara påläst och uppdaterad om omvärlden etc?   Det kan man lära sig leva med och hitta andra vägar till kompensation.  

Eller det mer flummiga djupa som är mer att likna psykisk ohälsa hos folk med diverse NPF-diagnoser? Det där otrygga mönstret man aldrig blir riktigt klok på men som är en slags drog och skapar medberoende?  

Ja till allt du skrev.

Gällande djupet så tror jag han känner mycket men kanske inte analyserar och tänker så mycket. De där tidigare passionerna har varit väldigt djupa gällande tankar om livet, det spirituella och känslor generellt liksom.